Sök

Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen om en rad ändringar i skollagen. Ändringarna syftar till att betygssättningen ska spegla elevernas kunskaper bättre och främja elevernas kunskapsutveckling.

Ämnesbetyg ska ges istället för kursbetyg när det gäller gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå. I gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det inte längre finnas kurser. Utbildningen inom varje ämne ska istället ges i form av en eller flera nivåer. Betyg ska sättas i ett ämne efter varje avslutad nivå. När ett godkänt betyg sätts på en högre nivå i ett ämne med flera nivåer ska det betyget ersätta betyg som har satts på de lägre nivåerna.

En ny princip för betygssättning införs också. Den innebär att läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Denna princip ska gälla betygssättning i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå.

Ändringarna i skollagen som handlar om den nya principen för betygssättning och att betygskriterier och kriterier för bedömning av kunskaper ska ersätta kunskapskrav och kravnivåer börjar gälla den 1 juli 2022 och tillämpas från och med samma datum. De ändringar som innebär att ämnesbetyg ska införas börjar gälla den 15 juli 2022 och ska tillämpas på utbildning som börjar efter den 30 juni 2025.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

7

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

16, 73 minuter

Justering

2022-02-03

Bordläggning

2022-02-16

Debatt

2022-02-17

Beslut

2022-02-23

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i skollagen. Beslutet innebär att kommunerna ska vara skyldiga att erbjuda vissa nyanlända som tar del av insatser inom det så kallade etableringsprogrammet en sammanhållen utbildning inom komvux. Nyanlända med kort utbildning som inte bedöms matchas mot arbete under tiden i etableringsprogrammet ska i huvudsak ta del av kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) eller motsvarande utbildning vid folkhögskola, samhällsorientering och utbildning inom kommunal vuxenutbildning (komvux) på grundläggande eller gymnasial nivå, komvux som särskild utbildning eller motsvarande utbildning inom folkhögskolan. Kravet på att ta del av utbildning brukar kallas utbildningsplikt.

Syftet med den sammanhållna utbildningen är att ge deltagarna sådana kunskaper som de behöver för att kunna studera vidare eller etablera sig på arbetsmarknaden. Utbildningen ska omfatta minst 23 timmars undervisning i veckan i genomsnitt och följa en plan som är beslutad av hemkommunen. Utbildningsplanen ska innehålla uppgifter om utbildningens syfte, organisation och huvudsakliga innehåll.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2022.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

11, 51 minuter

Justering

2022-01-25

Bordläggning

2022-02-01

Debatt

2022-02-02

Beslut

2022-02-02

I samband med att den internationella kunskapsundersökningen Pisa genomfördes 2018 i Sverige undantogs ett stort antal elever från att delta. Riksrevisionen har granskat urvalet till Pisaundersökningen det året och drar den övergripande slutsatsen att för många elever exkluderades, det vill säga undantogs, i den svenska undersökningen. Riksrevisionen anser att den höga andelen exkluderade elever inte kan förklaras av ett högt antal nyanlända elever till följd av flyktingkrisen 2015. Varken regeringen eller Skolverket har säkerställt att Pisaundersökningen 2018 genomfördes på ett tillförlitligt sätt när det gäller exkluderade elever och bortfall av elever. Riksrevisionen anser vidare att varken regeringen eller Skolverket har vidtagit tillräckliga åtgärder för att utreda de tveksamheter som framkommit i samband med undersökningen.
 
Riksdagen beslutade därför att rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att säkra att internationella kunskapsmätningar i den svenska skolan genomförs på ett tillförlitligt sätt. Regeringen ska också genomföra en analys av hur förtroendet för Pisaundersökningen kan återupprättas.
 
Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om Riksrevisionens rapport. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

8

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

19, 72 minuter

Justering

2022-01-25

Bordläggning

2022-02-01

Debatt

2022-02-02

Beslut

2022-02-02

Skolinspektionen ska få större möjligheter att stänga både fristående och kommunala skolor som har allvarliga och återkommande brister. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bland annat innebär att det ska införas en möjlighet att besluta om verksamhetsförbud för kommunala skolor, vilket inte är möjligt med dagens lagstiftning. 

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2022.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning till regeringen om att det ska bli tydligare vad som ska vara särskilda skäl för att undantas från den så kallade tvåårsregeln. Regeln innebär att ett tillstånd att starta en fristående verksamhet kan dras tillbaka om verksamheten inte har kommit igång inom två år från det att tillståndet utfärdades.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

10

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

26, 97 minuter

Justering

2022-01-20

Bordläggning

2022-01-25

Debatt

2022-01-26

Beslut

2022-02-02

Regeringen har föreslagit smärre lagändringar i etikprövningslagen. Den ena ändringen ska ge regeringen ett förnyat bemyndigande att besluta om bestämmelser som behövs för att svensk lag ska följa EU:s uppdaterade förordningar om kliniska läkemedelsprövningar. Den andra ändringen innebär en språklig uppdatering. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringen om ett förnyat bemyndigande börjar gälla den dag som regeringen bestämmer. Lagen behöver börja gälla senast den 31 januari 2022 för att inte strida mot EU:s förordning. Den andra lagändringen börjar gälla den 26 maj 2022.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2022-01-13

Bordläggning

2022-01-18

Debatt

2022-01-19

Beslut

2022-01-19

Totalt cirka 27,8 miljarder kronor går till utgiftsområdet studiestöd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 19,7 miljarder kronor, går till studiemedel. Drygt 4,4 miljarder kronor går till studiehjälp.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa ekonomiska bemyndiganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

23, 64 minuter

Justering

2021-12-09

Bordläggning

2021-12-14

Debatt

2021-12-15

Beslut

2021-12-16

Totalt cirka 95,4 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet utbildning och universitetsforskning. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Pengarna går bland annat till maxtaxa i förskolan, utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet, stärkt likvärdighet inom skolan, bidrag till lärarlöner, stöd till vuxenutbildning och till universitet, högskolor och myndigheter inom utbildningsområdet samt till forskning.

Riksdagens beslut är 855 miljoner kronor mer än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022. Ändringarna gäller pengar till Statens skolverk, Statens skolinspektion, till utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet samt till kvalitetshöjande insatser i förskolan.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

54, 151 minuter

Justering

2021-12-07

Bordläggning

2021-12-13

Debatt

2021-12-14

Beslut

2021-12-14

Riksrevisionen har granskat delar av statens forsknings- och utvecklingsverksamhet (FoU). Granskningens övergripande slutsats är att verksamheten inte fungerar effektivt. Riksrevisionen lämnar därför flera rekommendationer till regeringen och de granskade myndigheterna. Myndigheter som utlyser medel bör till exempel förbättra sin kontroll och uppföljning och i större utsträckning genomföra extern revision.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning. Riksdagen håller med regeringen om att det finns skäl att göra en översyn av den FoU-verksamhet som finansieras av statliga medel.

Riksdagen sa nej till förslagen i motionen och lade med detta skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 11 minuter

Justering

2021-11-25

Bordläggning

2021-12-01

Debatt

2021-12-02

Beslut

2021-12-02

Reglerna som gäller tillstånd att utfärda vissa examina för anordnare av utbildning som har andra huvudmän än staten ändras. Det innebär bland annat att regeringen får rätt att besluta att Internationella sjöfartsorganisationen ska ha rätt att utfärda examina genom Världssjöfartsuniversitetet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De ändrade reglerna börjar gälla den 1 januari 2022.

Beslutet betyder att regeringen får rätt att besluta om att överlåta en förvaltningsuppgift som innebär myndighetsutövning till en mellanfolklig organisation. Beslutet fattades därför i enlighet med regeringsformen med minst tre fjärdedels majoritet av de röstande och av mer än hälften av riksdagens ledamöter.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 10 minuter

Justering

2021-11-25

Bordläggning

2021-11-30

Debatt

2021-12-01

Beslut

2021-12-01

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om riktade utbyggnadsuppdrag till universitet och högskolor.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringens styrning av utbyggnadsuppdrag inte har lett till någon större ökning av högskoleutbildade inom bristyrken. Riksrevisionen rekommenderar regeringen bland annat att göra en analys av måluppfyllelse och att förtydliga utbyggnadsuppdrag riktade mot samhällsbyggnad.

Regeringen anser också att utbyggnaderna har tagit längre tid att genomföra än planerat men att de har fått effekt. Antalet studenter i högskolan har ökat och är nu rekordstort. Regeringen har successivt förändrat villkoren för uppdragen för att öka möjligheterna att bygga ut lärar- och förskollärarutbildningar samt hälso- och sjukvårdsutbildningar.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Samtidigt riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen att göra en analys av måluppfyllelse av utbyggnadsuppdragen i dialog med lärosätena.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

19, 58 minuter

Justering

2021-11-09

Bordläggning

2021-11-16

Debatt

2021-11-17

Beslut

2021-11-17

Riksrevisionen har granskat hur styrningen av ämneslärarutbildningen vid Högskolan i Gävle, Linnéuniversitetet och Stockholms universitet fungerar. Riksrevisionens slutsats är att styrningen fungerar olika väl på lärosätena. För att öka kvaliteten i ämneslärarprogrammen rekommenderar revisionen därför att lärosätena i olika grad bland annat tydliggör ansvarsfördelningen och förbättrar samordningen.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Precis som regeringen välkomnar riksdagen rapporten och förutsätter att de berörda lärosätena tar del av revisionens rekommendationer.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 13 minuter

Justering

2021-06-10

Bordläggning

2021-06-15

Debatt

2021-06-16

Beslut

2021-06-17

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, RJ, har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2020 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen.

Enligt Riksrevisionen ger RJ:s årsredovisning tillsammans med bland annat förvaltningsberättelsen en rättvisande bild av stiftelsens verksamhet. Riksrevisionen har också granskat styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Enligt revisionen har varken styrelsen eller den verkställande direktören handlat i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovisningslagen.

Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2021-06-10

Bordläggning

2021-06-15

Debatt

2021-06-16

Beslut

2021-06-17

Riksdagen sa nej till ett åttiotal förslag i motioner om vuxenutbildning från den allmänna motionstiden 2020. Motionerna handlar bland annat om kvalitet av den kommunala vuxenutbildningen, organisation och utbud av vuxenutbildningen och svenska för invandrare.

Riksdagen hänvisar till redan gällande bestämmelser och att arbete redan pågår eller har utförts inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

42

Förslagspunkter

7

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

5, 34 minuter

Justering

2021-06-10

Bordläggning

2021-06-16

Debatt

2021-06-17

Beslut

2021-06-22

Riksdagen sa nej till cirka 180 förslag i motioner om högskolan från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat att åtgärder redan är vidtagna eller att arbete redan pågår inom de områden som förslagen berör.

Motionerna handlar bland annat om rekrytering och tillträde till högskolan, dimensionering av högskoleutbildning, högskoleutbildningars innehåll samt vissa övergripande studentfrågor.

Behandlade dokument

93

Förslagspunkter

15

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

8, 69 minuter

Justering

2021-06-10

Bordläggning

2021-06-18

Debatt

2021-06-21

Beslut

2021-06-22

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag om gymnasieskolan i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen hänvisade till befintliga regler, pågående arbete samt aviserade och vidtagna åtgärder.

Förslagen handlar bland annat om kvalitet och krav i gymnasieskolan, planering av gymnasieutbildning, yrkesprogram och lärlingsutbildning samt studie- och yrkesvägledning.

Behandlade dokument

49

Förslagspunkter

5

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

8, 67 minuter

Justering

2021-06-10

Bordläggning

2021-06-15

Debatt

2021-06-16

Beslut

2021-06-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar som i huvudsak rör lärarkompetens och registerkontroll inom skolväsendet. Bland annat förlängs övergångsperioden med undantag från krav på legitimation och behörighet för lärare som bedriver viss undervisning till utgången av juni 2028. Det är även möjligt att göra undantag från kraven på legitimation och behörighet för lärare som bedriver viss undervisning inom riksrekryterande utbildning på nationella program i gymnasieskolan.

I skollagen ändras reglerna om registerkontroll. Den huvudsakliga ändringen innebär att ett utdrag ur belastningsregistret ska visas upp i stället för att lämnas, till exempel vid anställning. Dessutom utökas reglerna till att även gälla inom gymnasie- och gymnasiesärskolan.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

11, 44 minuter

Justering

2021-05-20

Bordläggning

2021-05-21

Debatt

2021-05-25

Beslut

2021-05-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att ändra vissa studiestödsregler. Syftet med ändringarna är att underlätta vidareutbildning och omskolning högre upp i åldrarna.

Beslutet innebär att den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel, alltså bidrag och lån för studier på exempelvis högskola och universitet, höjs från 56 till 60 år. Nedtrappningen av rätten att låna pengar, den så kallade lånetrappan, ska börja vid 51 år och sluta vid 60 år. Även den övre åldersgränsen för rätt till studiestartsstöd, ett bidrag som kan betalas ut för studier på grundskole- eller gymnasienivå, höjs från 56 till 60 år.

Beslutet innebär också att vissa åldersgränser som rör återbetalning och avskrivning av studielån höjs på motsvarande sätt. Återbetalningstiden ska vara 25 år eller det lägre antal år som återstår till utgången av det år då låntagaren fyller 64 år. Tidpunkten för avskrivning av eventuellt kvarstående skuld ska vara utgången av det år då låntagaren fyller 71 år. Enligt beslutet ska Centrala studiestödsnämnden (CSN) få en något utökad möjlighet att efterkontrollera inkomster i de fall årsbeloppet för återbetalning sänkts.

Lagändringarna om studiemedel, lånetrappan och studiestartsstöd börjar gälla den 1 oktober 2021. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2022.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

12, 50 minuter

Justering

2021-05-20

Bordläggning

2021-05-21

Debatt

2021-05-25

Beslut

2021-05-26

Det ska vara möjligt för regeringen att tillfälligt kunna ändra urvalsreglerna till högskola och universitet vid extraordinära händelser i fredstid, till exempel under coronapandemin. Det anser riksdagen och sa ja till regeringens förslag.

Huvudregeln i dag är att minst en tredjedel av utbildningsplatserna ska fördelas baserat på betyg, minst en tredjedel på högskoleprovsresultat och högst en tredjedel på urvalsgrunder som är beslutade av högskolan själv.

Risken under coronapandemin är bland annat att högskoleprov under våren 2021 måste ställas in på grund av smittskyddsskäl. Det kan i förlängningen påverka möjligheten att enligt nuvarande regler bli antagen till en högskoleutbildning hösten 2021. Regeringen ska därför ha möjlighet att ändra reglerna så att andelen som antas baserat på högskoleprovsresultat tillfälligt minskas.

Möjligheten till tillfälliga urvalsregler kan börja användas på antagning till utbildning som påbörjas efter den 1 augusti 2021. Om ytterligare en fredstida kris inträffar i framtiden kan möjligheten komma att utnyttjas igen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 22 minuter

Justering

2021-05-04

Bordläggning

2021-05-18

Debatt

2021-05-19

Beslut

2021-05-19

En sökande som inom de bestämda tidsgränser som finns inte har fått något beslut om erkännande av sina yrkeskvalifikationer, utfärdande av sitt europeiska yrkeskort för yrkesutövning i en annan stat eller överföring av sin ansökan om europeiskt yrkeskort till en annan stat, har rätt att hos domstol begära en förklaring till att ärendet uppehålls. Det anser riksdagen och sa ja till regeringens förslag om lagändring.

Att begära en sådan förklaring kallas dröjsmålstalan.

Syftet med att få ett erkännande av sina yrkeskvalifikationer är att underlätta för EU-medborgare att utöva ett så kallat reglerat yrke i en annan medlemsstat och bidra till den fria rörligheten.

Lagändringarna anpassar de svenska lagarna på området till EU-lagar. Ändringarna börjar gälla den 1 juni 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-04-29

Bordläggning

2021-05-04

Debatt

2021-05-05

Beslut

2021-05-05

Kunskapssökning och kunskapsspridning ska kunna ske fritt vid universitet och högskolor. Det är en förutsättning för forskning och utbildning på vetenskaplig och konstnärlig grund liksom för lärosätenas roll som en självständig och kritiskt reflekterande kraft i samhället. Det anser riksdagen som sa ja till regeringens förslag om att en allmän princip om akademisk frihet införs i högskolelagen.

Riksdagen sa även ja till lagändringar om högskolans ansvar för livslångt lärande, samverkan och internationalisering.

Samtliga lagändringar börjar gälla 1 juli 2021.

I propositionen presenterar regeringen dess forskningspolitik för åren 2021-2024. Riksdagen välkomnar regeringens satsningar på forskning och innovation, till exempel om ett nationellt forskningsprogram om virus och pandemier. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner om forskning och högskola.

Behandlade dokument

96

Förslagspunkter

50

Reservationer

66 

Anföranden och repliker

27, 131 minuter

Justering

2021-04-15

Bordläggning

2021-04-20

Debatt

2021-04-21

Beslut

2021-04-21