416 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, EU-nämndens kallelser och föredragningslistor, EU-nämndens uppteckningar, Statens offentliga utredningar, Bostadsutskottet, sorterat efter datum
Bestämmelsen i plan- och bygglagen om miljökonsekvensbeskrivning av detaljplan ändras. Ändringarna behövs för att genomföra ett EU-direktiv om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (MKB-direktivet). Det innebär att vissa bestämmelser i miljöbalken ska tillämpas om detaljplanen innebär att planområdet får tas i anspråk för vissa verksamheter eller åtgärder och dessa kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Det kan handla om industriändamål eller att bygga ett köpcentrum. De bestämmelser i miljöbalken som då ska tillämpas gäller bland annat krav dels på vad en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla, dels på samråd med och information till andra länder som berörs. Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2005.
Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande. Anslagen uppgår till totalt 9 139 miljoner kronor. Riksdagen godkände även övriga förlag för utgiftsområdet. Budgetbeslutet innebär bland annat följande. Regeringen får rätt till att ställa ut olika former av statliga kreditgarantier, bevilja investeringsbidrag för nybyggnad av hyresbostäder och ge stöd till omstrukturering av kommunala bostadsbolag. Småhus som är yngre än 30 år, färdigställda senast 1988, ska kunna få stöd från Fonden för fukt- och mögelskador. I dag kan stöd endast utgå till hus yngre än 25 år och som är färdigställda senast 1988. För att stimulera en hållbar utveckling inom bostadssektorn och byggande av billigare bostäder så ger riksdagen regeringen rätt till att göra vissa åtaganden vad gäller verksamheten vid Byggkostnadsforum. Riksdagen godkände också utskottets synpunkter på mål- och resultatredovisning i budgetpropositionen.
Telemaster för 3G-nätet ska omfattas av ledningsrätten. Det innebär att mobiltelefonoperatörerna inte måste få mark- eller fastighetsägarnas tillstånd för att sätt upp master. Ledningsrätten är rätten att dra en ledning över någon annans mark i allmännyttiga syften. Nu slår riksdagen fast att inte bara ledningar utan även master och antenner ska omfattas av ledningsrätten. Därmed kommer den att gälla alla delar i 3G-nätet, den tredje generationens mobiltelefonnät, som är under utbyggnad. Genom beslutet blir det också möjligt för flera operatörer att samutnyttja master och andra anordningar som ingår i elektroniska kommunikationsnät. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 augusti 2004.
Ett barns förmögenhet ska inte påverka familjens bostadsbidrag. Regeln ska gälla i de fall där föräldrarna inte har möjlighet att bestämma över förmögenheten. Beslutet innebär att en förmögenhet som barnet fått genom gåva, testamente eller som förmånstagare till en försäkring eller individuellt pensionssparande inte ska räknas med när försäkringskassan undersöker familjens behov av bostadsbidrag. Men förutsättningen är att barnet har fått förmögenheten av någon annan än en förälder. Det krävs också att föräldern inte är inblandad i förmögenhetens förvaltning. Den nya regeln börjar gälla den 1 juli 2004 och kan tillämpas på bostadsbidrag som har betalats ut för 2003 och senare.
Från den 1 juli 2004 blir det enklare att göra en avstyckad fastighet (styckningslotten) fri från inteckningar. Det innebär att lantmäterimyndigheten redan vid avstyckningen ska kunna bestämma att inteckningarna i stamfastigheten inte ska gälla i styckningslotten.
Bostadsrättsföreningar blir från den 1 juli 2004 skyldiga att underrätta socialnämnden innan en bostadsrättshavare som har en lägenhet sägs upp på grund av störningar eller betalningsförsening.
Reglerna för hur det ska gå till vid lantmäteriförrättningar ändras. Även reglerna om rättegångskostnader vid överklagande av lantmäterimyndighetens beslut och debitering av förrättningskostnader ändras.
Riksdagen sade nej till motioner om bostadsförsörjningen. Skälet är bland annat de resultat som kom fram när bostadsutskottet nyligen följde upp frågor som tas upp i motionerna. Motionerna handlar i första hand om kommunernas bostadsförsörjningsansvar och om allmännyttiga bostadsföretag. Även vissa frågor om bland annat förmedling av hyresrätter tas upp. Motionerna lämnades in under allmänna motionstiden 2003.
Riksdagen sade nej till motioner om fysisk planering. Motionerna handlar bland annat om mobiltelefonmaster och buller. Motionerna lämnades in under allmänna motionstiden 2003.
Riksdagen sade nej till motioner om byggfrågor. Motionerna handlar om ansvaret i byggandet, vissa villkor för bygglov, miljöanpassat byggande, säkerheten i byggnader, byggande i trä och tillgängligheten i boendemiljön. Andra motioner handlar om bostadsanpassningsbidragen. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2003.
Riksdagen gav regeringen i uppdrag att utvärdera hur ersättningsreglerna i expropriationslagen fungerar och om de leder till rimliga resultat för den enskilde. Expropriation innebär att enskildas egendom tas i anspråk för att tillgodose olika samhällsnyttiga ändamål. Kommunen har till exempel rätt att expropriera mark som ska användas för tätbebyggelse. Den enskilde har rätt till ersättning för den egendom som exproprieras. Under senare år har reglerna alltmer kommit till användning vid förvärv där förvärvaren är en privat aktör som driver sin verksamhet i vinstsyfte. Riksdagen sade också nej till motioner om fastighetsrättsliga frågor. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2003.
Riksdagen sa nej till motioner om hyresrätt, bostadsrätt, kooperativ hyresrätt och ägarlägenheter. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2003.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om anslag till samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande för 2004. Även övriga förslag på detta område i budgetpropositionen sa riksdagen ja till. Bland annat höjs det så kallade förlåtandeintervallet i reglerna om bostadsbidrag. Om bostadsbidraget vid den slutliga avstämningen bestäms till ett högre belopp än det som redan betalats preliminärt under bidragsåret, ska mellanskillnaden betalas till bidragstagaren. Om det bestäms till ett lägre belopp ska bidragstagaren betala tillbaka mellanskillnaden. I dag betalas belopp under 200 kronor - förlåtandeintervallet - varken ut eller tillbaka. Nu höjs beloppet till 1 200 kr. De särskilda reglerna vid beräkning av den bidragsgrundande inkomsten för bostadsbidrag till studerande ska tillämpas även fortsättningsvis. Syftet med reglerna är att de förändringar i studiemedelssystemet som gjordes 2001 inte ska innebära ett minskat bostadsbidrag för de studerande i väntan på en mer permanent lösning.
Den 1 januari 2004 börjar nya regler om så kallad tredimensionell fastighetsindelning att gälla. Beslutet ska bl.a. göra det lättare att bygga bostäder ovanpå redan befintliga kommersiella byggnader. Utrymmen som rymmer byggnader och andra anläggningar ska kunna brytas ut till självständiga fastigheter. En fastighet ska alltså inte behöva omfatta någon mark. Broar, bergrum och tunnlar ska kunna utgöra egna fastigheter.
Regeringen får möjlighet att bilda bolag med uppgift att äga och förvalta eller avveckla bostadsföretag och fastigheter som övertas från kommuner. Regeringen ska också kunna skjuta till aktiekapital med medel från anslaget för omstrukturering av kommunala bostadsbolag. Regeringen fick denna möjlighet våren 2002 men har inte hunnit använda sig av den (se 2001/02:BoU4 ).
Det införs en ny investeringsstimulans till fastighetsägare för att tillfälligt minska produktionskostnaden för nya bostäder. Fastighetsägare ska kunna få stimulansen om de bygger mindre hyresbostäder och studentbostäder. Byggandet kan ske genom nyproduktion eller ombyggnad av lokalfastigheter. Investeringsstimulansen ska gå till projekt som har påbörjats eller kommer att påbörjas under perioden 1 januari 2003-31 december 2006. Stimulansen ska kunna gå till hyresbostäder i tillväxtområden med bostadsbrist eller till nya studentbostäder på eller i anslutning till orter där det finns universitet eller högskola.
Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2002 om fastighetsrättsliga frågor. Motionerna handlar om expropriation, den kommunala förköpsrätten, tomträtt, ströängar, ägofredslagstiftningen, förvärv av hyresfastigheter, jordförvärvslagen och förvärv av permanentbostäder för fritidsboende.