Sök

Riksdagen riktar en rad uppmaningar till regeringen i ett tillkännagivande. Uppmaningarna handlar om att analysera förslag om vilka åtgärder som ska göras för att nå upp till ett mål om en god vattenmiljö.

Det så kallade vattendirektivet som beslutades av EU är tvingande för alla medlemsländer att införa. Syftet med direktivet är att skydda och förbättra miljön i sjöar, åar, floder och grundvatten. Direktivet infördes i svensk lag 2004 och det binder samtliga EU-länder att arbeta på ett gemensamt sätt med vattenfrågor. En del i detta är att arbetet bedrivs i sexåriga perioder.

I Sverige är det fem länsstyrelser som har tagit fram förslag på vad som ska göras under den kommande perioden, 2016-2021. Riksdagen tycker nu att regeringen borde se till att det görs analyser av hur bland annat jordbruket kommer att påverkas av de här förslagen. Regeringen borde även analysera förslagen utifrån hur mycket de kostar samhället och sedan prioritera de mest kostnadseffektiva lösningarna. Det är några av de uppmaningar som riksdagen nu riktar till regeringen i ett tillkännagivande.

Riksdagen sa samtidigt nej till andra motionsförslag som behandlades samtidigt. Förslagen handlade bland annat om övergödning i haven och åtgärder för att förbättra rening av avloppsvatten.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

15

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

28, 108 minuter

Justering

2016-04-14

Bordläggning

2016-04-20

Debatt

2016-04-21

Beslut

2016-04-27

Riksdagen sa nej till motionsförslag från den allmänna motionstiden 2015/16. Förslagen handlade bland annat om hastighetsbegränsningar och insatser mot alkohol vid bilkörning.

Riksdagen sa nej till förslagen, framförallt på grund av att det redan pågår utredningar och arbeten inom dessa områden.

Behandlade dokument

56

Förslagspunkter

21

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

29, 106 minuter

Justering

2016-04-14

Bordläggning

2016-04-19

Debatt

2016-04-20

Beslut

2016-04-20

Riksdagen anser att det ska vara en viktig del i den regionala tillväxtpolitiken att omlokalisera statliga arbetstillfällen från större städer till landsbygden. Nya myndigheter och verk ska i större utsträckning förläggas till landsbygden och flytt av statliga jobb från landsbygd till storstäder bör förhindras. Riksdagen har tidigare tagit ställning för att statliga arbetstillfällen i större utsträckning bör förläggas till landsbygden. Nu påminde riksdagen om detta och uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att pröva möjligheterna att omlokalisera statliga myndigheter.

Riksdagens tillkännagivande gjordes i samband med att riksdagen behandlade motioner om regional tillväxt från den allmänna motionstiden 2015. Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat eftersom den parlamentariska landsbygdskommittén redan arbetar med flera av de frågor som tas upp i motionerna.

Behandlade dokument

44

Förslagspunkter

10

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

28, 93 minuter

Justering

2016-04-14

Bordläggning

2016-04-19

Debatt

2016-04-20

Beslut

2016-04-20

Riksdagen beslutade att återförvisa skatteutskottets betänkande om beskattning av företag, kapital och fastighet. Det betyder att betänkandet skickades tillbaka till utskottet.

Behandlade dokument

57

Förslagspunkter

12

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

5, 3 minuter

Justering

2016-04-12

Bordläggning

2016-04-19

Debatt

2016-04-20

Beslut

2016-04-21

Riksrevisionen har i en rapport kommit fram till att regeringen bör ge den så kallade rehabiliteringsgarantin en annan utformning eller avveckla den. Rehabiliteringsgarantin är en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting som omfattar behandling av personer som lider av lätt till medelsvår psykisk ohälsa och personer med smärtproblem.

Riksrevisionen har bara tittat på insatserna för personer som lider av lätt till medelsvår psykisk ohälsa och kommit fram till att rehabiliteringsgarantin inte uppfyllt målet om arbetsåtergång för dessa personer. Riksrevisionen menar att det beror på flera faktorer; bland annat alltför stort fokus på behandlingsmetod, att patienterna inte alltid får behandling snabbt nog samt att det finns brister i systematisk uppföljning av patienterna. Därför vill Riksrevisionen att regeringen ger rehabiliteringsgarantin en annan utformning eller avvecklar den.

Regeringen har gjort en översyn av rehabiliteringsgarantin och beslutat att lägga ner den. Garantin gäller inte från och med den 1 januari 2016. Regeringen har vidtagit en rad andra åtgärder inom prioriterade områden för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro.

Socialförsäkringsutskottet ser positivt på de här åtgärderna. Därför lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-04-07

Bordläggning

2016-04-19

Debatt

2016-04-20

Beslut

2016-04-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att göra lagändringar för att följa EU:s varumärkesförordning. Det betyder exempelvis att regler om straffansvar och förverkande av egendom vid ett intrång av EU-varumärke, inte gäller om varorna bara passerar genom EU utan att släppas ut på EU:s marknad. Förslaget innebär också att det i fortsättningen inte ska vara möjligt att lämna in en ansökan om registrering av ett EU-varumärke till Patent- och registreringsverket.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-04-14

Bordläggning

2016-04-19

Debatt

2016-04-20

Beslut

2016-04-20

Riksdagen sa nej till ett antal motioner om mineralpolitik. Motionerna handlade bland annat om den svenska mineralstrategin, minerallagen och miljöbalken, avgifter och ersättningar, uranbrytning samt utvinning av skiffergas och andra kolväten.

Anledningen till att riksdagen sa nej är att det redan pågår arbete med att genomföra den svenska mineralstrategin. Dessutom har riksdagen redan behandlat flera av förslagen under mandatperioden.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

6

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

38, 98 minuter

Justering

2016-04-07

Bordläggning

2016-04-19

Debatt

2016-04-20

Beslut

2016-04-20

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om djurskyddsfrågor. Skälet är främst att arbete pågår inom de områden motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om djurskyddsarbete inom EU, minskad användning av antibiotika i djurhållningen inom EU, regler och ansvar för katter, djurskyddskontroll, djurförbud, omhändertagande av djur och krav på frigående höns och utevistelse för grisar.

Behandlade dokument

39

Förslagspunkter

9

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

31, 94 minuter

Justering

2016-04-07

Bordläggning

2016-04-20

Debatt

2016-04-21

Beslut

2016-04-21

Sveriges medlemskap i EU innebär att riksdagen överlåtit en del av sin beslutanderätt till EU:s institutioner. Regeringen företräder Sverige i EU men måste informera och förankra sitt agerande i EU hos riksdagen. Tanken är att riksdagen ska ha inflytande i de ståndpunkter som Sverige ska ha i EU.

Konstitutionsutskottet, KU, anser att formerna för riksdagens arbete med EU-frågor kontinuerligt bör utvärderas. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen om att tillsätta en parlamentarisk kommitté med uppgift att utreda riksdagens arbete med EU-frågor.

Riksdagen sa samtidigt nej till motionsförslag som behandlades samtidigt. Bland annat på grund av pågående arbete och att en del frågor nyligen utretts. Motionsförslagen handlade bland annat om statsskicket, medborgarinitiativ och nationella folkomröstningar.

Behandlade dokument

69

Förslagspunkter

23

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

17, 74 minuter

Justering

2016-04-14

Bordläggning

2016-04-19

Debatt

2016-04-20

Beslut

2016-04-21

"Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val" står det i grundlagen. Ingen ska kunna ta reda på hur någon röstat i ett val. Men idag kan inte synskadade personrösta utan att be om hjälp med att sätta kryss på valsedeln. Det bör ändras menar riksdagen.

I ett så kallat tillkännagivande uppmanar riksdagen regeringen att ta fram en lösning som innebär att synnedsatta ska kunna personrösta utan att behöva röja valhemligheten för någon. En sådan lösning bör vara klar så snart som möjligt och senast till valen 2022.

Riksdagen sa nej till ett antal andra motioner, som handlar om snabbare omval, valhemlighet, valsedlar, valkretsar, elektroniskt röstningsförfarande, utlandssvenskars deltagande i val och skilda valdagar. Det pågår utredningsarbete i vissa av de här frågorna och andra har riksdagen tagit ställning till tidigare.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

13

Reservationer

2 

Justering

2016-04-14

Bordläggning

2016-04-19

Debatt

2016-04-20

Beslut

2016-04-21

Riksrevisionen har granskat länsstyrelsernas arbete med skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar. Myndigheten har även undersökt regeringens styrning samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps, MSB, och Regeringskansliets uppföljning av länsstyrelsernas krisberedskapsarbete.

Länsstyrelserna har idag ansvar för att upprätta regionala risk- och sårbarhetsanalyser och att samordna krisberedskapen i länen. Det eftersom samhället ska ha en beredskap mot till exempel större kriser orsakade av epidemier, terrorism, naturolyckor och störningar i teknisk infrastruktur.

Riksrevisionens har kommit fram till att länsstyrelsernas krisberedskapsarbete behöver förbättras i flera avseenden för att arbetet ska leva upp till de mål som finns i lagen.

Regeringen har i en skrivelse berättat för riksdagen att den delar den här slutsatsen. Det senaste året har regeringen därför vidtagit ett antal åtgärder för att förbättra förutsättningarna för länsstyrelsernas arbete. Men samhället står inför stora utmaningar på grund av migrationsströmmar, enligt regeringen. Därför kommer det under den närmaste tiden att finnas ett begränsat utrymme för ytterligare utvecklingsarbete.

Försvarsutskottet välkomnar att regeringen redan har vidtagit åtgärder för att förbättra krisberedskapsarbetet. Dessutom pågår det utredningsarbete inom området. Därför lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

24, 69 minuter

Justering

2016-04-12

Bordläggning

2016-04-19

Debatt

2016-04-20

Beslut

2016-04-20

Riksdagen sa nej till ett antal motionsförslag som rör massmedier. Förslagen handlade bland annat om regional nyhetsbevakning, evenemangslista, grundlagsskydd för public service och tv-sänd alkoholreklam.

Riksdagen sa nej till förslagen, delvis på grund av att arbete redan pågår inom flera av områdena.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

6

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 28 minuter

Justering

2016-04-12

Bordläggning

2016-04-19

Debatt

2016-04-20

Beslut

2016-04-20

Anställda på privata skolor, sjukhus och äldreboenden borde ha samma meddelarskydd som offentligt anställd personal om verksamheten finansieras med skattemedel.
Det anser riksdagen.

En utredning som redan föreslagit detta är under arbete på Regeringskansliet och riksdagen tycker nu att regeringen bör snabba på det arbetet. Riksdagen riktar därför ett tillkännagivande till regeringen där den uppmanas att så snart som möjligt återkomma med ett lagförslag om det här.

En anställd på exempelvis en kommunal skola eller ett äldreboende har rätt att berätta för media om missförhållanden på arbetsplatsen utan att straffas för det. Hon eller han har också rätt att vara anonym och chefen på arbetsplatsen får inte efterforska vem som har berättat om missförhållandet. Det är vad det så kallade meddelarskyddet innebär och det här skyddet regleras i våra grundlagar.

De som jobbar på privata företag har dock inte samma rätt, även om företaget finansieras genom skattemedel. Det är alltså det här som riksdagen tycker borde förändras skyndsamt.

Riksdagen sa samtidigt nej till andra motionsförslag som behandlats samtidigt. Förslagen handlar bland annat om hets mot transpersoner, pressetik och skydd för journalister.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

6

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

6, 28 minuter

Justering

2016-04-12

Bordläggning

2016-04-19

Debatt

2016-04-20

Beslut

2016-04-21

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från de allmänna motionstiderna 2014 och 2015 om bland annat rösträtt och personval.

Riksdagen sa nej till förslagen om personval med hänvisning till att personval nyligen har utretts av Grundlagsutredningen. Även förhållandet mellan rösträtt och medborgarskap har utretts och behandlats tidigare, och riksdagen har inte ändrat uppfattning. När det gäller ändrad rösträttsålder inväntar riksdagen det pågående arbetet med Demokratiutredningens förslag.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

6

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

8, 36 minuter

Justering

2016-04-12

Bordläggning

2016-04-19

Debatt

2016-04-20

Beslut

2016-04-21

Finansutskottet har granskat Riksbankens förvaltning för 2015. Riksbankens resultat för 2015 blev cirka 1,9 miljarder kronor, vilket är en minskning med cirka 1,3 miljarder kronor jämfört med 2014. Det positiva resultatet beror framför allt på ränteintäkter. Minskningen i förhållande till 2014 förklaras av större nedskrivningar av värdet på tillgångarna, i huvudsak som en följd av att valutorna i valutareserven i genomsnitt försvagades i förhållande till kronan.

Riksdagen beviljade riksbanksfullmäktige ansvarsfrihet för dess verksamhet och beviljade Riksbankens direktion ansvarsfrihet för förvaltningen av Riksbanken 2015. Riksdagen fastställde också Riksbankens resultat- och balansräkning för 2015 och godkände riksbanksfullmäktiges förslag till disposition av Riksbankens vinst 2015. Det innebär att Riksbanken levererar in 2,8 miljarder kronor till statens budget. Pengarna ska levereras in senast en vecka efter riksdagens beslut.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 31 minuter

Justering

2016-04-07

Bordläggning

2016-04-26

Debatt

2016-04-27

Beslut

2016-04-27

Svensk lag om elektromagnetisk kompatibilitet anpassas till EU:s regler på området. Med elektromagnetisk kompatibilitet menas en utrustnings förmåga att fungera tillfredsställande i sin elektromagnetiska omgivning utan att orsaka oacceptabla elektromagnetiska störningar för någon annan utrustning. Utrustningen ska även tåla elektromagnetiska störningar.

Riksdagen beslutade om lagändringar som bland annat innebär att regeringen får rätt att bestämma regler om sanktionsavgifter. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också rätt att bestämma regler om skadeförebyggande arbete och åtgärder när en utrustning inte möter de krav som gäller.

Ändringarna börjar gälla den 1 juni 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-04-05

Bordläggning

2016-04-13

Debatt

2016-04-14

Beslut

2016-04-20