Sök

Behandlade dokument

1

Beredning

2024-10-24

Justering

2024-11-14

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2024-06-13

Bordläggning

2024-09-24

Debatt

2024-09-25

Beslut

2024-09-25

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

3

Justering

2024-06-13

Bordläggning

2024-09-24

Debatt

2024-09-25

Beslut

2024-09-25

Behandlade dokument

2

Beredning

2024-09-19

Justering

2024-10-17

Bordläggning

2024-10-22

Debatt

2024-10-23

Beslut

2024-10-23

Regeringen har föreslagit nya regler om redovisning för företag med anledning av två EU-direktiv som ska införas i svensk lag. Det handlar dels om företagens hållbarhetsrapportering, dels om uppgifter om könsfördelningen bland styrelseledamöter i börsnoterade företag. Riksdagen sa ja till ändringarna.

De nya reglerna om hållbarhetsrapportering innebär krav på mer detaljerad hållbarhetsinformation, till exempel när det gäller utsläpp av växthusgaser. De innebär också att fler företag ska lämna en hållbarhetsrapport och att rapporten ska granskas av en auktoriserad revisor.

De nya reglerna om uppgifter om könsfördelning i bolagsstyrelser innebär att stora börsnoterade bolag ska informera om förändringar som skett i könsfördelningen sedan året innan.

Lagändringarna träder i kraft 1 juli 2024.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

12, 40 minuter

Justering

2024-05-21

Bordläggning

2024-05-24

Debatt

2024-05-27

Beslut

2024-05-29

Kravet på att räkenskapsinformation ska bevaras i original under en viss tid tas bort. Riksdagen sade ja säger ja till regeringens förslag som konkret innebär att räkenskapsmaterial, till exempel kvitton och fakturor, inte behöver bevaras i pappersform om materialet finns digitaliserat. Förslaget gör att företagen slipper hantera stora mängder pappersmaterial under lång tid. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 12 minuter

Justering

2024-05-14

Bordläggning

2024-05-21

Debatt

2024-05-22

Beslut

2024-05-22

För att skapa tryggare bostadsområden i hela landet har regeringen föreslagit att fastighetsägare ska få utökade möjligheter att säga upp hyresgäster som begår brott. Ett hyresavtal ska kunna sägas upp om hyresgästen begår brott som typiskt sett försämrar närmiljön för dem som bor i lägenhetens omgivning. Det ansvar som hyresgästen har för barn och andra personer som bor eller vistas i lägenheten ska även gälla att se till att dessa personer inte begår brott som skapar otrygghet för övriga boende. Ett hyresavtal ska vidare kunna sägas upp i fler fall om lägenheten används för att begå brott, nämligen vid allvarlig eller omfattande brottslighet. Dessutom tydliggörs och skärps hyresgästens skyldighet att bevara tryggheten inom fastigheten.

För att motverka missbruk av reglerna om inneboende ska hyresgästens rätt att inrymma utomstående personer i lägenheten stramas åt. Hyresvärden ska också få bättre möjligheter att kontrollera hur en lägenhet används.

Förslagen innebär även förbättrade förutsättningar för en hyresgäst som utsatts för våld av en närstående att behålla lägenheten vid en uppsägning. Dessutom förstärks möjligheterna för en medhyresgäst eller medboende make eller sambo som utsatts för våld av en närstående att överta ett hyreskontrakt.

Riksdagen sa ja till förslagen och lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2024.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

9

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

20, 92 minuter

Justering

2024-05-14

Bordläggning

2024-05-17

Debatt

2024-05-20

Beslut

2024-05-22

Riskdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner om frågor som rör hushållningen med mark- och vattenområden som inkommit under den allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om nationell samordning av havsplaner och riksintressen samt om skyddet av vattenområden och dricksvattenintäkter

Riksdagen hänvisar till pågående arbete och de befintliga lagar och regler som finns.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

9

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

5, 39 minuter

Justering

2024-04-18

Bordläggning

2024-04-24

Debatt

2024-04-25

Beslut

2024-05-02

Riksdagen riktar en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att se över om det bör införas särskilda formkrav för fullmakter som gäller större ekonomiska åtaganden, till exempel stora lån, och återkomma till riksdagen i frågan.

För en fullmakt finns i de flesta fall inga särskilda formkrav, vilket är något som kan utnyttjas i förhållande till utsatta personer. När det gäller större ekonomiska åtaganden, exempelvis vid stora lån, anser civilutskottet att formkrav för fullmakter framstår ett användbart verktyg för att stärka det förebyggande arbetet mot mäns våld mot kvinnor, och då närmare bestämt det ekonomiska våldet. Formkrav för fullmakter skulle också skydda andra utsatta personer, till exempel den som inte har möjlighet att sköta sina bankärenden på egen hand. Formkrav skulle även minska risken för förfalskningar.

Tillkännagivandet har gjorts i samband med behandlingen av motioner i olika konsumenträttsliga frågor från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen avslog övriga motionsyrkanden.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

15, 59 minuter

Justering

2024-04-18

Bordläggning

2024-04-24

Debatt

2024-04-25

Beslut

2024-05-02

Riksdagen sa nej till 130 förslag i motioner om familjerätt från den allmänna motionstiden 2023. Bland annat hänvisar riksdagen till att arbete redan pågår i de frågor som förslagen tar upp.

Förslagen handlar bland annat om en könsneutral föräldrabalk, antalet vårdnadshavare för ett barn, juridiskt biträde för barn och vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge vid våld i familjen.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

12

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

27, 92 minuter

Justering

2024-04-11

Bordläggning

2024-04-17

Debatt

2024-04-18

Beslut

2024-04-24

Enligt en ny lag måste bilförsäljare informera konsumenter om bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp för de nya personbilar de har till försäljning eller långtidsuthyrning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Informationen om bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp ska finnas på försäljningsstället och i reklam för nya personbilar.

Den nya lagen införs för att förtydliga genomförandet av ett EU-direktiv som sedan tidigare är genomfört genom Konsumentverkets allmänna råd. Lagen börjar gälla den 1 juli 2024.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 26 minuter

Justering

2024-03-21

Bordläggning

2024-04-03

Debatt

2024-04-04

Beslut

2024-04-10

Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag om planering och byggande. Motionerna som inkommit under den allmänna motionstiden 2023 handlar bland annat om klimatfrågor i planeringen och återbruk av byggnader och material. Att riksdagen avslog motionerna beror bland annat på pågående arbete och befintligt regelverk.

Behandlade dokument

49

Förslagspunkter

11

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

7, 55 minuter

Justering

2024-03-07

Bordläggning

2024-04-03

Debatt

2024-04-04

Beslut

2024-04-10

Riksdagen sade nej till cirka 80 förslag inom området hyresrätt. Motionerna som inkommit under den allmänna motionstiden 2023 handlar bland annat om hyressättning av bostadslägenheter, kooperativ hyresrätt och möjligheterna att säga upp lokalhyreskontrakt. Att riksdagen avslår alla motioner beror på pågående arbete och befintlig lagstiftning.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

7

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

19, 78 minuter

Justering

2024-03-07

Bordläggning

2024-03-19

Debatt

2024-03-20

Beslut

2024-03-21

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag om fastighetsrätt i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar till att samma eller i huvudsak samma frågor tidigare behandlats av riksdagen under valperioden.

Motionerna handlar exempelvis om tomträtt, expropriationsersättning, förköpslag och översyn av Lantmäteriet.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

1

Justering

2024-03-07

Bordläggning

2024-03-19

Debatt

2024-03-20

Beslut

2024-03-21

Riksdagen sa nej till de cirka 150 motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar bland annat om åtgärder för fler bostäder, energieffektivisering av bostäder samt styrning och uppföljning av kommunernas arbete med klimatanpassning.

Riksdagen hänvisar till att det redan pågår ett arbete på området samt att vissa åtgärder redan är vidtagna.

Behandlade dokument

47

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

40, 139 minuter

Justering

2024-02-29

Bordläggning

2024-03-05

Debatt

2024-03-06

Beslut

2024-03-06

Riksdagen sa nej till 40 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2023.

En del av motionerna handlar om ersättningsrättsliga frågor, det vill säga frågor om försäkringar och skadestånd. Andra motioner handlar om insolvens- och utsökningsrättsliga frågor, det vill säga vad som ska gälla för personer och företag som inte kan betala sina skulder. Bland annat föreslås att frågan om skadeståndsansvar för skador som orsakas genom användning av AI ska utredas och att normalbeloppen vid löneutmätning ska kunna justeras oftare än idag.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

8

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

6, 13 minuter

Justering

2024-02-15

Bordläggning

2024-03-05

Debatt

2024-03-06

Beslut

2024-03-06

Riksdagen sa nej till ett trettiotal förslag om associationsrätt i motioner från den allmänna motionstiden 2023.

Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i de frågor som motionerna tar upp.

Förslagen handlar bland annat om kravet på aktiekapital i aktiebolag, en översyn av lagen om ekonomiska föreningar och redovisning för mindre föreningar.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

4

Anföranden och repliker

3, 12 minuter

Justering

2024-01-25

Bordläggning

2024-01-30

Debatt

2024-01-31

Beslut

2024-01-31

Regeringen ges möjlighet att införa en avgift vid prövning av en tvist hos Allmänna reklamationsnämnden. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, som innebär en ändring i lagen om alternativ tvistlösning i konsumentförhållanden.

Ärendetillströmningen till Allmänna reklamationsnämnden har ökat stadigt de senaste åren. Dessutom har ärendena blivit mer komplicerade och omfattande. I dag avvisas ungefär en tredjedel av ärendena, oftast på grund av att anmälaren inte har lämnat in de kompletteringar som behövs. I dessa fall lägger myndigheten resurser på ärenden som inte kommer att prövas i sak. Enligt regeringen finns det troligen ett samband mellan det stora antalet ärenden som avvisas till följd av uteblivna kompletteringar och det faktum att det i dag är kostnadsfritt att göra en anmälan. En avgift skulle därför sannolikt minska antalet anmälningar som inte kommer att prövas i sak.

Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2024.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

19, 49 minuter

Justering

2024-01-25

Bordläggning

2024-01-30

Debatt

2024-01-31

Beslut

2024-01-31

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande och konsumentpolitik. Totalt handlar det om drygt 6 miljarder kronor ur statens budget för 2024.

Mest pengar, 3,7 miljarder kronor, går till investeringsstödet för anordnandet av hyresbostäder och bostäder för studerande. Investeringsstödet är under avveckling och kommer att fasas ut. Riksdagen beslutade att budgetanslaget för energieffektivisering av flerbostadshus ska tilldelas 840 000 miljoner kronor och att Konsumentverket ska få 178 972 miljoner kronor.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

66, 208 minuter

Justering

2023-12-07

Bordläggning

2023-12-11

Debatt

2023-12-12

Beslut

2023-12-13

EU-kommissionen har föreslagit en ny förordning om bekämpande av sena betalningar vid affärstransaktioner, det vill säga transaktioner mellan företag eller mellan företag och offentliga myndigheter.

Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska därför bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.

Riksdagen ifrågasätter i och för sig inte behovet av en reglering på EU-nivå för att främja snabbare betalningar vid affärstransaktioner men anser att EU-kommissionens förslag i vissa delar är för långtgående och därför strider mot subsidiaritetsprincipen. Det gäller till exempel förslagen om en tvingande betalningstid om 30 dagar och en fast räntesats för dröjsmålsränta som skulle begränsa avtalsfriheten för företag.

Mot bakgrund av detta beslutade riksdagen att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, ministerrådets och EU-kommissionens ordförande.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 13 minuter

Justering

2023-11-16

Bordläggning

2023-11-21

Debatt

2023-11-22

Beslut

2023-11-22