Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett nytt och enklare system för skattelättnad för arbetsresor. Förslaget innebär att det nuvarande reseavdraget avskaffas. I stället kommer det att införas skattelättnader som är baserade på avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen. Storleken på dessa lättnader kommer att vara olika beroende på var i landet boende och arbete ligger. Generellt kommer högre krav för skattereduktion att gälla i storstadsområdena.

Skattelättnaderna ska även vara oberoende av vilket färdmedel som används. Bakgrunden till förslagen är att det nuvarande reseavdraget anses gynna arbetsresor med bil framför kollektivtrafik. De nya reglerna ska förenkla systemet, förväntas omfatta fler personer, och är bättre för miljön.

Riksdagen riktade också tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om att återkomma med förslag om

• en höjning av den övre avståndsgränsen för arbetsresor
• höjd kilometersats
• höjd milersättning för resor i tjänsten.

De nya reglerna ska börja gälla från 1 januari 2023.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

11, 59 minuter

Justering

2022-06-02

Bordläggning

2022-06-08

Debatt

2022-06-09

Beslut

2022-06-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa en ny riskskatt för kreditinstitut. Den nya riskskatten ska väga upp de kostnader som kan drabba samhället till följd av en eventuell finanskris.

Skatten ska gälla kreditinstitut vars skulder når upp till ett fastställt gränsvärde vid beskattningsårets början. För 2022 är gränsvärdet satt till 150 miljarder kronor. Storleken på skatten blir 0,05 procent av beskattningsunderlaget för beskattningsåret 2022, och 0,06 procent för beskattningsåret 2023.

Riksdagen riktade också tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om den nya lagen:

• Det offentliga kreditinstitutet Kommuninvest ska undantas från lagen om riskskatt. Regeringen uppmanas att senast den 1 oktober 2022 komma med ett förslag om undantag som ska börja gälla senast den 1 januari 2023.
• Regeringen uppmanas att utreda möjligheten att ändra lagen så att riskskatten inte drabbar lokalt förankrade banker.
• Regeringen uppmanas att noga följa frågan om huruvida riskskatt för kreditinstitut snedvrider konkurrensen mellan svenska och utländska banker och på sikt försvårar möjligheterna att värna den finansiella stabiliteten. Om de effekterna konstateras ska regeringen återkomma till riksdagen med förslag på justeringar i lagen om riskskatt för att motverka effekterna.

Den nya lagen om riskskatt ska börja gälla den 1 januari 2022 och tillämpas då för beskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2021.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Anföranden och repliker

14, 59 minuter

Justering

2021-12-09

Bordläggning

2021-12-10

Debatt

2021-12-13

Beslut

2021-12-14

Totalt cirka 12,8 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet skatt, tull och exekution. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Mest pengar går till Skatteverket, cirka 8 miljarder kronor. Cirka 2,4 miljarder kronor går till Tullverket och cirka 2 miljarder till Kronofogdemyndigheten.

Beslutet om utgiftsområdet omfattar 100 miljoner kronor mer än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022. Ändringen gäller anslaget till Tullverket.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

6

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

21, 66 minuter

Justering

2021-12-02

Bordläggning

2021-12-08

Debatt

2021-12-09

Beslut

2021-12-14

Riksdagen sa ja till utgiftsramar och inkomstberäkningar i statens budget för 2022 enligt ett gemensamt förslag från M, SD och KD.

Utgifterna i statens budget för 2022 uppgår enligt utskottets förslag till 1 137 miljarder kronor. Det är cirka 1,1 miljarder konor mindre än i regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022. Inkomsterna i statens budget beräknas uppgå till 1 189 miljarder kronor 2022. Det är cirka 1,5 miljarder kronor mindre än i regeringens förslag. Statens lånebehov ökar med ungefär 0,4 miljarder kronor jämfört med regeringens beräkning i budgetpropositionen.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Det första beslutet om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om hur pengarna ska fördelas inom de 27 olika utgiftsområdena i budgeten.

Riksdagen sa ja till följande lagändringar:

• Grundavdraget höjs för personer över 65 år.
• Jobbskatteavdraget höjs för låg- och medelinkomsttagare.
• Avdragsrätten för gåvor utökas.
• Reglerna för tillfälliga anställningar och uppdrag på annan ort förenklas.
• Reklamskatten avskaffas.
• Beskattningen av personaloptioner blir förmånligare i vissa fall.
• Skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning förstärks.
• En skattereduktion för cykelförmån införs.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2022.

Riksdagen riktade vidare en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den ska återkomma med ett förslag om att sänka skatten på bensin och diesel så att priset vid tankning sänks med 50 öre per liter från och med den 1 maj 2022.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

110, 288 minuter

Justering

2021-11-22

Bordläggning

2021-11-23

Debatt

2021-11-24

Beslut

2021-11-24

För att minska mängden förpackningar och förpackningsavfall ska en ny skatt införas på bärkassar av plast. Kassarna ska beskattas med tre kronor styck, och mindre och tunnare kassar ska beskattas med 30 öre styck.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2020.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

20, 69 minuter

Justering

2020-01-23

Bordläggning

2020-01-28

Debatt

2020-01-29

Beslut

2020-01-29

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny punktskatt på avfall som förbränns Skatten införs för att Sverige ska kunna nå de nationella klimatmålen och för att skapa en mer resurseffektiv och giftfri avfallshantering.

Skatten kommer att tas ut med 125 kronor per ton avfall. Under 2020 är dock skattesatsen 75 kronor per ton avfall, och under 2021 är skattesatsen 100 kronor per ton avfall.

Den nya lagen börjar gälla 1 april 2020.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 45 minuter

Justering

2019-11-28

Bordläggning

2019-12-03

Debatt

2019-12-04

Beslut

2019-12-04

Riksdagen har granskat ett så kallat meddelande från EU-kommissionen om ett förändrat beslutsfattande för EU:s skattepolitik. Enligt dagens regelverk ska alla länder vara överens och beslutet fattas i enhällighet för att ett förslag ska gå igenom. På många andra områden räcker det istället med kvalificerad majoritet, det vill säga att två tredjedelar av medlemsländerna säger ja, för att beslut ska kunna fattas. EU-kommissionen föreslår en stegvis övergång till beslutsfattande med kvalificerad majoritet även i skattefrågor.

EU-kommissionen anser att dagens system, som fungerar olika i alla 28 medlemsstater, påverkar företag negativt och gör den inre marknaden mindre attraktiv för investeringar. Globalisering och digitalisering gör också att skattefrågor inte enbart kan hanteras på en nationell nivå, utan kräver gemensamma lösningar, enligt kommissionen.

Riksdagen är mycket kritisk till EU-kommissionens förslag. Riksdagen anser att medlemsländernas möjligheter att införa och behålla egna nationella skatteregler är en mycket viktig princip som måste värnas. Riksdagen understryker också att den nationella suveräniteten i skattefrågor är avgörande för Sveriges konkurrenskraft och finansieringen av välfärden.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 39 minuter

Justering

2019-04-25

Bordläggning

2019-05-06

Debatt

2019-05-07

Beslut

2019-05-08

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om skatteförfarande och folkbokföring. Anledningen är bland annat att åtgärder redan är gjorda eller att riksdagen inte tycker att det finns behov av några åtgärder i dessa frågor.

Motionerna handlar exempelvis om olika sätt att synliggöra skatter och avgifter för att öka medborgarnas kunskap om skattenivåerna och vad skatterna används till. Andra områden är felaktiga folkbokföringar, falska adressändringar och frågor om personnummer.

Behandlade dokument

78

Förslagspunkter

21

Reservationer

25 

Anföranden och repliker

7, 42 minuter

Justering

2019-03-12

Bordläggning

2019-03-26

Debatt

2019-03-27

Beslut

2019-03-28

Riksdagen sa nej till cirka 170 motioner från allmänna motionstiden 2018. Motionerna handlar bland annat om särskild löneskatt för äldre som arbetar, expertskatt, skatt för personer med sjuk- och aktivitetsstöd och hushållsskatteavdrag. Andra områden är personalvårdsförmåner, reseavdrag, bil- och cykelförmån, avgifter till fackföreningar och arbetslöshetskassor, personaloptioner och gåvor till ideella ändamål.

Behandlade dokument

123

Förslagspunkter

12

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

15, 58 minuter

Justering

2019-03-12

Bordläggning

2019-03-26

Debatt

2019-03-27

Beslut

2019-03-28

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens rapport om sparformen investeringssparkonto. Investeringssparkonto infördes 2012 och har gjort det enklare att spara i aktier. Enligt Riksrevisionen har dock vissa aspekter av aktiesparande blivit krångligare och komplexiteten i skattesystemet har ökat. Riksrevisionen konstaterar också att sparformen har haft stora effekter på statens skatteintäkter.

Riksrevisionen rekommenderar bland annat att regeringen återkommande informerar riksdagen om hur investeringssparkonton påverkar skatteintäkterna. Regeringen bör även se över om det är möjligt att förenkla aktiesparande i investeringssparkonto vid deltagande i nyemission och börsintroduktion samt vid innehav av aktier som delats ut.

Regeringen konstaterar att utgifterna för investeringssparkonto redan redovisas, men att det finns skäl att se över om redovisningen ska bli mer kvantifierad. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att det finns skäl att se över om reglerna för investeringssparkonto kan förenklas i samband med börsintroduktion eller nyemission.

Riksdagen utgår från att regeringen noga följer behovet av ett förändrat regelverk. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 14 minuter

Justering

2019-03-12

Bordläggning

2019-03-26

Debatt

2019-03-27

Beslut

2019-03-28

Riksdagen sa nej till 25 motioner om mervärdesskatt. Motionerna handlar bland annat om skattesatser och mervärdesbeskattning av ideella föreningar.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

4

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

6, 29 minuter

Justering

2019-03-05

Bordläggning

2019-03-12

Debatt

2019-03-13

Beslut

2019-03-13

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om företagande, kapital och fastigheter. Anledningen är bland annat att riksdagen redan har tagit ställning i frågorna eller att arbete redan pågår på området.

Motionerna handlar bland annat om utdelning och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag, beskattning vid generationsskifte och skogskonton.

Behandlade dokument

61

Förslagspunkter

14

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

7, 42 minuter

Justering

2019-03-05

Bordläggning

2019-03-12

Debatt

2019-03-13

Beslut

2019-03-13

Vägavgiften ska höjas för tunga fordon som använder vissa vägar i Europa. Dessutom kommer avgifterna att anpassas så att fordon med höga utsläpp betalar högre vägavgift än fordon med låga utsläpp. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget bygger på ändringar i ett samarbetsavtal om gemensamma vägavgifter där Sverige och några andra EU-länder deltar. Samarbetet innebär att fordon med betald vägavgift kan köras i de anslutna länderna utan nya avgifter. Vägavgiften har inte har höjts sedan den infördes 2001, vilket innebär att det faktiska beloppet har sjunkit. Den har inte heller anpassats till nyare utsläppskrav på tunga fordon sedan dess.

Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 17 minuter

Justering

2019-03-05

Bordläggning

2019-03-12

Debatt

2019-03-13

Beslut

2019-03-13

Drygt 11,5 miljarder ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet skatt, tull och exekution. Mest pengar får Skatteverket, drygt 7,5 miljarder kronor. Knappt 2 miljarder vardera får Tullverket och Kronofogdemyndigheten. Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Det innebär att anslaget till Skatteverket ökar med 30 miljoner kronor och anslaget till Tullverket ökar med 90 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen sa också nej till några motioner om Tullverket.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

4

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

42, 111 minuter

Justering

2018-12-13

Bordläggning

2018-12-15

Debatt

2018-12-17

Beslut

2018-12-17

Ränteavdragen i bolagssektorn begränsas. Begränsningen ska ske enligt den så kallade EBITDA-regeln som innebär att avdragen baseras på ett företags rörelseresultat före räntor, skatter, nedskrivningar och avskrivningar. Utrymmet för att göra avdrag uppgår till 30 procent. Dessutom får företag dra av negativa räntenetton på upp till fem miljoner kronor. Det blir också avdragsförbud för ränteutgifter i vissa situationer. Det gäller till exempel när företagen utnyttjar olikheter i andra länders skatteregler på ett sätt som lagstiftaren inte förutsett.

Förändringarna bygger på tvingande EU-regler och syftar till att minska skatteflykten. Förändringarna i ränteavdragen kombineras med en sänkning av bolagsskatten och expansionsfondsskatten från 22 procent till 20,6 procent. Av offentligfinansiella skäl kommer bolagsskattesatsen
under de första två åren dock att vara 21,4 procent.

Samtidigt ändras reglerna om värdeminskningsavdrag för hyreshus. Utöver ordinarie avdrag för värdeminskning får 12 procent av byggnadens anskaffningsvärde dras av. Detta inom en sexårsperioden från det att hyreshuset byggts klart.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

9, 53 minuter

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-12

Debatt

2018-06-13

Beslut

2018-06-14

Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma reservation om förslag till statens budget för 2019.

Riksdagen sa ja till reservanternas förslag till utgiftstak för 2019-2021, utgiftsramar för 2019 samt beräkning av inkomster i statens budget för 2019.

Beslutet innebär att brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs. Brytpunkten blir 42 000 kronor istället för 40 600 kronor för 2019. Dessutom riktar riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma med lagförslag om bland annat avskaffad särskild löneskatt för äldre och avskaffad flygskatt.

Utgifterna i statens budget för 2019 beräknas bli totalt 1 023 miljarder kronor och inkomsterna 1 084 miljarder kronor. Statens budgetsaldo blir därmed 61 miljarder kronor 2019. Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen inom de 27 utgiftsområdena.

Voteringsprotokollet finns under rubriken Beslut nedan.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

43, 178 minuter

Justering

2018-12-10

Bordläggning

2018-12-11

Debatt

2018-12-12

Beslut

2018-12-12

Kvaliteten i folkbokföringen ska öka och så kallad skyddad folkbokföring införs för att öka skyddet för hotade och förföljda personer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Personer som är utsatta för hot och förföljelse kan vara i behov av att skydda sina personuppgifter. Nuvarande regler innebär att personer som flyttat till en ny hemlig adress kan få så kallad kvarskrivning, vilket innebär att den verkliga bostadsorten inte framgår av folkbokföringen. Enligt regeringens förslag ska kvarskrivning ersättas av så kallad skyddad folkbokföring. Det innebär att en person, för en obestämd tidsperiod, ska kunna folkbokföras på en annan ort även om personen inte flyttat.

Förslaget innebär också åtgärder för att öka kvaliteten i folkbokföringen. Bland annat ska Skatteverket kunna avregistrera falska identiteter i folkbokföringen och göra kontrollbesök på personers adresser. Dessutom återinförs folkbokföringsbrott, vilket till exempel innebär att personer som medvetet lämnar oriktiga uppgifter till folkbokföringen kan straffas för det.

Behandlade dokument

29

Förslagspunkter

9

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

12, 63 minuter

Justering

2018-05-17

Bordläggning

2018-05-23

Debatt

2018-05-24

Beslut

2018-05-24

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av Skatteverkets arbete med folkbokföringen. Riksrevisionen har funnit att det finns brister i arbetet och har rekommenderat regeringen att vidta åtgärder för att öka kvaliteten och stärka riskhanteringen.

Regeringen håller med Riksrevisionen i bedömningen av bristerna i Skatteverkets arbete med folkbokföringen och anser att det är angeläget att vidta åtgärder. Många av de problem som Riksrevisionen påtalar i sin rapport har redan uppmärksammats av Skatteverket, och ett utvecklingsarbete pågår.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 63 minuter

Justering

2018-05-03

Bordläggning

2018-05-23

Debatt

2018-05-24

Beslut

2018-05-24

Skattefriheten ska avskaffas för arbetstagare som får förmåner av sin arbetsgivare i form av privat hälso- och sjukvård och sjukvårdsförsäkringar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Arbetstagare som får ersättning från arbetsgivare för patientavgifter i offentligt finansierad hälso- och sjukvård förmånsbeskattas för det samtidigt som arbetsgivare har rätt att göra avdrag för sådana kostnader. Förmåner i form av privat hälso- och sjukvård är däremot skattefria för arbetstagare samtidigt som arbetsgivare inte får göra avdrag för kostnaderna. Enligt förslaget ska samma regler gälla oavsett om förmånen rör privat eller offentligt finansierad hälso- och sjukvård. Det innebär att arbetstagare ska förmånsbeskattas även för förmåner i form av privat hälso- och sjukvård och att arbetsgivare ska kunna göra avdrag för sådana kostnader.

Skattefrihet ska fortfarande gälla när en arbetstagare som blir sjuk vid utlandstjänstgöring får förmåner i form av vård och läkemedel, för statligt anställda som är stationerade utomlands samt vid insatser som företagshälsovård, förebyggande behandling och rehabilitering.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2018.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

21, 80 minuter

Justering

2018-05-03

Bordläggning

2018-05-14

Debatt

2018-05-15

Beslut

2018-05-16

Fler företag ska omfattas av kravet på att ha en personalliggare på sin arbetsplats. Det gäller fordonsserviceverksamhet, livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet och kropps- och skönhetsvårdsverksamhet. Om en företagare både har verksamhet som omfattas av skyldighet att föra personalliggare och annan verksamhet i samma lokal, måste personalliggaren även innehålla uppgifter om de personer som jobbar i den andra verksamheten.

I dag är det restaurang-, tvätteri-, bygg- och frisörbranschen som har krav på sig att ha en personalliggare på arbetsplatsen. En personalliggare är en förteckning över vilka som arbetar på arbetsplatsen. Syftet med att ha en personalliggare är att ge Skatteverket bättre möjligheter att upptäcka och bekämpa svartarbete.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

9, 28 minuter

Justering

2018-03-22

Bordläggning

2018-03-26

Debatt

2018-03-27

Beslut

2018-03-28