Dokument & lagar (60 träffar)

Utlåtande 2012/13:KU26

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat ett dokument från EU-kommissionen om förberedelse för en helt konvergerad audiovisuell värld. Gränserna suddas snabbt ut mellan välkända konsumtionsmönster för tv-sändningar och efterfrågestyrda tjänster som levereras till datorer. Kommissionen vill inleda en bred allmän diskussion om konsekvenserna av den pågående omvandlingen.

KU konstaterar att den svenska grundlagens bestämmelser om etableringsfrihet innebär begränsade möjligheter att reglera beställ-tv, som vanligen tillhandahålls genom tråd. Enligt KU måste det allmänna eftersträva att radiofrekvenserna används på ett sätt som leder till största möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet. Tvingande regler som innebär att svenska myndigheter ska blockera eller kräva att Internetleverantörer blockerar webbsidor med visst innehåll är svåra att förena med informationsfriheten och den svenska tryck- och yttrandefrihetslagstiftningen. KU framhåller i stället lösningar som bygger på frivillighet.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2013-05-28 Justering: 2013-06-11 Debatt: 2013-06-18 Beslut: 2013-06-19

Utlåtande 2012/13:KU26 (pdf, 55 kB) Webb-tv debatt om förslag: Granskning av grönbok om förberedelse för en helt konvergerad audiovisuell värld

Betänkande 2012/13:KU20

Konstitutionsutskottet, KU, är klart med sin årliga granskning av regeringen. I år har KU behandlat 21 anmälningar från riksdagsledamöterna. En anmälning handlar om militärt samarbete med Saudiarabien. Enligt KU finns det ingenting som styrker att någon i regeringen eller Regeringskansliet skulle ha varit delaktig i eller godkänt beslutet om att bilda bolaget STTI, om dess finansiering eller roll i projektet med att bygga en vapenfabrik i Saudiarabien. Dock har det sedan åtminstone våren 2009 funnits information i Regeringskansliet om förekomsten av bolaget SSTI och dess roll i projektet. KU menar att Försvarsdepartementet borde ha följt händelseutvecklingen noga, men att departementet i stället sköt frågan ifrån sig och gav de inblandade myndigheterna i uppgift att lösa situationen. Granskningen visar enligt KU på allvarliga brister som i förlängningen har skadat Sveriges internationella relationer.

KU kritiserar också Näringsdepartementets hantering av en begäran om att ta del av allmänna handlingar. Att en myndighet under pågående beredning på eget initiativ lämnar ut en begärd handling till andra än den som begärt ut handlingen kan enligt KU starkt ifrågasättas. Näringsminister Annie Lööf (C) är ytterst ansvarig för hur ärendet hanterades. Utskottet påpekar också att statsminister Fredrik Reinfeldt (M) har ett övergripande ansvar. Utskottet är även kritiskt till att näringsministern lämnat felaktiga uppgifter till KU under en utfrågning.

I övriga granskningsärenden har KU bland annat kommit fram till följande:

  • Regeringens beredning av besparingar inom försvarets materielförsörjning uppvisar brister. Bland annat har vissa handlingar inte diarieförts i Regeringskansliet och uppgifter från Försvarsmakten har lagts till i ärendet utan att det har dokumenterats.
  • Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) hade inte haft för avsikt att försöka påverka länsstyrelsen i Skåne genom det brev hon skickade till landshövdingen. Men den opinionsyttring som skickades vidare av kulturministern hanterades i en annan ordning än den ordinarie. Utskottet anser att alla inkommande brev och skrivelse med samma typ av innehåll bör behandlas på ett likartat sätt oavsett vem som är avsändare.
  • Det råder olika meningar om landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C) i ett telefonsamtal har avrått Skogsstyrelsens generaldirektör från att delta i en konferens. Informella kontakter mellan regeringen och de statliga myndigheterna är viktiga men de bör vara inriktade på information, inte styrning.
  • Regeringen har inte brutit mot Sveriges folkrättsliga åtaganden genom att Sveriges bidrag till det internationella klimatarbetet tas från biståndsbudgeten. Regeringen bör dock överväga att förtydliga detta för riksdagen, till exempel i budgetpropositionen.
  • I hanteringen av två svenska medborgare som lämnats ut från Djibouti till USA har regeringen och Utrikesdepartementet uppfyllt de krav som kan ställas.
  • När det gäller utrikesminister Carl Bildts (M) agerande med anledning av ett ärende hos Kronofogden om att genomföra ett beslut om försäljning av utländsk egendom påminner KU om att en minister bör vara försiktig med uttalanden som rör myndighetsutövning. Samtidigt kan utrikesministern och Utrikesdepartementet i viss utsträckning, som ett led i informationen, lämna sin bedömning av en aktuell sakfråga.
  • Under förhandlingarna om ett EU-direktiv om administrativt samarbete på skatteområdet har Finansdepartementet inte fullt ut förutsett vilka konsekvenser bestämmelserna skulle få för den svenska meddelarfriheten. Det är viktigt att de som företräder Sverige i EU-förhandlingar har tillräcklig kompetens i de konstitutionella frågorna.

Riksdagen lade KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.


Beredning: 2012-09-20 Justering: 2013-06-04 Debatt: 2013-06-18 Beslut: 2013-06-19

Betänkande 2012/13:KU20 (pdf, 1585 kB) Webb-tv debatt om förslag: Granskningsbetänkande

Betänkande 2012/13:SkU30

Regeringen har lämnat sin årliga redogörelse över de så kallade skatteutgifterna. Årsredovisningen ger en överblick över de stöd till företag och hushåll som lämnas på budgetens inkomstsida, till exempel i form av förmånliga skatteregler. Redovisningen av skatteutgifterna är också den enda uppdateringen av de regelavvikelser från enhetlig beskattning som publiceras löpande.

Riksdagen ser positivt på regeringens arbete med att utveckla redovisningen för att den ska kunna bli ett mer aktivt verktyg i budgetarbetet och när man beslutar om skatteregler. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2013-06-04 Debatt: 2013-06-19 Beslut: 2013-06-19

Betänkande 2012/13:SkU30 (pdf, 34 kB)

Betänkande 2012/13:KU21

Varje år redovisar regeringen för riksdagen hur den har genomfört riksdagens beslut och tillkännagivanden. Årets redovisning visar att andelen beslut och tillkännagivanden som slutbehandlats är större än tidigare. Den genomsnittliga tiden för slutbehandling av tillkännagivanden har minskat och är nu strax under två och ett halvt år.

Konstitutionsutskottet, KU, konstaterar att regeringens åtgärder i ett antal tillkännagivanden har fördröjts, och KU förutsätter att regeringen vidtar de åtgärder som krävs. KU och näringsutskottet avvisar regeringens slutbehandling av två tillkännagivanden. Det ena tillkännagivandet gäller sammanslagningar av myndigheter. Det andra gäller en gemensam myndighetsportal för bland annat rådgivning till personer som vill starta företag.

KU konstatera att två tillkännagivanden saknas i regeringens redogörelse. Ett av dessa två har gått helt förlorat i regeringens korrespondens med riksdagen, vilket KU tycker är anmärkningsvärt. Utskottet förutsätter att brister i Regeringskansliets rutiner åtgärdas.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Beredning: 2013-05-02 Justering: 2013-06-04 Debatt: 2013-06-18 Beslut: 2013-06-19

Betänkande 2012/13:KU21 (pdf, 407 kB) Webb-tv debatt om förslag: Redogörelser för behandlingen av riksdagens skrivelser

Betänkande 2012/13:KU25

Fördelningen av ändamål och verksamheter på statsbudgetens utgiftsområden ändras. Ändringarna handlar om EU-utbildningar inom statsförvaltningen, värdegrundsarbetet i statsförvaltningen, sjukvård i internationella förhållanden och Europeiska integrationsfonden.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Beredning: 2013-05-14 Justering: 2013-05-28 Debatt: 2013-06-05 Beslut: 2013-06-05

Betänkande 2012/13:KU25 (pdf, 50 kB)

Betänkande 2012/13:SkU25

Från den 1 januari 2016 ska folkbokföring inte längre ske i en församling inom Svenska kyrkan utan i en kommun. Samtidigt införs en distriktsindelning som ska motsvara församlingsindelningen som den såg ut den 31 december 1999. Det är inte längre lämpligt att folkbokföringen följer församlingsindelningen eftersom staten inte längre kan påverka indelningen i församlingar. Sedan staten och Svenska kyrkan skildes åt genom kyrka-stat-reformen år 2000 har många församlingar slagits samman, vilket har gjort indelningen mer instabil. Att allt fler svenskar inte är medlemmar i Svenska kyrkan är ett annat argument för att folkbokföringen ska ske i kommunerna. Det är ändå viktigt att bevara den gamla indelningen i församlingar av kulturella och historiska skäl. Den gamla indelningen är också intressant med tanke på statistik och forskning. Därför införs distrikt i folkbokföringsdatabasen som motsvarar indelningen i församlingar före år 2000.

En enhetlig begravningsavgift för begravningar inom Svenska kyrkan införs den 1 januari 2016. Beslutet gäller i det här skedet inte Stockholm och Tranås, men regeringen kommer att utreda hur även dessa kommuner ska kunna omfattas av systemet.

Riksdagen beslutade också om en rad andra ändringar i reglerna för folkbokföring från den 1 januari 2014. Om ett barn bor ungefär lika mycket hos två vårdnadshavare ska vårdnadshavarna kunna välja var barnet ska vara folkbokfört, förutsatt att vårdnadshavarna är överens. Vid gemensam vårdnad ska en vårdnadshavare ha rätt att ensam överklaga ett beslut om barnets folkbokföring.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 10
Beredning: 2013-04-25 Justering: 2013-05-16 Debatt: 2013-05-29 Beslut: 2013-05-29

Betänkande 2012/13:SkU25 (pdf, 2251 kB) Webb-tv debatt om förslag: Folkbokföringen i framtiden

Betänkande 2012/13:SkU28

Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Seychellerna om utbyte av information i skatteärenden. Det ska bland annat bli möjligt för representanter för myndigheter i det ena landet att vara med vid skatteutredning i det andra landet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2013-04-18 Debatt: 2013-05-22 Beslut: 2013-05-23

Betänkande 2012/13:SkU28 (pdf, 1443 kB)

Betänkande 2012/13:SkU26

Riksdagen godkände ändringar i skatteavtalet mellan Sverige och Jamaica. Bestämmelsen om informationsutbyte mellan länderna uppdateras enligt den internationella standarden. För Sveriges del innebär det bland annat att Skatteverket i sitt arbete med skattekontroll får möjlighet att begära upplysningar från banker i Jamaica.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2013-04-18 Debatt: 2013-05-22 Beslut: 2013-05-23

Betänkande 2012/13:SkU26 (pdf, 554 kB)

Betänkande 2012/13:SkU32

Kravet på kassaregister ska från den 1 januari 2014 även gälla torg- och marknadshandlare. Samtidigt får Skatteverket större möjlighet att i enskilda fall ge undantag från olika skyldigheter som gäller kassaregister.

Det innebär bland annat att berörda företag måste ha godkända kassaregister och kontrollenheter. I vissa fall kan en handlare undantas från hela kravet på kassaregister och i andra fall kan undantaget gälla en viss skyldighet, som till exempel att erbjuda kvitton.

Kravet på kassaregister gäller enbart företag med fast driftställe i Sverige. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag där samma krav på kassaregister gäller oavsett om ett företag har fast driftställe i Sverige eller inte.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2013-05-02 Debatt: 2013-05-22 Beslut: 2013-05-23

Betänkande 2012/13:SkU32 (pdf, 133 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förbättrad konkurrens på lika villkor i kontantbranschen

Betänkande 2012/13:SkU24

Mervärdesskattelagen anpassas till ett EU-direktiv. Det innebär bland annat att begreppet "yrkesmässig verksamhet" ersätts av begreppen "beskattningsbar person" och "ekonomisk verksamhet". Begreppen "företagare" och "näringsidkare" slopas också. Även de särskilda bestämmelserna om yrkesmässighet vid vissa omsättningar från fastigheter tas bort.

Ändringarna börjar gälla den 1 juli 2013.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2013-05-02 Debatt: 2013-05-22 Beslut: 2013-05-23

Betänkande 2012/13:SkU24 (pdf, 5165 kB)

Betänkande 2012/13:SkU29

Riksdagen godkände en ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Indien. Bestämmelserna om informationsutbyte ska uppdateras till internationell standard, och det ska bli möjligt för representanter för myndigheter i det ena landet att närvara vid skatteutredningar i det andra landet. Riksdagen godkände också en överenskommelse som gör det möjligt för svenska företag med verksamhet i Indien att under vissa omständigheter skjuta upp betalningen av skatter.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2013-04-18 Debatt: 2013-05-22 Beslut: 2013-05-23

Betänkande 2012/13:SkU29 (pdf, 1002 kB)

Betänkande 2012/13:SkU27

Riksdagen godkände ett skatteavtal mellan Sverige och Panama. Avtalet gäller utbyte av information i skatteärenden mellan myndigheter. Syftet med avtalet är att skapa en effektiv skattekontroll.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2013-04-18 Debatt: 2013-05-22 Beslut: 2013-05-23

Betänkande 2012/13:SkU27 (pdf, 1379 kB) Webb-tv debatt om förslag: Informationsutbytesavtal med Panama

Betänkande 2012/13:KU24

Partibidragsnämnden får delvis nya regler och regleringen sker i olika lagar. Partibidragsnämnden är en nämndmyndighet under riksdagen och prövar frågor om statligt partistöd. I en ny lag med instruktion för Partibidragsnämnden regleras bland annat nämndens verksamhetsansvar, att den ska ha en arbetsordning och att den ska lämna en verksamhetsredogörelse till riksdagen. Där kommer det också att finnas regler om kostnadsersättning till exempel vid resor. Regler om arvoden till nämndens ledamöter införs i lagen om arvoden med mera för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ. Vidare förtydligas bestämmelserna om överklagande av beslut som gäller utlämnande av allmänna handlingar. De nya bestämmelserna ska gälla från den 1 juli 2013. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2013-04-16 Justering: 2013-05-02 Debatt: 2013-05-15 Beslut: 2013-05-15

Betänkande 2012/13:KU24 (pdf, 457 kB) Webb-tv debatt om förslag: Reglering av Partibidragsnämnden

Betänkande 2012/13:KU23

Regeringen har lämnat sin årliga rapport till riksdagen om arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Riksdagen noterar att det råder en jämn könsfördelning inom alla grupper av anställda i statliga kommittéer med undantag för gruppen ordförande med mera, där endast en tredjedel är kvinnor. Riksdagen förutsätter att regeringen arbetar aktivt för att säkerställa en jämn könsfördelning även inom denna grupp. Riksdagen ser också gärna att regeringen i fortsättningen redovisar spännvidden i könsfördelningen för de kommittéer som har fler ledamöter. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2013-04-09 Justering: 2013-04-25 Debatt: 2013-05-15 Beslut: 2013-05-15

Betänkande 2012/13:KU23 (pdf, 31 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kommittéberättelse 2013

Betänkande 2012/13:KU17

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 och 2012 om bland annat riksdagens arbetsformer. Motionerna handlar om förändringar i motionsrätten och i utskottens arbete med motionerna, öppna sammanträden i utskotten och EU-nämnden, införande av ett framtidsutskott, platsen för EU-nämndens sammanträden, utskottens utrikes resor, riksdagsledamöternas placering i kammaren, votering på distans, kvittningssystemet, teckentolkning vid riksdagens frågestunder, riksmötets öppnande, riksdagshörna i Luleå, barnkonsekvensanalys av riksdagens beslut, förslagsbox för allmänheten och lobbying.

Andra motioner handlar om Riksdagsförvaltningen, till exempel miljöförbättrande åtgärder, minnesmärken och visitkort med punktskrift. Några motioner gäller arbetsvillkoren för riksdagsledamöterna, till exempel arvodet och inkomstgarantin.

Förslagspunkter: 17 Reservationer: 5
Beredning: 2013-03-21 Justering: 2013-04-16 Debatt: 2013-04-24 Beslut: 2013-04-25

Betänkande 2012/13:KU17 (pdf, 280 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksdagens arbetsformer m.m.

Betänkande 2012/13:KU22

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiderna 2011 och 2012 om kommunala och regionala frågor. Motionerna handlar bland annat om kommunalt partistöd, återkallelse av uppdrag i nämnder och styrelser, tjänstledighet från förtroendeuppdrag, titeln borgmästare, representation i nämnder, utskott och styrelser samt direktvalda stadsdelsnämnder. Andra motioner tar upp kommunernas plikt att följa domstolsbeslut samt konsekvenser när besluten inte följs, kommunala folkomröstningar, kommunala pensionärsråd, begreppet stad, jäv vid tillsyn enligt plan- och bygglagen, tidpunkt för tillträde för kommunala bolags styrelser, kommunindelning, kommunal samverkan och en regionaliseringsreform.

Förslagspunkter: 16 Reservationer: 1
Beredning: 2013-03-07 Justering: 2013-03-21 Debatt: 2013-04-17 Beslut: 2013-04-18

Betänkande 2012/13:KU22 (pdf, 304 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kommunala och regionala frågor

Betänkande 2012/13:KU4

Konstitutionsutskottet har låtit utvärdera de så kallade frågeinstituten, det vill säga de skriftliga och muntliga frågor och de interpellationer som riksdagsledamöterna kan ställa till ministrarna. Riksdagen anser bland annat att den tid ministrarna har på sig för att besvara skriftliga frågor bör förlängas med en dag för att ministrarna ska få bättre förutsättningar att ge så innehållsrika svar som möjligt. På förslag av KU gjorde riksdagen ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen om att styrelsen ska vidta de åtgärder som behövs för att gå vidare med frågan.

I utredningen studeras frågornas och interpellationernas innehåll, hur de används av ledamöterna, hur ministrarna besvarar dem och Regeringskansliets beredning av ministrarnas svar. KU tar i sitt betänkande ställning till utredarens bedömningar och förslag.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2012-09-20 Justering: 2013-04-09 Debatt: 2013-04-18 Beslut: 2013-04-18

Betänkande 2012/13:KU4 (pdf, 11809 kB) Webb-tv debatt om förslag: Frågeinstituten som kontrollinstrument

Utlåtande 2012/13:SkU33

Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag om skatt på finansiella transaktioner går alltför långt. Sverige deltar inte i samarbetet, men finansinstitut i Sverige ska ändå beskattas i vissa fall. Riksdagen anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen och skickade ett motiverat yttrande till EU.

EU har tidigare sagt ja till att låta elva EU-länder inleda ett fördjupat samarbete om skatt på finansiella transaktioner. De länder som deltar i samarbetet är Belgien, Tyskland, Estland, Grekland, Spanien, Frankrike, Italien, Österrike, Portugal, Slovenien och Slovakien. Enligt EU-kommissionens förslag ska all finansiell handel med anknytning till de elva samarbetsländerna kunna beskattas. Det betyder att finansinstitut i Sverige ska beskattas då de handlar med en part som finns inom samarbetsområdet. Handel mellan parter inom Sverige ska också kunna beskattas om den sker med sådana finansiella instrument som har sitt ursprung inom det fördjupade samarbetet.

Riksdagen anser att den delen av förslaget som rör beskattning av aktörer i länder som inte deltar i samarbetet är problematisk. Det är enligt riksdagen oklart hur en sådan beskattning ska fungera rättsligt och praktiskt. Därför är det också svårt att bedöma vilka effekter förslaget kommer att få. Riksdagen anser att förslaget är oklart och att det går längre än vad som är nödvändigt för att nå målen.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2013-04-09 Debatt: 2013-04-11 Beslut: 2013-04-11

Utlåtande 2012/13:SkU33 (pdf, 67 kB) Webb-tv debatt om förslag: Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om ett fördjupat samarbete på området för skatt på finansiella transaktioner (FTT)
Paginering