Sök

Riksdagen har granskat en så kallad grönbok från EU-kommissionen som handlar om klimat- och energipolitiken fram till år 2030. En grönbok är ett dokument som är tänkt att stimulera den offentliga debatten inom ett visst område. Kommissionen konstaterar att det redan finns en tydlig ram för hur EU ska bedriva sin klimat- och energipolitik fram till år 2020 men att det nu är dags att börja arbeta fram en ny ram för politiken inom det här området till år 2030. Kommissionen vill ha svar på ett antal frågor om hur ramverket kan utformas. Avsikten är sedan att kommissionen ska följa upp grönboken med förslag om hur EU kan gå vidare med klimat- och energipolitiken för perioden 2020-2030.

Regeringen har framfört sina synpunkter på grönboken och anser att ett klimat- och energiramverk för 2030 bör utarbetas så snart som möjligt. Detta bland annat för att det europeiska näringslivet ska kunna få grepp om hur EU:s framtida klimat- och energipolitik kommer att se ut. Riksdagen delar regeringens uppfattning. Både regeringen och riksdagen anser också att EU bör besluta om ett ambitiöst bindande mål för hur mycket EU:s utsläpp av växthusgaser bör minska till år 2030.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

44, 114 minuter

Justering

2013-06-11

Debatt

2013-06-17

Beslut

2013-06-17

Regeringen har lämnat sin årliga redogörelse över de så kallade skatteutgifterna. Årsredovisningen ger en överblick över de stöd till företag och hushåll som lämnas på budgetens inkomstsida, till exempel i form av förmånliga skatteregler. Redovisningen av skatteutgifterna är också den enda uppdateringen av de regelavvikelser från enhetlig beskattning som publiceras löpande.

Riksdagen ser positivt på regeringens arbete med att utveckla redovisningen för att den ska kunna bli ett mer aktivt verktyg i budgetarbetet och när man beslutar om skatteregler. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2013-06-04

Debatt

2013-06-19

Beslut

2013-06-19

Riksrevisionen har granskat om regeringen och de förvaltande myndigheterna, det vill säga Svenska ESF-rådet och Tillväxtverket, har skapat förutsättningar för en mer effektiv användning av medlen från EU:s strukturfonder genom att förenkla administrationen i strukturfondsprojekten. Regeringen har lämnat sina synpunkter på granskningen i en skrivelse.

Strukturfondsmedel är pengar från EU:s budget som ska användas till att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna inom EU. Riksdagen betonar betydelsen av EU:s strukturfondsprogram och de insatser som därigenom görs för regional tillväxt i Sverige. Man betonar också att det är viktigt att pengarna används på ett så effektivt sätt som möjligt. I skrivelsen redogör regeringen för det arbete som pågår för att förenkla administrationen i strukturfondsprojekten. Riksdagen stödjer arbetet och anser att det ligger i linje med de möjligheter till förenklingar som Riksrevisionen pekar på i sin rapport.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

18, 46 minuter

Justering

2013-06-04

Debatt

2013-06-17

Beslut

2013-06-17

I dag finns vissa möjligheter att ingå avtal med en organisation som företräder upphovsmän och på det sättet få rätt att använda också verk av upphovsmän som inte företräds av organisationen. Det kallas avtalslicens. De fall när avtalslicens får användas står angivna i upphovsrättslagen. Möjligheterna att använda avtalslicens utökas nu.

Det innebär bland annat att bibliotek och arkiv får större möjligheter att digitalisera sina samlingar och göra dem tillgängliga för allmänheten. Radio- och tv-företag får rätt att ingå avtal om att göra sina program tillgängliga på begäran av enskilda lyssnare eller tittare, till exempel via företagets webbplats. Det kommer även finnas en generell avtalslicens som innebär att två parter kan komma överens om att använda heltäckande avtal i stället för individuella även i andra situationer än de som specifikt står angivna i lagen. Skyddstiden för musikinspelningar och andra ljudupptagningar förlängs från 50 till 70 år, en anpassning till EU-regler.

Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

10, 38 minuter

Justering

2013-06-04

Debatt

2013-06-17

Beslut

2013-06-17

EU-kommissionen har lämnat en redogörelse för hur arbetet med att förenkla reglerna för små och medelstora företag har fortskridit sedan starten 2011. Riksdagen anser att det är viktigt att EU arbetar för att förenkla för företagen och för att minska deras administrativa kostnader. Men riksdagen anser att det är problematiskt att EU-kommissionen talar om undantagsregler som ska gälla för mikroföretag samt små och medelstora företag när dessa utgör 99,8 procent av alla företag i både Sverige och EU. Riksdagen anser också att målet bör vara att skapa likvärdig lagstiftning för alla företag oavsett storlek, i stället för att försöka skapa generella undantag från bestämmelser i lagen för vissa företag. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2013-05-16

Debatt

2013-05-29

Beslut

2013-05-29

Det blir en ny lag om ingripande mot marknadsmissbruk vid viss handel med el och gas. Lagen kompletterar en EU-förordning och innebär bland annat att det blir straffbart att bryta mot de förbud mot insiderhandel som finns i förordningen. Lagförslaget innehåller även bestämmelser om vissa nya uppgifter för den nationella tillsynsmyndigheten, som i dagsläget är Energimarknadsinspektionen.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-05-14

Debatt

2013-05-29

Beslut

2013-05-29

Från den 1 januari 2016 ska folkbokföring inte längre ske i en församling inom Svenska kyrkan utan i en kommun. Samtidigt införs en distriktsindelning som ska motsvara församlingsindelningen som den såg ut den 31 december 1999. Det är inte längre lämpligt att folkbokföringen följer församlingsindelningen eftersom staten inte längre kan påverka indelningen i församlingar. Sedan staten och Svenska kyrkan skildes åt genom kyrka-stat-reformen år 2000 har många församlingar slagits samman, vilket har gjort indelningen mer instabil. Att allt fler svenskar inte är medlemmar i Svenska kyrkan är ett annat argument för att folkbokföringen ska ske i kommunerna. Det är ändå viktigt att bevara den gamla indelningen i församlingar av kulturella och historiska skäl. Den gamla indelningen är också intressant med tanke på statistik och forskning. Därför införs distrikt i folkbokföringsdatabasen som motsvarar indelningen i församlingar före år 2000.

En enhetlig begravningsavgift för begravningar inom Svenska kyrkan införs den 1 januari 2016. Beslutet gäller i det här skedet inte Stockholm och Tranås, men regeringen kommer att utreda hur även dessa kommuner ska kunna omfattas av systemet.

Riksdagen beslutade också om en rad andra ändringar i reglerna för folkbokföring från den 1 januari 2014. Om ett barn bor ungefär lika mycket hos två vårdnadshavare ska vårdnadshavarna kunna välja var barnet ska vara folkbokfört, förutsatt att vårdnadshavarna är överens. Vid gemensam vårdnad ska en vårdnadshavare ha rätt att ensam överklaga ett beslut om barnets folkbokföring.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

9

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

21, 91 minuter

Beredning

2013-04-25

Justering

2013-05-16

Debatt

2013-05-29

Beslut

2013-05-29

En ny lag ska reglera stödgivares och stödmottagares skyldigheter när så kallat olagligt statsstöd har lämnats. EU:s regler innebär ett generellt förbud mot statligt stöd. Men statsstöd kan i vissa fall vara förenligt med EU:s inre marknaden och är i så fall tillåtet. Innan ett EU-land ger sådant statsstöd måste det först godkännas av EU-kommissionen. Annars är det olagligt. Ett EU-land som har lämnat olagligt stöd ska återkräva det och den som har tagit emot sådant stöd ska återbetala det med ränta. Den nya lagen handlar om tillämpningen av statsstödsreglerna och börjar gälla den 1 juli 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-05-14

Debatt

2013-05-29

Beslut

2013-05-29

Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Seychellerna om utbyte av information i skatteärenden. Det ska bland annat bli möjligt för representanter för myndigheter i det ena landet att vara med vid skatteutredning i det andra landet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-04-18

Debatt

2013-05-22

Beslut

2013-05-23

Riksdagen godkände ändringar i skatteavtalet mellan Sverige och Jamaica. Bestämmelsen om informationsutbyte mellan länderna uppdateras enligt den internationella standarden. För Sveriges del innebär det bland annat att Skatteverket i sitt arbete med skattekontroll får möjlighet att begära upplysningar från banker i Jamaica.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-04-18

Debatt

2013-05-22

Beslut

2013-05-23

Kravet på kassaregister ska från den 1 januari 2014 även gälla torg- och marknadshandlare. Samtidigt får Skatteverket större möjlighet att i enskilda fall ge undantag från olika skyldigheter som gäller kassaregister.

Det innebär bland annat att berörda företag måste ha godkända kassaregister och kontrollenheter. I vissa fall kan en handlare undantas från hela kravet på kassaregister och i andra fall kan undantaget gälla en viss skyldighet, som till exempel att erbjuda kvitton.

Kravet på kassaregister gäller enbart företag med fast driftställe i Sverige. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag där samma krav på kassaregister gäller oavsett om ett företag har fast driftställe i Sverige eller inte.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

16, 61 minuter

Justering

2013-05-02

Debatt

2013-05-22

Beslut

2013-05-23

Mervärdesskattelagen anpassas till ett EU-direktiv. Det innebär bland annat att begreppet "yrkesmässig verksamhet" ersätts av begreppen "beskattningsbar person" och "ekonomisk verksamhet". Begreppen "företagare" och "näringsidkare" slopas också. Även de särskilda bestämmelserna om yrkesmässighet vid vissa omsättningar från fastigheter tas bort.

Ändringarna börjar gälla den 1 juli 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-05-02

Debatt

2013-05-22

Beslut

2013-05-23

Riksdagen godkände en ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Indien. Bestämmelserna om informationsutbyte ska uppdateras till internationell standard, och det ska bli möjligt för representanter för myndigheter i det ena landet att närvara vid skatteutredningar i det andra landet. Riksdagen godkände också en överenskommelse som gör det möjligt för svenska företag med verksamhet i Indien att under vissa omständigheter skjuta upp betalningen av skatter.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-04-18

Debatt

2013-05-22

Beslut

2013-05-23

Riksdagen godkände ett skatteavtal mellan Sverige och Panama. Avtalet gäller utbyte av information i skatteärenden mellan myndigheter. Syftet med avtalet är att skapa en effektiv skattekontroll.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 15 minuter

Justering

2013-04-18

Debatt

2013-05-22

Beslut

2013-05-23

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om näringspolitiska frågor. Motionerna handlar om företagsfrämjande åtgärder, socialt företagande, och olika näringsgrenar som bland annat turism, kulturella och kreativa näringar och mjukvarubranschen.

Behandlade dokument

57

Förslagspunkter

7

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

71, 237 minuter

Justering

2013-04-11

Debatt

2013-04-25

Beslut

2013-05-02

En gräns för hur stora intäkter naturgasföretagen får ha ska sättas i förväg i form av en så kallad intäktsram. Intäktsramen ska gälla företagets intäkter från överföring och lagring av naturgas och från tillträde till en förgasningsanläggning. Det här innebär att naturgasmarknaden får samma typ av regler som redan gäller på elmarknaden. Syftet med lagändringen är bland annat att öka förutsägbarheten för både naturgasföretagen och deras kunder. Intäktsramen ska sättas för en tillsynsperiod i taget, vanligen för fyra år.

Regeringen ska kunna utse en myndighet eller ett företag till ansvarig för att balansen mellan uttag och tillförsel av naturgas i det nationella naturgassystemet upprätthålls på kort sikt. Uppdraget ska utföras under Energimarknadsinspektionens tillsyn. Tidigare har Svenska kraftnät haft uppdraget.

Lagändringarna ska gälla från den 1 juni 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

1, 1 minuter

Justering

2013-04-11

Debatt

2013-04-24

Beslut

2013-04-24

Behandlingen av ansökningar om tillstånd att bygga och använda starkströmsledningar, så kallad nätkoncession, ska bli enklare. Samtidigt blir processen mindre resurskrävande både för elnätsföretagen och för myndigheterna. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om elmarknadspolitiska frågor. Motionerna handlar bland annat om elområden, mätning och debitering av el, utbyggnad av elnäten och kommunala energibolag.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

10

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

27, 101 minuter

Justering

2013-04-11

Debatt

2013-04-24

Beslut

2013-04-24

Näringsutskottet har granskat en grönbok från EU-kommissionen om så kallade otillbörliga affärsmetoder, det vill säga metoder som strider mot god affärssed och god tro. Syftet med grönboken är att identifiera och samla in information om problemet, starta en diskussion och identifiera eventuella behov av åtgärder. Utskottet vill hellre se lösningar på nationell nivå och frivilliga lösningar än tvingande EU-lagstiftning. Om EU ska ha gemensamma regler på området är det viktigt att både problembeskrivningen och bedömningen av vilka behov som finns är välgrundade.

Utskottet har också granskat ett meddelande från EU-kommissionen om en europeisk handlingsplan för handel och distribution. Utskottet välkomnar att kommissionen tar ett helhetsgrepp när det gäller detaljhandeln. Utskottet poängterar att det är viktigt att undanröja de hinder som fortfarande finns för en väl fungerande EU-marknad, både inom detaljhandeln och på andra områden. Kommissionens arbete för att stärka konsumentinflytandet och e-handeln och skapa en miljömässigt hållbar detaljhandelskedja är enligt utskottet särskilt viktiga områden i handlingsplanen.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

6, 18 minuter

Justering

2013-04-11

Debatt

2013-04-24

Beslut

2013-04-24

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om olika energipolitiska frågor. Motionerna handlar om biogas, vindkraft, solenergi, vågkraft, fastprissystem, energieffektivisering och vissa övriga energipolitiska frågor.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

7

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

36, 128 minuter

Justering

2013-03-26

Debatt

2013-04-17

Beslut

2013-04-18

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om olika handelspolitiska frågor.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

10

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

23, 83 minuter

Justering

2013-03-26

Debatt

2013-04-17

Beslut

2013-04-17