Sök

Riksdagsförvaltningen upphör att ge ut tidningen Riksdag & Departement. Tidningen skildrar den politiska processen och beslutsfattandet i riksdagen, regeringen och EU.

Riksdagsstyrelsen har lämnat ett förslag som konstitutionsutskottet har behandlat. I förslaget framhåller styrelsen att medievanorna och medielandskapet har förändrats sedan tidningen Riksdag & Departement grundades 1975 och att det i dag finns fler vägar att hitta information. Den tekniska utvecklingen har också påverkat tidningens ekonomiska förutsättningar genom att antalet prenumeranter och annonsförsäljningen har minskat. Riksdagsstyrelsen anser också att granskningen och analysen av riksdagens beslut i första hand bör göras av medier som är oberoende från riksdagen. Därför föreslår riksdagsstyrelsen att Riksdagsförvaltningen ska upphöra att ge ut tidningen Riksdag & Departement. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

6

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

13, 39 minuter

Beredning

2014-03-25

Justering

2014-04-29

Bordläggning

2014-05-06

Debatt

2014-05-07

Beslut

2014-05-07

Riksdagen sa ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som regeringen presenterar i den ekonomiska vårpropositionen.

Finansutskottet har förberett riksdagens beslut. Utskottet konstaterar att svensk ekonomi tack vare starka offentliga finanser har visat stor motståndskraft när finans- och skuldkrisen drabbade världsekonomin. Viktiga stabiliseringspolitiska åtgärder har genomförts som stöttat tillväxten och stärkt ekonomin. Sveriges offentliga finanser är i dag bland de starkaste i Europa. Bedömningen är att svensk ekonomi nu gradvis kommer att förbättras och därmed avtar behovet av att stötta ekonomin via finanspolitiken. Finansutskottet delar regeringens bedömning att finanspolitiken nu bör inriktas på att vända underskotten i de offentliga finanserna till balans och därefter överskott. Utskottet delar även regeringens och Finanspolitiska rådets bedömning att överskottsmålet bör ligga fast. Överskottsmålet är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande.

Inriktningen av politiken bör fortsatt vara att genom långsiktiga reformer föra Sverige mot full sysselsättning genom att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt samt stärka den svenska konkurrenskraften och kunskapen i skolan. Fördelningspolitiken bör även fortsättningsvis vara inriktad på ökad sysselsättning, bättre utbildning och minskat utanförskap. Skolan, sjukvården och äldreomsorgen ska präglas av god kvalitet och tillgänglighet. Det är enligt utskottet bra och nödvändigt att regeringen noga följer utvecklingen av hushållens skuldsättning och kan vidta ytterligare åtgärder om skuldsättningen skulle öka på ett sätt som förstärker obalanserna i ekonomin.

Regeringen har även lämnat en skrivelse med anledning av en granskning som Riksrevisionen gjort om transparensen i budgetpropositionen för 2014. Riksdagen sa nej till den motion som lämnats med anledning av skrivelsen samt lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

92, 332 minuter

Justering

2014-06-17

Bordläggning

2014-06-25

Debatt

2014-06-26

Beslut

2014-06-26

Regeringen har lämnat sin årliga skrivelse till riksdagen om utvecklingen av ekonomin och verksamheterna i kommunerna och landstingen.

Finansutskottet har gått igenom skrivelsen och kan konstatera att resultaten för sektorn som helhet har varit bra under flera år trots den långa lågkonjunkturen. Enligt utskottet tyder det på att möjligheterna att driva en effektiv verksamhet med hög kvalitet har varit goda.

Både antalet arbetade timmar och antalet sysselsatta 2013 är tillbaka på ungefär samma nivåer som innan finanskrisen inleddes 2008. Det skapar förutsättningar för ett ökat kommunalt skatteunderlag, vilket ytterligare kan förstärka ekonomin och ge bättre förutsättningar att upprätthålla välfärden.

Regeringen har i sin skrivelse utökat resultatredovisningen av specialriktade statsbidrag till kommuner och landsting. Utskottet välkomnar detta men vill att regeringen utvärderar och redovisar ännu fler bidrag.

Riksdagen lade på utskottets förslag skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

20, 104 minuter

Justering

2014-06-03

Bordläggning

2014-06-10

Debatt

2014-06-11

Beslut

2014-06-11

Regeringen har lämnat sin årliga redogörelse över de så kallade skatteutgifterna. Årsredovisningen ger en överblick över de stöd till företag och hushåll som lämnas på budgetens inkomstsida, till exempel i form av förmånliga skatteregler. Redovisningen av skatteutgifterna är också den enda uppdateringen av de regelavvikelser från enhetlig beskattning som publiceras löpande.

Skatteutskottet har behandlat regeringens skrivelse. Utskottet tycker det är bra att regeringens arbete med att utveckla skatteutgiftsredovisningen har gjort att redovisningen kan bli ett mer aktivt verktyg i budgetarbetet och när beslut ska tas om skatteregler.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

92, 332 minuter

Justering

2014-05-27

Bordläggning

2014-06-25

Debatt

2014-06-26

Beslut

2014-06-26

Regeringen har för avsikt att ta fram ett förslag som syftar till att göra sekretesskyddet för våldsutsattas personuppgifter starkare. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om att det är viktigt att arbetet bedrivs skyndsamt och att ett förslag läggs fram inom rimlig tid. Till grund för beslutet ligger en motion från Socialdemokraterna.

Dessutom sa riksdagen ja till regeringens förslag om förstärkt skydd av personuppgifter för hotade och förföljda personer. Beslutet innebär bland annat att Skatteverket ska kunna fråga polis och socialnämnd om hjälp vid utredning av frågor om kvarskrivning och sekretessmarkeringar i folkbokföringen.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Anföranden och repliker

4, 19 minuter

Justering

2014-04-29

Bordläggning

2014-05-07

Debatt

2014-05-08

Beslut

2014-05-08

Inlämnad

2014-03-19

Besvarare

Lena Adelsohn Liljeroth (M)

Trängselskatten höjs i Stockholms innerstad. Dessutom införs trängselskatt på Essingeleden. Syftet är att förbättra miljön och möjligheterna att ta sig fram i Stockholm. Pengarna ska användas till att bygga ut tunnelbanan i Stockholms län.

Höjningen innebär att den högsta nivån blir 35 kronor i stället för 20 kronor. Under lågtrafik mitt på dagen blir skatten 11 kronor. För Essingeleden blir trängselskatten 30 kronor som högst och 11 kronor som lägst. Taket för maximal trängselskatt för ett dygn höjs från 60 till 105 kronor.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

31, 88 minuter

Beredning

2014-03-06

Justering

2014-03-18

Debatt

2014-03-26

Beslut

2014-03-26

Inlämnad

2014-02-24

Besvarare

Maria Arnholm (FP)

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om mervärdesskatt. Motionerna handlar om skattesatser, avdragsrätt, ideell verksamhet och andra frågor om mervärdesskatt.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

15, 55 minuter

Justering

2014-02-20

Debatt

2014-03-05

Beslut

2014-03-06

EU-kommissionen föreslår att en obligatorisk skatteflyktsbestämmelse ska läggas till i reglerna om beskattning av moder- och dotterbolag. Syftet är att förhindra skatteflykt och andra former av skattemissbruk. Riksdagen anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen. Enligt subsidiaritetsprincipen ska besluten fattas på den effektivaste nivån så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen ifrågasätter om kommissionens förslag kommer att innebära någon förbättring jämfört med de nationella regler som gäller i dag.

Riksdagen beslutade att skicka ett motiverat yttrande till EU.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Justering

2014-01-21

Debatt

2014-01-29

Beslut

2014-01-29

Inlämnad

2014-01-20

Besvarare

Anders Borg (M)

Inlämnad

2014-01-15

Besvarare

Anders Borg (M)

Inlämnad

2013-12-04

Besvarare

Jan Björklund (FP)

Tullverket får undersöka post från andra länder för att kontrollera om den innehåller alkohol eller tobak som mottagaren ska betala skatt för. Regeringen informerar varje år riksdagen om hur många postförsändelser som öppnats och med vilket resultat. Under 2012 öppnade Tullverket 22 försändelser som alla innehöll alkohol. Ingen tobak hittades. Totalt innehöll försändelserna 1 042 liter alkohol som mottagarna debiterades 73 417 kronor i skatt för. Riksdagen håller med regeringen om att kontrollen av post är ett viktigt instrument för att säkerställa att svenska konsumenter som köper alkohol eller tobak via post betalar punktskatt. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 5 minuter

Justering

2013-11-14

Debatt

2013-12-04

Beslut

2013-12-05

Sverige har ett skatteavtal med Botswana för att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt när det gäller skatter på inkomst. Avtalets bestämmelse om informationsutbyte uppdateras till den OECD-standard som gäller nu. Det innebär bland annat att Skatteverket får möjlighet att begära upplysningar från banker i Botswana.

Avtalets bestämmelse om begränsningar av förmåner moderniseras. Det innebär att det inte ska vara möjligt att få avtalsförmåner för offshoreverksamhet, coordination centres, huvudkontor eller liknande verksamhet, om uppbyggnaden huvudsakligen styrs av skatteskäl. Dessutom begränsas avtalsförmånerna för bolag som har rätt till skattelättnader enligt vissa bestämmelser i Botswanas interna lagstiftning. Regeringen ska bestämma när lagen ska börja gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2013-11-14

Debatt

2013-11-27

Beslut

2013-11-27

Inlämnad

2013-10-24

Besvarare

Stefan Attefall (KD)

Inlämnad

2013-10-11

Besvarare

Anders Borg (M)

Inlämnad

2013-10-09

Besvarare

Anders Borg (M)

Inlämnad

2013-09-26

Besvarare

Hillevi Engström (M)

Investeraravdrag för företag av mindre storlek börjar gälla den 1 december 2013. Avdraget ska gälla för fysiska personer som förvärvar andelar när företaget bildas eller vid en nyemission. Man ska då få göra avdrag för hälften av betalningen för andelarna. Maxgränsen för avdrag är 650 000 kronor per person och år, vilket motsvarar andelar för 1,3 miljoner kronor. Alla investerares sammanlagda betalning för andelar i ett och samma företag får vara högst 20 miljoner kronor per år.

Riksdagen beslutade om ett förtydligande av regeringens förslag. Detta efter ett påpekande av EU-kommissionen. Avdrag ska inte gälla om någon andel i företaget handlas på en reglerad marknad, det vill säga är börsnoterat. Andra villkor som ska vara uppfyllda för att få avdrag:

• Medelantalet anställda inklusive delägare som arbetar i företaget ska vara färre än 50 personer.
• Nettoomsättningen eller balansomslutningen ska vara högst 80 miljoner kronor.
• Företaget ska ha ett löneunderlag på minst 300 000 kronor.

Lagen skulle enligt regeringens förslag ha börjat gälla den 1 september 2013. Riksdagen beslutade att lagen ska börja gälla den 1 december 2013 och ska tillämpas på investeringar efter den 30 november 2013.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

18, 48 minuter

Beredning

2013-05-16

Justering

2013-09-19

Debatt

2013-10-02

Beslut

2013-10-02