Sök

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2018 om livsmedelspolitik. Motionerna handlade bland annat om offentlig upphandling av livsmedel, måltider i offentlig verksamhet, livsmedelskontroll, exportfrämjande av svenska livsmedel, märkning av livsmedel och hantering av livsmedel. Riksdagen sa nej bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

43

Förslagspunkter

28

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

15, 71 minuter

Justering

2019-04-11

Bordläggning

2019-04-30

Debatt

2019-05-02

Beslut

2019-05-07

Riksdagen riktade två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen inom området naturvård och biologisk mångfald:

• Regeringen bör införa licensjakt på säl bland annat eftersom sälstammen ökar och hotar fiskbestånden och det kustnära fisket i Östersjön
• Regeringen bör modernisera lagstiftningen om genetiskt modifierade organismer, GMO, och göra den teknikneutral

Förslagen om tillkännagivanden kom när riksdagen behandlade ett 90-tal motioner inom området naturvård, skydd av områden och biologisk mångfald. Riksdagen sa nej till övriga motioner. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i flera av de andra frågorna som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

94

Förslagspunkter

24

Reservationer

40 

Anföranden och repliker

46, 157 minuter

Justering

2019-03-26

Bordläggning

2019-04-02

Debatt

2019-04-03

Beslut

2019-04-04

EU-kommissionen har lämnat ett så kallat meddelande om EU:s strategi för arbetet med hormonstörande ämnen. Det övergripande målet i strategin är att skydda EU:s befolkning och miljö från att utsättas för hormonstörande ämnen, och samtidigt upprätthålla EU:s gemensamma marknad. I strategin ingår åtaganden om att minimera den totala exponeringen för hormonstörande ämnen, att stödja nödvändig forskning om hormonstörande ämnen och att främja en aktiv dialog mellan de berörda aktörerna.

Miljö- och jordbruksutskottet som har granskat meddelandet välkomnar att kommissionen har inlett arbetet med en översyn av EU:s lagstiftning på området. Utskottet anser att strategin täcker in de viktigaste frågorna inom området, som att det är viktigt att tydligare belysa hur försiktighetsprincipen ska tillämpas, att särskilt farliga ämnen ska ersättas med bättre alternativ och att det är viktigt att ha en stark och enhetlig tillsyn och marknadskontroll. Utskottets granskning skickas till kommissionen och kommer att finnas tillgängligt för andra medlemsstater.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Justering

2019-03-26

Bordläggning

2019-04-02

Debatt

2019-04-03

Beslut

2019-04-03

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen och ett 30-tal motioner från den allmänna motionstiden 2018 som rör skyddet av värdefull skog. Skrivelsen är ett svar på Riksrevisionens granskning av om statens insatser för skydd av värdefull skog hjälper till att nå riksdagens och regeringens målsättningar för miljö och friluftsliv på ett kostnadseffektivt sätt. Motionerna handlar bland annat om ägande- och brukanderätt, mål för skogspolitiken, skogsvårdslagstiftningen, artskyddsförordningen och omställning av jordbruksmark till skogsmark.

Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den ska fortsätta att försvara det nationella självbestämmandet i skogsfrågor inom EU-samarbetet.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om att den ska inrätta en nationell bioekonomistrategi för att skapa större miljö- och klimatnytta. Strategin ska bland annat underlätta samarbete mellan staten och näringslivet för att underlätta de omställningar som krävs inom skogsindustrin och lantbruket.

Riksdagen sa vidare nej till övriga motioner och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

22

Reservationer

29 

Anföranden och repliker

16, 90 minuter

Justering

2019-02-26

Bordläggning

2019-03-05

Debatt

2019-03-06

Beslut

2019-03-06

Riksdagen har behandlat 37 motioner om kemikaliepolitik. Motionerna handlar bland annat om arbetet för en giftfri miljö, reglering av farliga ämnen, EU:s kemikalielagstiftning och internationella samarbeten. Riksdagen sa nej till samtliga motioner. Anledningen är bland annat att det pågår arbete inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

14

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

10, 60 minuter

Justering

2019-02-14

Bordläggning

2019-02-27

Debatt

2019-02-28

Beslut

2019-03-06

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2018 om bland annat det allmänna uppdraget, viltförvaltningsdelegationerna, begränsning av vildsvinsstammarna, jaktmedel, terrängkörning vid jakt, finansieringsfrågor samt förvaltningen av älg och kronhjort. Riksdagen sa nej till förslagen bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

16

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

27, 95 minuter

Justering

2019-02-14

Bordläggning

2019-02-27

Debatt

2019-02-28

Beslut

2019-03-06

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018/19 om cirkulär ekonomi. Motionerna handlar om resurseffektivitet och den cirkulära ekonomin, materialåtervinning och hållbar produktion. Andra områden är nedskräpning och sanering, transport av avfall samt konsumentinformation. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

46

Förslagspunkter

22

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

25, 95 minuter

Justering

2019-02-12

Bordläggning

2019-02-26

Debatt

2019-02-27

Beslut

2019-02-28

Riksdagen har behandlat motioner från den allmänna motionstiden 2018. Flera förslag i motionerna handlade om att förenkla reglerna för det svenska yrkesfisket, där det småskaliga kustfisket ingår.

Riksdagen är positiv till det arbete som pågår inom regeringen och den ansvariga myndigheten, Havs- och vattenmyndigheten, för att förenkla för fisket bland annat när det gäller tillstånd och digitalisering. Dock upplevs reglerna fortfarande som betungande för fiskerinäringen och riksdagen anser att det är viktigt att arbetet med att förenkla reglerna och minska den administrativa bördan intensifieras. Riksdagen uppmanade därför regeringen i ett tillkännagivande att detta bör vara en central del av fiskeripolitiken.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, bland annat med hänvisning till att arbete redan pågår i flera av de andra frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

21

Reservationer

27 

Anföranden och repliker

25, 108 minuter

Justering

2019-02-05

Bordläggning

2019-02-13

Debatt

2019-02-14

Beslut

2019-02-27

Riksdagen sa nej till motioner om det internationella klimatarbetet, om EU:s klimatpolitik, om övergripande svensk klimatpolitik med nationella åtgärder och om utvärdering och rapportering av klimatpolitiken.
Anledningen är främst att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp eller att åtgärder redan har genomförts.

Behandlade dokument

29

Förslagspunkter

31

Reservationer

39 

Anföranden och repliker

34, 115 minuter

Justering

2019-02-05

Bordläggning

2019-02-13

Debatt

2019-02-14

Beslut

2019-02-27

Cirka 21 miljarder kronor ur statens budget 2019 går till areella näringar, landsbygd och livsmedel. Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen sa också ja till att 760 miljoner kronor avsätts för utgifter för ekonomiskt stöd till livsmedelsproduktionen i syfte att kompensera för inkomstbortfall i spåren av 2018 års torka samt att 72 miljoner kronor avsätts i syfte att stödja skogsägare som drabbats av sommarens omfattande bränder.

Riksdagen riktade även en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att säkerställa att inventeringen av nyckelbiotoper är rättssäker och effektiv samt att klassificeringen tar hänsyn till de lokala och regionala förutsättningarna.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

8

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

43, 123 minuter

Justering

2018-12-13

Bordläggning

2018-12-19

Debatt

2018-12-20

Beslut

2018-12-21

9,7 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet allmän miljö- och naturvård. Bland annat går 1,1 miljarder till åtgärder för havs- och vattenmiljön, 575 miljoner kronor till Naturvårdsverket och 678 miljoner kronor till skydd av värdefull natur.

50 miljoner kronor går till ett nytt anslag som ska användas för att bygga ut laddningsinfrastrukturen längs vägarna. Målet är bland annat att se till att laddningsstationerna kan användas av fler fordon än enbart batteridrivna.

Riksdagens beslut för hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas baseras på Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma budgetalternativ.

I vissa andra delar sa riksdagen ja till regeringens förslag. Bland annat handlar det om en investeringsplan för fastigheter som ska fungera som riktlinjer för Naturvårdsverkets investeringar under 2019-2021.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

53, 150 minuter

Justering

2018-12-13

Bordläggning

2018-12-17

Debatt

2018-12-18

Beslut

2018-12-18

Alla som levererar drivmedel blir skyldiga att informera konsumenterna om drivmedlets utsläpp av växthusgaser och andra förhållanden som har betydelse för att bedöma drivmedlets miljöpåverkan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.

Kommunernas översiktsplaner ska framöver ha med en redovisning av risken för skador på den byggda miljön till följd av klimatrelaterade olyckor som till exempel översvämning, ras och erosion. Kommunerna ska också i detaljplaner få bestämma att det krävs marklov för markarbeten som kan försämra markens genomsläpplighet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2018.

Riksdagen riktade också två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen:

• Klimatpolitiken ska sträva efter att nå minskade utsläpp med bibehållen god ekonomisk tillväxt samt bygga på långsiktiga spelregler som inte driver jobb eller utsläpp ur Sverige och EU.
• Dubbla styrmedel inom klimatpolitiken är problematiskt och bör undvikas.

Riksdagen sa vidare nej till ett 90-tal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2017, bland annat eftersom arbete redan pågår i en del av de frågor som tas upp.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

29

Reservationer

36 

Anföranden och repliker

29, 135 minuter

Justering

2018-06-12

Bordläggning

2018-06-19

Debatt

2018-06-20

Beslut

2018-06-20

EU-kommissionen har lämnat förslag på gemensamma EU-regler för att motverka att företag i livsmedelskedjan använder otillbörliga handelsmetoder. Förslaget innebär en gemensam miniminivå för skydd mot dessa handelsmetoder i hela EU. Det innehåller bland annat en kort förteckning över särskilda förbjudna handelsmetoder.

Riksdagen anser att EU-förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen. Den principen innebär i korthet att beslut ska fattas på lägsta ändamålsenliga nivå. Riksdagen anser att de här problemen hanteras bäst på nationell nivå och att det är viktigt att värna den svenska avtalsfriheten. Riksdagen anser också bland annat att kommissionen och regeringen inte har gjort det tillräckligt tydligt på vilket sätt förslaget ska lösa gränsöverskridande problem på EU:s inre marknad.

Riksdagen beslutade att lämna ett motiverat yttrande om detta till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 15 minuter

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-13

Debatt

2018-06-14

Beslut

2018-06-14

Djur ska skötas i en god djurmiljö och den som har ansvar för djuret ska ha tillräcklig kompetens för att kunna se till djurets behov. Djur ska kunna utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för att de ska må bra och de ska även skötas på ett sådant sätt att beteendestörningar förebyggs.

Det klargörs också i lagen att tamdjur inte får överges och det införs ett förbud mot att djur tränas för eller används i prov på ett sätt som innebär lidande för djuren. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny djurskyddslag.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen. Ändringarna innebär att personal inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, trots tystnadsplikten, i vissa fall får rätt att lämna uppgifter om djurskyddsproblem till de myndigheter som berörs.

Lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 april 2019.

Dessutom riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen att regeringen i ett lämpligt sammanhang bör se över beslutsprocessen för djurförbud.

Behandlade dokument

52

Förslagspunkter

25

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

41, 145 minuter

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-13

Debatt

2018-06-14

Beslut

2018-06-14

Viss hantering av invasiva främmande arter ska bli straffbar och kunna leda till böter eller fängelse i högst två år. Med invasiva främmande arter menas arter av djur, växter, svampar eller mikroorganismer som förs in och sprids i miljön och orsakar problem för exempelvis ursprungliga växter och djur, människors hälsa och samhället.

Dessutom ska regeringen, eller den myndighet som regeringen utser, få ta beslut om regler och åtgärder för att förebygga att främmande invasiva arter sprids och hotar den biologiska mångfalden.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna har att göra med bindande EU-regler och börjar gälla den 1 augusti 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-13

Debatt

2018-06-14

Beslut

2018-06-14

Straffskalan för allvarliga brott mot livsmedelslagen och lagen om foder och animaliska biprodukter skärps. Det kan till exempel vara brott som innebär eller kan innebära en fara för människors eller djurs liv eller hälsa. Straffskalan föreslås innehålla böter eller fängelse i högst två år. I dag kan straffet endast bli böter. När det gäller mindre allvarliga överträdelser ska istället en särskild avgift som kallas sanktionsavgift ersätta straff.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-05-15

Bordläggning

2018-05-22

Debatt

2018-05-23

Beslut

2018-05-23

Regeringen vill göra ändringar i lagen om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Ändringarna är en anpassning till EU-direktiv om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och främjande av användningen av energi från förnybara energikällor. Bland annat innebär ändringen två saker för att biodrivmedel och flytande biobränslen ska anses vara hållbara. Dels föreslås ändrade definitioner av vad som är avfall och restprodukter som får användas till biodrivmedel, dels ändras kraven när det gäller minskningen av växthusgasutsläpp.

Regeringen föreslår även ett mål om hur stor andelen avancerade biodrivmedel ska vara år 2020: Minst 0,5 procent av de 10 procentenheter som utgör förnybartdirektivets mål för förnybar energi i transportsektorn.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Riksdagen riktade dock två tillkännagivanden, det vill säga uppmaningar, till regeringen att dels göra en analys av konsekvenserna av de nya reglerna för biodrivmedel, dels verka för långsiktiga villkor för biodrivmedel.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

28, 93 minuter

Justering

2017-10-26

Bordläggning

2017-11-07

Debatt

2017-11-08

Beslut

2017-11-08

Regeringen ges möjlighet att även ge kommunerna rätt att ta beslut om regler om förbud mot eller begränsningar för terrängkörning. Det gäller för motordrivna fordon som till exempel skoterfordon som kör i områden inom en kommun som inte har ett allmänt förbud mot det. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det här är en lösning som i praktiken redan tillämpas. Ett syfte med förslaget är att öka det lokala ansvarstagandet för skotertrafiken.

Lagförslaget börjar gälla den 1 juli 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-04-19

Bordläggning

2018-04-24

Debatt

2018-04-25

Beslut

2018-04-25

Det borde utredas om producentansvaret ska utvidgas till fler produktgrupper, exempelvis möbler och byggnadsmaterial. Det anser riksdagen, som i ett så kallat tillkännagivande uppmanade regeringen att utreda frågan.

Producentansvaret innebär att de som tillverkar vissa produkter ansvarar för att samla in och ta hand om dem när de slitits ut eller ska kasseras. I Sverige är producentansvaret lagstiftat för åtta grupper av produkter, exempelvis batterier, bilar och läkemedel. Syftet med systemet är bland annat att motivera produktion av resurssnåla produkter som är lättare att återvinna och inte innehåller miljöfarliga ämnen.

Förslaget om tillkännagivande kom när riksdagen behandlade 90 förslag i motioner om avfall och kretslopp. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

52

Förslagspunkter

15

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

28, 106 minuter

Justering

2018-04-17

Bordläggning

2018-04-24

Debatt

2018-04-25

Beslut

2018-04-25

En nationell samordning av det regionala arbetet med att genomföra livsmedelsstrategin behövs för att bland annat kunna ta tillvara synergieffekter och vara ett stöd för länen och regionerna i deras arbete. Det är viktigt med ett aktivt föreningsliv på landsbygden, det bidrar bland annat till tillväxt och utveckling. Det tycker riksdagen som riktade två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden till regeringen. Regeringen borde:

• arbeta med att ta fram en bättre nationell samordning av det regionala arbetet med att genomföra livsmedelsstrategi
• förenkla administrationen av stöd till föreningslivet på landsbygden.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017 om landsbygdspolitik. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

43

Förslagspunkter

15

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

24, 86 minuter

Justering

2018-04-12

Bordläggning

2018-04-17

Debatt

2018-04-18

Beslut

2018-04-18