Sök

Behandlade dokument

1

Beredning

2024-10-24

Justering

2024-11-14

Behandlade dokument

1

Beredning

2024-11-14

Justering

2024-12-05

Beredning

2024-11-14

Justering

2024-12-05

Beredning

2024-11-19

Justering

2024-12-10

Behandlade dokument

1

Beredning

2024-10-03

Justering

2024-10-17

Bordläggning

2024-10-22

Debatt

2024-10-23

Beslut

2024-10-23

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2024-06-13

Bordläggning

2024-09-24

Debatt

2024-09-25

Beslut

2024-09-25

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

3

Justering

2024-06-13

Bordläggning

2024-09-24

Debatt

2024-09-25

Beslut

2024-09-25

EU-kommissionen vill införa ett nytt direktiv om stärkta arbetsvillkor för praktikanter. Riksdagen anser inte att förslaget i alla delar bör beslutas på EU-nivå.

Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska därför bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.

EU-kommissionens förslag innehåller bland annat regler som ska leda till att arbetsvillkoren för praktikanter stärks och att reguljära anställningsförhållanden inte kamoufleras till praktik.

EU-kommissionen anger att felaktig användning av praktik undergräver arbetsvillkoren för praktikanter och reguljära arbetstagare och skadar den sociala rättvisan. EU-kommissionen menar också att det kan skapa ojämlika villkor mellan olika parter som erbjuder praktik, vilket är ett problem för både små och medelstora företag.

Riksdagen håller med EU-kommissionen om att frågorna är viktiga men anser att förslaget i vissa delar är för långtgående och därför strider mot subsidiaritetsprincipen. Skälet till det är att det finns stora skillnader mellan EU:s medlemsländer när det gäller arbetsmarknadernas förutsättningar och system. För Sveriges del skulle förslaget innebära ett för stort ingrepp i den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Mot bakgrund av detta beslutade riksdagen att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, ministerrådets och EU-kommissionens ordförande.

Förslagspunkter

1

Justering

2024-06-13

Bordläggning

2024-06-18

Debatt

2024-06-19

Beslut

2024-06-19

Behandlade dokument

2

Beredning

2024-10-03

Justering

2024-10-17

Bordläggning

2024-10-22

Debatt

2024-10-23

Beslut

2024-10-23

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av subventionerade anställningar. Det vill säga anställningar där staten efter beslut av Arbetsförmedlingen, betalar delar av lönekostnaden, men i övrigt har samma villkor som vanliga anställningar, är effektiv eller inte.

Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Subventionerade anställningar – att motverka fel i ett system med allvarliga risker. Bland annat görs bedömningen att de kontroller som Arbets-förmedlingen gör när en subventionerad anställning beviljas är ineffektiva, ofta på grund av eftersatta it-system och tungrodd administration. Riksrevisionen gör också bedömningen att regeringen har utformat de subventionerade anställningarna på ett sätt som medför risker för missbruk, och det gäller särskilt nystartsjobben. I rapporten lämnas tre rekommen-dationer till regeringen och tre rekommendationer till Arbetsförmedlingen.

Arbetsmarknadsutskottet välkomnar Riksrevisionens granskning, inte minst mot bakgrund av att missbruk av subventionerade anställningar i vissa fall handlar om systematisk och organiserad ekonomisk brottslighet. Utskottet noterar att regeringen har vidtagit ett antal åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser.

Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna och avslog motionerna.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

22, 67 minuter

Justering

2024-05-30

Bordläggning

2024-06-12

Debatt

2024-06-13

Beslut

2024-06-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att rätten till arbetslöshetsersättning ska baseras på inkomster och att den som ansöker om arbetslöshetsersättning måste uppfylla ett inkomstvillkor. Samma inkomster som har legat till grund för den sökandes rätt till arbetslöshetsersättning ska användas vid beräkningen av ersättningens storlek. Ersättningsnivån ska baseras på hur länge sökanden varit ansluten till en arbetslöshetskassa. Arbetslöshetsersättningen ska trappas ned under tiden sökanden är arbetslös. Ersättningsperiodens längd ska se olika ut beroende på hur förankrad den sökande är på arbetsmarknaden.

Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2025.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

48, 135 minuter

Justering

2024-05-30

Bordläggning

2024-06-15

Debatt

2024-06-17

Beslut

2024-06-18

Regeringen har föreslagit nya regler om redovisning för företag med anledning av två EU-direktiv som ska införas i svensk lag. Det handlar dels om företagens hållbarhetsrapportering, dels om uppgifter om könsfördelningen bland styrelseledamöter i börsnoterade företag. Riksdagen sa ja till ändringarna.

De nya reglerna om hållbarhetsrapportering innebär krav på mer detaljerad hållbarhetsinformation, till exempel när det gäller utsläpp av växthusgaser. De innebär också att fler företag ska lämna en hållbarhetsrapport och att rapporten ska granskas av en auktoriserad revisor.

De nya reglerna om uppgifter om könsfördelning i bolagsstyrelser innebär att stora börsnoterade bolag ska informera om förändringar som skett i könsfördelningen sedan året innan.

Lagändringarna träder i kraft 1 juli 2024.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

12, 40 minuter

Justering

2024-05-21

Bordläggning

2024-05-24

Debatt

2024-05-27

Beslut

2024-05-29

Kravet på att räkenskapsinformation ska bevaras i original under en viss tid tas bort. Riksdagen sade ja säger ja till regeringens förslag som konkret innebär att räkenskapsmaterial, till exempel kvitton och fakturor, inte behöver bevaras i pappersform om materialet finns digitaliserat. Förslaget gör att företagen slipper hantera stora mängder pappersmaterial under lång tid. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 12 minuter

Justering

2024-05-14

Bordläggning

2024-05-21

Debatt

2024-05-22

Beslut

2024-05-22

För att skapa tryggare bostadsområden i hela landet har regeringen föreslagit att fastighetsägare ska få utökade möjligheter att säga upp hyresgäster som begår brott. Ett hyresavtal ska kunna sägas upp om hyresgästen begår brott som typiskt sett försämrar närmiljön för dem som bor i lägenhetens omgivning. Det ansvar som hyresgästen har för barn och andra personer som bor eller vistas i lägenheten ska även gälla att se till att dessa personer inte begår brott som skapar otrygghet för övriga boende. Ett hyresavtal ska vidare kunna sägas upp i fler fall om lägenheten används för att begå brott, nämligen vid allvarlig eller omfattande brottslighet. Dessutom tydliggörs och skärps hyresgästens skyldighet att bevara tryggheten inom fastigheten.

För att motverka missbruk av reglerna om inneboende ska hyresgästens rätt att inrymma utomstående personer i lägenheten stramas åt. Hyresvärden ska också få bättre möjligheter att kontrollera hur en lägenhet används.

Förslagen innebär även förbättrade förutsättningar för en hyresgäst som utsatts för våld av en närstående att behålla lägenheten vid en uppsägning. Dessutom förstärks möjligheterna för en medhyresgäst eller medboende make eller sambo som utsatts för våld av en närstående att överta ett hyreskontrakt.

Riksdagen sa ja till förslagen och lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2024.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

9

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

20, 92 minuter

Justering

2024-05-14

Bordläggning

2024-05-17

Debatt

2024-05-20

Beslut

2024-05-22

Riksdagen sa nej till cirka 50 integrationsförslag. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om bosättningslagen, etableringsprogrammet och utanförskap. Att riksdagen avslår motionerna beror främst på pågående arbete och befintligt regelverk.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

10

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

61, 176 minuter

Justering

2024-05-07

Bordläggning

2024-05-14

Debatt

2024-05-15

Beslut

2024-05-15

Riskdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner om frågor som rör hushållningen med mark- och vattenområden som inkommit under den allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om nationell samordning av havsplaner och riksintressen samt om skyddet av vattenområden och dricksvattenintäkter

Riksdagen hänvisar till pågående arbete och de befintliga lagar och regler som finns.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

9

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

5, 39 minuter

Justering

2024-04-18

Bordläggning

2024-04-24

Debatt

2024-04-25

Beslut

2024-05-02

Riksdagen riktar en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att se över om det bör införas särskilda formkrav för fullmakter som gäller större ekonomiska åtaganden, till exempel stora lån, och återkomma till riksdagen i frågan.

För en fullmakt finns i de flesta fall inga särskilda formkrav, vilket är något som kan utnyttjas i förhållande till utsatta personer. När det gäller större ekonomiska åtaganden, exempelvis vid stora lån, anser civilutskottet att formkrav för fullmakter framstår ett användbart verktyg för att stärka det förebyggande arbetet mot mäns våld mot kvinnor, och då närmare bestämt det ekonomiska våldet. Formkrav för fullmakter skulle också skydda andra utsatta personer, till exempel den som inte har möjlighet att sköta sina bankärenden på egen hand. Formkrav skulle även minska risken för förfalskningar.

Tillkännagivandet har gjorts i samband med behandlingen av motioner i olika konsumenträttsliga frågor från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen avslog övriga motionsyrkanden.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

15, 59 minuter

Justering

2024-04-18

Bordläggning

2024-04-24

Debatt

2024-04-25

Beslut

2024-05-02

Orsakerna till det ökande antalet dödsolyckor i arbetslivet bör kartläggas och förslag tas fram för att minska riskerna på området. Särskilt fokus bör riktas mot de mest utsatta branscherna som exempelvis byggbranschen. Det menar riksdagen som beslutade att rikta en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om det.

Slutsatserna av kartläggningen ska enligt tillkännagivandet användas i berörda myndigheters arbete i frågan och även i genomförandet av regeringens arbetsmiljöstrategi.

Beslutet grundar sig i ett så kallat utskottsinitiativ från arbetsmarknadsutskottet. Det innebär att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget och att det inte kommer från en proposition från regeringen eller motioner från ledamöterna som annars är det vanliga.

Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 120 förslag i motioner om arbetsmiljö och arbetstid från den allmänna motionstiden 2023, bland annat med hänvisning till pågående arbete.

Behandlade dokument

49

Förslagspunkter

18

Reservationer

41 

Anföranden och repliker

27, 119 minuter

Justering

2024-04-18

Bordläggning

2024-04-23

Debatt

2024-04-24

Beslut

2024-04-25

Riksdagen sa nej till 130 förslag i motioner om familjerätt från den allmänna motionstiden 2023. Bland annat hänvisar riksdagen till att arbete redan pågår i de frågor som förslagen tar upp.

Förslagen handlar bland annat om en könsneutral föräldrabalk, antalet vårdnadshavare för ett barn, juridiskt biträde för barn och vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge vid våld i familjen.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

12

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

27, 92 minuter

Justering

2024-04-11

Bordläggning

2024-04-17

Debatt

2024-04-18

Beslut

2024-04-24

Enligt en ny lag måste bilförsäljare informera konsumenter om bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp för de nya personbilar de har till försäljning eller långtidsuthyrning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Informationen om bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp ska finnas på försäljningsstället och i reklam för nya personbilar.

Den nya lagen införs för att förtydliga genomförandet av ett EU-direktiv som sedan tidigare är genomfört genom Konsumentverkets allmänna råd. Lagen börjar gälla den 1 juli 2024.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 26 minuter

Justering

2024-03-21

Bordläggning

2024-04-03

Debatt

2024-04-04

Beslut

2024-04-10