Sök

En tillfällig lag som ger möjlighet till mer träffsäkra åtgärder behövs för att begränsa spridningen av covid-19. Det tycker riksdagen som i ett tillkännagivande uppmanar regeringen att skyndsamt återkomma med förslag till en tillfällig lag. Den ska reglera hur människor får samlas vid en epidemi eller pandemi, hur nedstängningar av verksamheter får ske och att kompensation ska ges till de verksamheter som berörs. Enligt riksdagen ska lagen börja gälla senast under första kvartalet 2021.

Förslaget om tillkännagivande har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Ett utskottsinitiativ betyder att förslagen har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 42 minuter

Justering

2020-12-16

Bordläggning

2020-12-16

Debatt

2020-12-17

Beslut

2020-12-17

Riksdagen beslutade att rikta tre uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen bör

• ta fram och genomföra en nationell strategi för kompetensförsörjning för hälso- och sjukvården
• se över frågan om att minska administrationen i vården och omsorgen
• utreda och se över lagstiftningen när det gäller frågan om tillfällig återkallelse av legitimation eller annan behörighet inom hälso- och sjukvården samt indragning eller begränsning av rätten att skriva ut mediciner.

Tillkännagivandena gjordes när riksdagen behandlade cirka 360 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, bland annat med hänvisning till att arbete pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

119

Förslagspunkter

13

Reservationer

30 

Anföranden och repliker

8, 54 minuter

Justering

2021-06-03

Bordläggning

2021-06-07

Debatt

2021-06-08

Beslut

2021-06-09

Riksdagen riktade tre uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om att den bör

• ge en lämplig myndighet i uppdrag att se över kapacitet och organisation av smittskyddsläkarna och vid behov ta fram förslag till en utvecklad organisation och struktur
• se över förutsättningar och möjligheter för att varje kommun ska kunna ha tillgång till en medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR)
• utreda en starkare vårdgaranti som ger personer med beroendeproblem snabbare vård och behandling.

Tillkännagivandena gjordes när riksdagen behandlade cirka 340 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om hälso- och sjukvårdens organisation. Riksdagen sa nej till övriga motioner, framför allt med hänvisning till att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

108

Förslagspunkter

26

Reservationer

45 

Anföranden och repliker

17, 72 minuter

Justering

2021-05-20

Bordläggning

2021-05-31

Debatt

2021-06-01

Beslut

2021-06-02

Riksdagen sa nej till cirka 150 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020 om folkhälsofrågor. Detta främst med hänvisning till att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om folkhälsofrämjande insatser, suicidprevention, matvanor och fysisk aktivitet.

Behandlade dokument

58

Förslagspunkter

17

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

7, 48 minuter

Justering

2021-01-28

Bordläggning

2021-02-09

Debatt

2021-02-10

Beslut

2021-02-10

Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är främst att arbete redan pågår på området.

Motionerna handlar exempelvis om allmänna frågor om smittskydd, smittskydd bland äldre, hälso- och sjukvårdens beredskap, läkemedelsberedskap och lager.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

8

Reservationer

29 

Anföranden och repliker

28, 98 minuter

Justering

2021-02-09

Bordläggning

2021-02-12

Debatt

2021-02-23

Beslut

2021-02-25

Riksdagen sa nej till ett 80-tal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020, framför allt med hänvisning till att utredningar och arbeten redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om särskilda insatser, psykisk hälsa bland barn och unga, psykiatrisk tvångsvård samt psykisk hälsa och beroendeproblem.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

9

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

9, 59 minuter

Justering

2021-02-23

Bordläggning

2021-03-02

Debatt

2021-03-03

Beslut

2021-03-04

Personer som är 75 år och äldre samt personer som tillhör en medicinsk riskgrupp bör få gratis vaccination mot pneumokocker. Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att se till att alla regioner kan erbjuda det.

Pneumokocker är en typ av bakterier som kan orsaka flera sjukdomar, bland annat lunginflammation och hjärnhinneinflammation. Folkhälsomyndigheten rekommenderar att personer som är över 65 år eller tillhör vissa riskgrupper vaccinerar sig mot pneumokocker. Regionerna beslutar själva om de ska följa dessa rekommendationer och om vaccinationen ska vara gratis. Riksdagen tycker att vaccinationerna ska vara gratis i hela landet för personer som är 75 år och äldre samt för personer som tillhör en medicinsk riskgrupp.

Beslutet om tillkännagivande bygger på ett så kallat utskottsinitiativ från socialutskottet. Det innebär att utskottet har tagit initiativ till förslaget. Det kommer inte från en proposition från regeringen eller motion från någon riksdagsledamot.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 38 minuter

Justering

2020-11-19

Bordläggning

2020-11-25

Debatt

2020-11-26

Beslut

2020-12-02

Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att tillsätta en utredning som har ett statligt helhetsansvar för personlig assistans som målsättning.

Den utredning som regeringen bör tillsätta ska lämna förslag som ökar rättssäkerheten och kontinuiteten för personer som har behov av personlig assistans. Utredningen ska se till att de personer som i dag har ett kommunalt beslut om personlig assistans behåller sin rätt till assistans när staten blir ensam huvudman. De ska också omfattas av det rådande omprövningsstoppet för assistansersättning.

Utredningen ska presentera lagförslag för regeringen senast under våren 2022 och regeringen ska återkomma med lagförslag till riksdagen så att de kan börja gälla före den pågående mandatperiodens slut.

Förslaget om tillkännagivande var ett utskottsinitiativ. Det innebär att ett utskott på eget initiativ lägger fram ett förslag till riksdagsbeslut.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

36, 103 minuter

Justering

2020-11-19

Bordläggning

2020-11-25

Debatt

2020-11-26

Beslut

2020-11-26

Cirka 102 miljarder kronor ur statens budget för 2021 ska gå till utgiftsområdet hälsovård, sjukvård och social omsorg. Mest pengar, cirka 32 miljarder kronor, går till bidrag för läkemedelsförmåner. Cirka 24,5 miljarder kronor går till statlig assistansersättning och området folkhälsa och sjukvård får cirka 16,8 miljarder kronor. I utgiftsområdet ryms också anslag till myndigheter, bland annat Inspektionen för vård och omsorg, Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa bemyndiganden, befogenheter, om ekonomiska åtaganden. Det med den ändringen att riksdagen ger regeringen befogenhet att för 2021 besluta att Folkhälsomyndigheten får öka upplåningen i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar. Lånen får uppgå till 4,5 miljarder kronor inklusive tidigare lån, vilket är 2,5 miljarder kronor mer än vad regeringen har föreslagit.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Justering

2020-12-10

Bordläggning

2020-12-16

Debatt

2020-12-17

Beslut

2020-12-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fortsatt giltighet av lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen.

Den som driver ett serveringsställe, som till exempel en restaurang eller bar, har ansvar för att vidta vissa åtgärder för att förhindra spridning av coronaviruset.

Eftersom spridningen av coronaviruset fortsätter ska lagens giltighetstid förlängas till den 31 maj 2021. Lagen ska fortsätta att gälla för vissa ärenden eller mål i domstol trots att den har upphört den 31 maj, om ärendet eller målet har inletts dessförinnan.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 29 minuter

Justering

2020-12-03

Bordläggning

2020-12-04

Debatt

2020-12-07

Beslut

2020-12-09

Riksdagen sa ja till flera lagändringar och tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen som rör barn och unga i samhällsvården.

Lagändringarna gör det tydligare vad kommunernas socialnämnder särskilt ska beakta när de överväger om att ansöka om flytt av vårdnaden för barn eller unga som bott i samma familjehem i tre år. Nämnderna ska därefter överväga en sådan flytt varje år. Den så kallade vårdplanen som gäller ett barn ska revideras senast efter två års placering och behandla var barnet ska bo. Dessutom ska särskilda krav på lämplighet ställas på offentliga biträden till barn och ungdomar i mål och ärenden enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2021.

Tillkännagivandena handlar om att en socialnämnd bör överväga en ansökan av vårdnadsflytt senast efter två års boende i samma familjehem, istället för efter tre år. Dessutom föreslås en utvärdering av hur ofta behovet av vård i ett annat hem än det egna ska övervägas. Även lagändringen om offentliga biträdens lämplighet bör utvärderas om cirka två år.

Några av lagändringarna kommer från ett så kallat utskottsinitiativ från socialutskottet. Utskottet har tagit initiativ till förslaget, det kommer inte från en proposition från regeringen eller en motion från en riksdagsledamot. Förslagen på tillkännagivanden kommer från motioner.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

11, 59 minuter

Justering

2020-12-03

Bordläggning

2020-12-09

Debatt

2020-12-10

Beslut

2020-12-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att lagen om register över nationella vaccinationsprogram även ska innehålla vaccinationer mot sjukdomen covid-19. I förslaget ingår också att den vårdgivare som har ansvarat för vaccinationen mot covid-19 även ska lämna uppgift om vaccinationens dosnummer till registret.

Andra bestämmelser handlar om vilka uppgifter som ska lämnas till registret, hur dessa får behandlas i registret och vem som ska lämna uppgifterna.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 37 minuter

Justering

2020-12-03

Bordläggning

2020-12-04

Debatt

2020-12-07

Beslut

2020-12-09

Titeln undersköterska ska bli en skyddad yrkestitel. Det innebär att bara de med en viss utbildning eller kompetens ska kunna få ett bevis och därefter få kalla sig undersköterska. Den som saknar bevis ska inte få använda en snarlik titel. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den som har en tillsvidareanställning som undersköterska när de nya reglerna börjar gälla får använda titeln till juni 2033. Sedan behöver hen ha beviljats ett bevis för att få fortsätta att kalla sig undersköterska. Under samma period ska också den som har studerat enligt äldre bestämmelser kunna ansöka om och få ett bevis.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2023.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

8

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

8, 46 minuter

Justering

2021-06-08

Bordläggning

2021-06-11

Debatt

2021-06-14

Beslut

2021-06-15

Regeringen bör se över hela vårdkedjan i en bred översyn av tvångsvården. Det anser riksdagen och riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Att vårda någon med tvång innebär ett stort ingrepp mot den enskilda personen. Det är därför viktigt att vården är god, säker, effektiv och ändamålsenlig. Det pågår sedan en tid tillbaka flera arbeten på olika delar av området, men det saknas en bred översyn av helheten, anser riksdagen.

Enligt riksdagen är det bland annat viktigt att de utredningar som görs är rättssäkra, tillförlitliga och baserade på fakta. Personal inom tvångsvården och inom den närliggande vården och omsorgen bör ha god utbildning och det bör säkerställas att de får regelbunden fortbildning på området. Detta för att kunna fatta väl motiverade beslut om tvångsvård.

Förslaget om tillkännagivande bygger på förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 och 2020.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

15, 71 minuter

Justering

2021-06-10

Bordläggning

2021-06-11

Debatt

2021-06-14

Beslut

2021-06-15

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Allmänna arvsfondens redovisning för 2019. Arvsfondsdelegationen beslutar om fördelning av pengar ur Allmänna arvsfonden till ideella projekt som arbetar för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning

Riksdagen, liksom regeringen, anser att Arvsfondsdelegationen har fördelat pengarna på ett bra sätt och i linje med fondens syfte och regeringens prioriterade områden. Det är dock viktigt att följa upp och utvärdera de projekt som har fått ekonomiskt stöd. Fortfarande finns det utvecklingsbehov när det gäller att i hela landet öka antalet ansökningar med god kvalitet och att sprida de positiva resultaten nationellt.

Fondens kapital består av arv från personer som inte har några arvtagare och som inte testamenterat till någon annan. Under 2019 fördelades 749 miljoner kronor på 423 projekt.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2020-11-12

Bordläggning

2020-11-17

Debatt

2020-11-18

Beslut

2020-11-18

Riksdagen anser att det är nödvändigt att regeringen prövar alla möjligheter för att se till att avtalade leveranser av vaccin mot sjukdomen covid-19 genomförs och att nya avtal ingås där så är möjligt oavsett om det är med stöd av EU, i samverkan med exempelvis nordiska länder eller helt på egen hand. Regeringen bör också undersöka möjligheterna till omfördelning av vaccin inom EU för att Sverige ska få tillgång till ökade och snabbare leveranser. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Bakgrunden är att riksdagen anser att de vaccinavtal som Sverige omfattas av, genom den EU-gemensamma upphandlingen, visat sig ha brister då leveranser både försenats och ibland helt uteblivit. Riksdagen anser att det varit otillräckligt att regeringen endast agerat genom den EU-gemensamma upphandlingen.

Tillkännagivandet har sin grund i ett utskottsinitiativ från socialutskottet. Det betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på en proposition från regeringen eller en motion från riksdagsledamöter.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

28, 94 minuter

Justering

2021-04-22

Bordläggning

2021-04-27

Debatt

2021-04-28

Beslut

2021-04-28

Allmänna arvsfonden ska moderniseras i syfte att fonden även i fortsättningen ska vara ett relevant och rättssäkert sätt att förvalta arv efter personer som saknar arvsberättigade släktingar. De nya reglerna blir tydligare och lättare att överblicka. Det föreslår regeringen i en ny lag och lagändring.

Förslagen innebär bland annat

• att målgruppen utökas till att även omfatta verksamhet för äldre personer
• att regeringen ska fatta beslut om hur mycket pengar som ska kunna delas ut kommande år
• att de övergripande kriterierna för stöd ur fonden regleras i lag
• att en möjlighet införs för att hindra att stöd betalas ut om kraven för stöd inte uppfylls och
• att arv eller försäkringsbelopp som har kommit till fonden kommer att kunna avstås till sambo i något fler fall än tidigare.

Riksdagen beslutade att säga ja till regeringens förslag och nej till förslag i motioner.

Den nya lagen och lagändringen ska börja gälla den 1 juli 2021.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

5, 26 minuter

Justering

2021-05-04

Bordläggning

2021-05-19

Debatt

2021-05-20

Beslut

2021-05-26

Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att den ska göra en noggrann uppföljning och utvärdering av vissa ekonomiska stöd till äldreomsorgen. I de fall medlen inte har använts till äldreomsorgen ska de återbetalas.

Det ena stödet som avses är Äldreomsorgslyftet som ska pågå till 2023 och som bland annat innebär att staten står för finansieringen när ny och befintlig personal ges möjlighet att utbilda sig till vårdbiträde eller undersköterska på betald arbetstid. Det andra stödet som avses är det resurstillskott på 4 miljarder kronor som från och med 2021 årligen ska gå till kommunerna. Pengarna ska fördelas mellan kommunerna och hänsyn ska tas till andelen äldre i respektive kommun.

Tillkännagivandet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att förslaget om tillkännagivandet har väckts i ett utskott och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

16, 56 minuter

Justering

2021-02-23

Bordläggning

2021-03-02

Debatt

2021-03-03

Beslut

2021-03-03

Regeringen ska inom ramen för en ny uppdaterad nationell cancerstrategi genomföra en systematisk, långsiktig och nationell satsning i form av en handlingsplan för att inom fem-sju år totalt eliminera livmoderhalscancer i Sverige. Det anser riksdagen, som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

I handlingsplanen bör det enligt riksdagen framgå att kvinnor i samband med sin första screening bör erbjudas HPV-vaccination och HPV-screening.

Förslaget till tillkännagivande bygger på ett så kallat utskottsinitiativ från socialutskottet. Det betyder att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget. Det kommer inte från en proposition från regeringen eller en motion från en riksdagsledamot.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 44 minuter

Justering

2021-03-25

Bordläggning

2021-04-06

Debatt

2021-04-07

Beslut

2021-04-08

Riksdagen anser att regeringen bör ta fram lagförslag för att säkerställa att personal inom äldreomsorgen får tillgång till samordnade digitala system för journalföring och dokumentation för de insatser en patient får utifrån såväl hälso- och sjukvårdslagen som socialtjänstlagen. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Beslutet om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen. I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och de åtgärder som vidtagits eller planeras med anledning av Riksrevisionens rapport om statens styrning av äldreomsorgen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

12, 63 minuter

Justering

2021-05-27

Bordläggning

2021-06-07

Debatt

2021-06-08

Beslut

2021-06-09