Sök

De senaste åren har flera så kallade makrotillsynsåtgärder införts, som amorteringskrav och bolånetak. Riksdagen anser att regeringen bör återkomma med en samlad utvärdering av vilka effekter åtgärderna har haft på kreditgivningen och riktar därför en uppmaning, ett tillkännagivande, om det till regeringen.

Utvärderingen ska bland annat belysa konsekvenserna för olika hushållstypers möjligheter att låna till ett boende och vilka effekter åtgärderna har haft på bostadspriserna och hushållens skuldsättning. Regeringen bör också återkomma till riksdagen med förslag på åtgärder för hur villkoren för förstagångsköparna på bostadsmarknaden kan förbättras och hur rörligheten kan ökas på bostadsmarknaden mellan ägt och hyrt bestånd.

Förslagen om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade cirka 50 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Riksdagen behandlade samtidigt en skrivelse från regeringen om verksamheten i Internationella valutafonden (IMF). I skrivelsen redogör regeringen för verksamheten under 2019 och regeringens prioriteringar för arbetet i IMF. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

13

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

5, 10 minuter

Justering

2020-03-12

Bordläggning

2020-03-17

Debatt

2020-03-18

Beslut

2020-03-18

Riksdagen har granskat regeringens skrivelse som redovisar resultatet av AP-fondernas verksamhet under 2018. I skrivelsen redovisar regeringen också sina utvärderingar och bedömningar av fondernas långsiktiga förvaltningsresultat och kostnader, samt deras arbete med bland annat hållbarhet, ägarstyrning och om fonderna har följt de regler som gäller.

Riksdagen konstaterar att buffertfondernas förvaltning gav ett minusresultat under 2018 på grund av den svaga börsutvecklingen. Precis som i tidigare granskningar konstaterar riksdagen att skillnaderna i kostnadsnivå mellan fonderna fortfarande är stora. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa samtidigt nej till en motion från allmänna motionstiden 2019 om att kraven på AP-fondernas hållbarhetsarbete bör skärpas.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 14 minuter

Justering

2019-11-21

Bordläggning

2019-11-27

Debatt

2019-11-28

Beslut

2019-11-28

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att banker och andra kreditinstitut ska säkra tillgången till bankomater och platser för dagskasseinsättning över hela landet. Syftet är att bevara möjligheten att kunna betala med kontanter, särskilt för grupper som har svårt att använda andra betalningssätt.

Förslaget gäller banker med en inlåning från allmänheten på över 70 miljarder kronor. Post-och telestyrelsen ska enligt regeringens förslag övervaka att bankerna uppfyller kraven om att erbjuda kontanttjänsterna. Det handlar bland annat om antal, placering, öppettider och avgifter. Om en bank inte uppfyller sina skyldigheter ska Finansinspektionen kunna ingripa genom att besluta om en sanktionsavgift.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020 respektive den 1 januari 2021.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 33 minuter

Justering

2019-11-21

Bordläggning

2019-11-27

Debatt

2019-11-28

Beslut

2019-11-28

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för en ny typ av företag, tjänstepensionsföretag. Förslaget innebär bland annat att försäkringsföretag som driver tjänstepensionsverksamhet och tjänstepensionskassor kan bli tjänstepensionsföretag och att de ska följa de nya reglerna. Förslaget bygger på EU-bestämmelser.

Riksdagen ser dock att regeringen behöver göra mer för att säkra en effektiv förvaltning av tjänstepensionskapital och ett fullgott skydd för pensionärerna. Därför riktade riksdagen fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om att skyndsamt ta fram förslag till ändringar i reglerna som gäller

• solvens inklusive kapitalkrav
• information
• egenföretagares försäkringar
• tilläggsförsäkringar.

Förslagen om tillkännagivanden har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ från alla riksdagspartier. Ett utskottsinitiativ betyder att förslagen har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Lagändringarna börjar gälla 15 december 2019 utom en bestämmelse om avgifter vid återköp och överföring av försäkring som börjar gälla 1 januari 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

5

Anföranden och repliker

4, 20 minuter

Justering

2019-11-12

Bordläggning

2019-11-12

Debatt

2019-11-13

Beslut

2019-11-13

Regeringen har lagt fram lagförslag om en effektivare flytträtt av försäkringssparande. De avgifter som försäkringsföretagen tar ut i samband med flytt är fortfarande i många fall omotiverat höga. Lagförslaget innebär bland annat att det införs nya regler i försäkringsrörelselagen som förtydligar och begränsar vilka typer av kostnader som företagen får ta ut avgifter för när en person flyttar sitt försäkringssparande. Dessutom innebär lagförslaget att det förtydligas i inkomstskattelagen att pensionsförsäkringar får flyttas utan att personens skatt påverkas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

5, 25 minuter

Justering

2019-11-07

Bordläggning

2019-11-12

Debatt

2019-11-13

Beslut

2019-11-13