Sök
21 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Bilagor till dokument från EU-nämnden, EU-nämndens kallelser och föredragningslistor, EU-nämndens protokoll, EU-nämndens uppteckningar, Ministerrådsmöten (arkiv), Omröstningar, Bieler, Paula (SD), EU-nämnden, Sammansatta civil- och kulturutskottet, Socialförsäkringsutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 8 Migration
Betänkande 2019/20:SfU4
Drygt 11,4 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska enligt regeringens förslag gå till utgiftsområdet migration. Mest pengar, drygt 4,9 miljarder, går till ersättningar och bostadskostnader. Drygt 4,4 miljarder kronor går till Migrationsverket och knappt 782 miljoner går till domstolsprövning i utlänningsmål.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till motioner med alternativa budgetförslag från den allmänna motionstiden 2019.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 57, 156 minuter
- Justering
- 2019-12-12
- Bordläggning
- 2019-12-16
- Debatt
- 2019-12-17
- Beslut
- 2019-12-18
- Dokument & lagar
Ett socialt hållbart eget boende för asylsökande
Betänkande 2019/20:SfU11
Regeringen föreslår att asylsökandes möjligheter att bo i eget boende ska begränsas i vissa områden. Om en asylsökande ordnar bostad på egen hand i ett område med socioekonomiska utmaningar ska han eller hon som huvudregel inte ha rätt till dagersättning eller särskilt bidrag. Syftet med förslaget är att asylsökande i fler fall än i dag ska välja att bo i områden där det finns förutsättningar för ett socialt hållbart mottagande och att de negativa sociala konsekvenserna av att asylsökande väljer eget boende ska minska.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.
- Behandlade dokument
- 12
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 20, 75 minuter
- Justering
- 2019-11-21
- Bordläggning
- 2019-11-26
- Debatt
- 2019-11-27
- Beslut
- 2019-11-27
- Dokument & lagar
Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige
Betänkande 2018/19:SfU26
Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen att den tillfälliga lagen om uppehållstillstånd ska fortsätta gälla till och med den 19 juli 2021. Den lag som tillfälligt begränsar möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, den så kallade tillfälliga lagen, trädde i kraft sommaren 2016. Genom lagen anpassades de svenska reglerna tillfälligt till den miniminivå som gäller enligt EU och internationella konventioner, och de mer generösa reglerna om uppehållstillstånd i utlänningslagen slutade att gälla.
Förutom att den tillfälliga lagens giltighetstid förlängs till och med den 19 juli 2021 ska även alternativt skyddsbehövande, på samma sätt som flyktingar, ha rätt att återförenas med sina familjer i Sverige. Om en person som vill ta sin familj till Sverige är en alternativt skyddsbehövande person som har beviljats tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt den tillfälliga lagen ska vissa anhöriga få uppehållstillstånd, om personen i Sverige bedöms ha välgrundade utsikter att få permanent uppehållstillstånd. Makar och sambor ska i regel inte få ta sin partner till Sverige om någon av parterna är under 21 år.
Det införs också en bestämmelse i lagen om permanent uppehållstillstånd som ska gälla under vissa förutsättningar för utlänningar som har fötts i Sverige och som sedan födseln är statslösa.
Ändringarna i den tillfälliga lagen och de följdändringar som måste göras i utlänningslagen börjar gälla den 20 juli 2019.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 10
- Anföranden och repliker
- 50, 179 minuter
- Justering
- 2019-06-13
- Bordläggning
- 2019-06-17
- Debatt
- 2019-06-18
- Beslut
- 2019-06-18
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 8 Migration
Betänkande 2018/19:SfU4
Drygt 12,1 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet migration. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Riksdagen sa nu ja till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar, drygt 5,5 miljarder kronor, går till ersättningar och bostadskostnader för asylsökande. Migrationsverket får drygt 4,3 miljarder kronor. Knappt 700 miljoner kronor går till domstolsprövning i utlänningsmål. Förslaget innebär att anslagen till Migrationsverket, för domstolsprövning i utlänningsmål och till rättsliga biträden vid domstolsprövningar minskas. För övriga delar inom utgiftsområdet sa riksdagen ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 11
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 34, 110 minuter
- Justering
- 2018-12-13
- Bordläggning
- 2018-12-14
- Debatt
- 2018-12-15
- Beslut
- 2018-12-17
- Dokument & lagar
Moderna och rättssäkra regler för att hålla utlänningar i förvar
Betänkande 2018/19:SfU10
Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att ändra reglerna om förvar och uppsikt av utländska personer. Detta i huvudsak eftersom förslaget baserar sig på en sju år gammal utredning och såväl migrationen till Sverige som migrationspolitiken har förändrats sedan dess.
Regeringens syfte med förslaget är att reglerna ska bli tydligare och mer rättssäkra. Exempelvis genom att en domstol alltid ska pröva om en utländsk person ska få hållas i förvar längre än två veckor. Det ska också bli tydligare vilken myndighet som i olika situationer ska besluta om att ta eller hålla kvar personen i förvar eller besluta att personen ska ställas under uppsikt.
Enligt riksdagen är det också nödvändigt att ta ett helhetsgrepp om regelverket, till skillnad mot förslaget som bara tar sikte på vissa delar av reglerna. Risken är annars stor att den nya lagstiftningen inte kommer att fungera fullt ut.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 6, 38 minuter
- Justering
- 2018-11-20
- Bordläggning
- 2018-11-27
- Debatt
- 2018-11-28
- Beslut
- 2018-11-28
- Dokument & lagar
Utökade möjligheter till arbetsplatsinspektioner
Betänkande 2017/18:SfU26
Polismyndigheten får större möjlighet att göra inspektioner på arbetsplatser för att kontrollera att arbetsgivare inte har anställda som saknar rätt att vistas eller arbeta i Sverige. Arbetsplatsinspektionerna ska begränsas till branscher där Polismyndigheten har bedömt att det finns en särskild risk för sådana anställningar. Avgiften som en arbetsgivare kan bli skyldig att betala om denne har en anställd som inte har rätt att vistas eller arbeta i Sverige ska också höjas.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag och samtidigt nej till de två motioner som har lagts med anledning av förslaget. Lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2018.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 11, 32 minuter
- Justering
- 2018-05-22
- Bordläggning
- 2018-05-30
- Debatt
- 2018-05-31
- Beslut
- 2018-05-31
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om konsekvensanalyser inför migrationspolitiska beslut
Betänkande 2017/18:SfU28
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som tar upp en rapport från Riksrevisionen om konsekvensanalyser inför migrationspolitiska beslut.
Riksrevisionen anser att konsekvensanalyserna oftast inte uppfyller de krav som finns på att vara dynamiska, långsiktiga och heltäckande samt att endast enstaka analyser uppfyller kraven på ändamålsenlighet. Sammanfattningsvis anser Riksrevisionen att konsekvensanalyserna bör vidareutvecklas. Riksrevisionen lämnar rekommendationer till Regeringskansliet att se till att analyserna tas fram enligt förordning och stöddokument, utveckla kvaliteten i analyserna och överväga att utveckla stödet till utredningarbetet. Regeringen anser att arbetet med konsekvensanalyser har förbättrats de senaste åren, men delar Riksrevisionens bedömning att kvaliteten på analyserna inför migrationspolitiska beslut bör höjas ytterligare.
Riksdagen håller med regeringen i bedömningen av de slutsatser som Riksrevisionen drar i sin rapport. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till en motion som väckts med anledning av skrivelsen.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 6, 20 minuter
- Justering
- 2018-04-24
- Bordläggning
- 2018-04-27
- Debatt
- 2018-05-02
- Beslut
- 2018-05-03
- Dokument & lagar
Genomförande av säsongsanställningsdirektivet
Betänkande 2017/18:SfU21
Personer från länder som inte är medlemmar i EU eller EES som har blivit erbjudna anställning som säsongsarbetare i Sverige ska kunna få ett så kallat tillstånd för säsongsarbete. Ett sådant tillstånd ska en person kunna få för som längst sex månader under en tolvmånadersperiod. Den som har haft ett tillstånd för säsongsarbete och som har fått tillståndet återkallat på grund av brister hos arbetsgivaren ska ha rätt till ersättning från arbetsgivaren.
Regeringens förslag innebär att Sverige genomför det så kallade säsongsanställningsdirektivet. Det är en EU-lag som reglerar villkoren för säsongsanställning för medborgare från ett land som inte är medlem i EU eller EES.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2018.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 11, 28 minuter
- Justering
- 2018-04-17
- Bordläggning
- 2018-04-24
- Debatt
- 2018-04-25
- Beslut
- 2018-04-25
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om kommunersättningar för migration och integration
Betänkande 2017/18:SfU14
Regeringen har lämnat en skrivelse om Riksrevisionens rapport Kommunersättningar för migration och integration - ett ogenomtänkt system. Regeringen håller med om att det behövs uppföljning av kommunernas faktiska kostnader för mottagandet av asylsökande och att systemet är svårt och kostsamt och att schablonersättningar bör användas så mycket som möjligt.
Regeringen nämner också svårigheter att följa upp kommunernas kostnader. Exempelvis saknas uppgifter om kostnader för olika typer av tjänster fördelade på olika grupper av individer. När Mottagandeutredningen är klar, den 31 mars 2018, avser regeringen att se över behovet av förändringar i ersättningssystemets utformning.
Riksdagen ser positivt på detta och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 3, 9 minuter
- Justering
- 2018-02-01
- Bordläggning
- 2018-02-06
- Debatt
- 2018-02-07
- Beslut
- 2018-02-07
- Dokument & lagar
Uppehålls- och arbetstillstånd för företagsintern förflyttning - genomförande av ICT-direktivet
Betänkande 2017/18:SfU10
Det införs kombinerade uppehålls- och arbetstillstånd för chefer, specialister och praktikanter som förflyttas till ett nytt land men inom samma företag eller koncern. Det gäller för företag som samtidigt är etablerade både inom EES-området och Schweiz och utanför. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Tillståndet kallas för ett ICT-tillstånd och ska även gälla i Sverige när en person fått tillståndet i ett annat EU-land. Personen får då resa in i och arbeta i Sverige i högst 90 dagar under en 180-dagarsperiod på det företag som personen arbetar på i det andra landet.
Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2018.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 11, 23 minuter
- Justering
- 2018-02-01
- Bordläggning
- 2018-02-06
- Debatt
- 2018-02-07
- Beslut
- 2018-02-07
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 8 Migration
Betänkande 2017/18:SfU4
Drygt 15,7 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet migration. Mest pengar, 8,1 miljarder kronor, går till ersättningar och boendekostnader för asylsökande, vilket är en minskning för den posten med drygt 15 miljarder kronor jämfört med budgeten för 2017. Migrationsverket får drygt 5,3 miljarder kronor. Knappt 960 miljoner går till domstolsprövning i utlänningsmål. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.
- Behandlade dokument
- 12
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 40, 133 minuter
- Justering
- 2017-11-30
- Bordläggning
- 2017-12-07
- Debatt
- 2017-12-08
- Beslut
- 2017-12-12
- Dokument & lagar
Möjlighet att avstå från återkallelse av uppehållstillstånd när arbetsgivaren självmant har avhjälpt brister
Betänkande 2017/18:SfU7
Regeringen har föreslagit ändringar i utlänningslagen som innebär att Migrationsverket inte behöver återkalla ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för arbete om arbetsgivaren har åtgärdat den brist som annars skulle ha lett till återkallelse. Riksdagen sa ja till detta förslag, som börjar gälla den 1 december 2017.
Riksdagen vill också att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett lagförslag om att en arbetskraftsinvandrare inte heller ska behöva utvisas om en arbetsgivare omedvetet har begått mindre fel som gäller villkoren för arbetstillståndet. Detta gäller även om felet upptäcks efter det att tillståndstiden har gått ut eller om det är Migrationsverket som upptäckt felet. Migrationsverket bör få möjlighet att göra en bedömning i varje enskilt fall. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om detta. Lagändringen bör börja gälla så fort som möjligt, men senast den 1 juli 2018.
- Behandlade dokument
- 12
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 24, 92 minuter
- Justering
- 2017-11-09
- Bordläggning
- 2017-11-14
- Debatt
- 2017-11-15
- Beslut
- 2017-11-15
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om lärdomar av flyktingsituationen hösten 2015
Betänkande 2017/18:SfU8
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport som handlar om lärdomar från flyktingsituationen hösten 2015.
Riksrevisionen har granskat om bland annat regeringen och Migrationsverket hade tillräcklig beredskap för att hantera situationen med många asylsökande och hur situationen hanterades. I stort sett anser Riksrevisionen att myndigheterna lyckades ta emot och ordna tak över huvudet för det stora antalet asylsökande. Men det fanns brister i samarbetet mellan myndigheterna. Det berodde bland annat på att det var oklart vilka regler som gällde. Dessutom hade myndigheterna inte tillräcklig beredskap för här typen av situationer.
Riksrevisionen lämnar flera rekommendationer till hur regeringen kan gå vidare och regeringen håller till stor del med om Riksrevisionens slutsatser.
Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 3, 20 minuter
- Justering
- 2017-10-19
- Bordläggning
- 2017-10-24
- Debatt
- 2017-10-25
- Beslut
- 2017-10-25
- Dokument & lagar
Ett sammanhållet mottagande med tidsbegränsade uppehållstillstånd
Betänkande 2016/17:SfU25
Personer som ansöker om fortsatt uppehållstillstånd innan det tidsbegränsade tillståndet löper ut ska inte behöva återgå till mottagandesystemet hos Migrationsverket om myndigheten inte har hunnit pröva ansökan i tid. I det fallet ska man inte heller återgå till en mer begränsad rätt till vård.
Den som har ansökt om fortsatt uppehållstillstånd i tid ska också kunna behålla förmåner och insatser som till exempel föräldrapenning eller studiestöd.
Syftet med förändringarna är att undvika att personer som har börjat etablera sig i samhället i stället måste återgå till mottagandesystemet för att deras ansökan om nytt uppehållstillstånd inte har hunnit prövas innan det tidigare uppehållstillståndet upphörde.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla 1 augusti 2017.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 12, 31 minuter
- Justering
- 2017-06-01
- Bordläggning
- 2017-06-09
- Debatt
- 2017-06-12
- Beslut
- 2017-06-14
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om arbetskraftsinvandring
Betänkande 2016/17:SfU22
Förutsättningarna för den svenska arbetskraftsinvandringen behöver förbättras. Det anser riksdagen, som menar att regeringen inte vidtagit tillräckliga åtgärder mot vare sig långa handläggningstider av arbetstillstånd eller missbruk av systemet för arbetskraftsinvandring.
Riksdagen har tidigare riktat tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen i den här frågan. Riksdagen anser att tillkännagivandet från 2016 om att reglerna ska underlätta för seriösa arbetsgivare snarast måste genomföras. Detsamma gäller tillkännagivandet från april 2017 om att Migrationsverket bör få direktåtkomst till vissa uppgifter hos andra myndigheter, bland annat Skatteverket. Regeringen bör också ge Migrationsverket i uppdrag att intensifiera myndighetens arbete för att utveckla reglerna för arbetskraftsinvandring och motverka missbruk dem. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande till regeringen om att vidta ytterligare åtgärder för att utveckla reglerna och tillämpningen av reglerna för arbetskraftsinvandringen.
Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om arbetskraftsinvandring. Riksdagen sa nej till en motion om prioriteringar vid arbetstillståndsprövningen och lade regeringens skrivelse till handlingarna.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 12, 70 minuter
- Justering
- 2017-06-01
- Bordläggning
- 2017-06-09
- Debatt
- 2017-06-12
- Beslut
- 2017-06-14
- Dokument & lagar
Ytterligare anpassning av svensk rätt till Dublinförordningen
Betänkande 2016/17:SfU21
Utlänningslagen ska ändras så att en asylsökande som har fått ett beslut om överföring till ett annat land kan begära att en domstol inhiberar, avvaktar, beslutet. Det gäller om personen överklagar beslutet inom överklagandetiden. Personen måste själv begära att beslutet avvaktas för att det inte ska börja gälla i väntan på resultatet av överklagandet. Detta gäller endast första gången utlänningen begär inhibition.
Förändringen innebär att utlänningslagen anpassas till den omarbetade Dublinförordningen.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2017.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 7, 23 minuter
- Justering
- 2017-05-18
- Bordläggning
- 2017-05-30
- Debatt
- 2017-05-31
- Beslut
- 2017-05-31
- Dokument & lagar
Kompletteringar av den tillfälliga lagen för uppehållstillstånd rörande studier på gymnasienivå
Betänkande 2016/17:SfU19
Nyanlända ungdomar som går i gymnasiet och som sköter sina studier ska få möjlighet att få förlängt uppehållstillstånd. Det innebär att de kan slutföra sin gymnasieutbildning även om deras tidigare tillstånd har upphört. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
I dag väljer en del ungdomar att inte gå gymnasiet eftersom de inte vet om de kan avsluta sin skolgång. Avsikten med förslaget är att uppmuntra ungdomarna att studera och att de också ska känna trygghet i att de kan fullfölja studierna. Enligt regeringen är en gymnasieutbildning värdefull såväl för den enskilde som för den svenska arbetsmarknaden.
Lagändringarna ska börja gälla den 1 juni 2017.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 41, 143 minuter
- Justering
- 2017-04-27
- Bordläggning
- 2017-05-02
- Debatt
- 2017-05-03
- Beslut
- 2017-05-03
- Dokument & lagar
Åldersbedömning tidigare i asylprocessen
Betänkande 2016/17:SfU18
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att tidigarelägga åldersbedömningen i asylprocessen. Det innebär att Migrationsverket så tidigt som möjligt ska göra en åldersbedömning och fatta ett tillfälligt beslut om ett ensamkommande asylsökande barns ålder. I samband med det ska den sökande erbjudas genomgå en medicinsk åldersbedömning.
En tidigarelagd åldersbedömning ska endast göras i osäkra fall, då det finns skäl att ifrågasätta att sökanden är under 18 år. Det ska vara frivilligt för den asylsökande att medverka i den medicinska åldersbedömningen. Det tillfälliga beslutet om ålder ska också vara möjligt att överklaga.
De nya reglerna om tidigarelagd åldersbedömning gäller inte personer vars ansökningar om uppehållstillstånd som har registrerats före 1 februari 2017.
Ändringarna i lagen börjar gälla den 1 maj 2017. Riksdagen sa nej till alla inkomna motioner i samband med ärendet.
- Behandlade dokument
- 18
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 12
- Anföranden och repliker
- 19, 61 minuter
- Justering
- 2017-03-28
- Bordläggning
- 2017-04-04
- Debatt
- 2017-04-05
- Beslut
- 2017-04-05
- Dokument & lagar
Socialavgifter
Betänkande 2016/17:SfU12
Riksdagen sa nej till motionsförslag om socialavgifter. Motionerna innehåller bland annat förslag om lägre socialavgifter för unga och små företag samt om undantag från kravet på att betala socialavgifter.
- Behandlade dokument
- 13
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 6, 13 minuter
- Justering
- 2017-01-26
- Bordläggning
- 2017-01-31
- Debatt
- 2017-02-01
- Beslut
- 2017-02-01
- Dokument & lagar
Uppföljning av återvändandedirektivet och direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning
Betänkande 2016/17:SfU8
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i utlänningslagen. Det handlar bland annat om reglerna för utvisning av personer som inte är EES-medborgare eller familjemedlem till en EES-medborgare och som har uppehållstillstånd i ett annat EU-land.
Sådana personer ska, med vissa undantag, uppmanas att inom en skälig tid självmant bege sig till det EU-land de har uppehållstillstånd i. Avvisning eller utvisning får beslutas först om en sådan uppmaning inte följts.
Lagändringarna innebär också att permanent uppehållstillstånd inte längre ska vara ett krav för att få status som varaktigt bosatt i Sverige. En person som har status som varaktigt bosatt i ett EU-land har vissa rättigheter som liknar dem som en EU-medborgare har.
Lagändringarna ska börja gälla den 1 mars 2017.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 1, 11 minuter
- Justering
- 2017-01-26
- Bordläggning
- 2017-01-31
- Debatt
- 2017-02-01
- Beslut
- 2017-02-01