Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2021/22:MJU5y Riksdagens skrivelser till regeringen åtgärder under 2021 Till konstitutionsutskottet Konstitutionsutskottet beslutade den 22 mars 2022 att ge övriga utskott tillfälle att yttra sig över regeringens skrivelse 2021/22:75 Riksdagens skrivelser till regeringen åtgärder

2022-04-29

EU:s regler för vatten och avlopp bör bli tydligare och mer samstämmiga och vara utformade på ett sätt så att de möjliggör utbyggnad och investeringar i miljövänlig teknik i redan befintliga avloppsreningsverk. Det tycker riksdagen som riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, om det till regeringen.

Enligt riksdagen är det brådskande att dels bygga ut landets reningsverkskapacitet i takt med att befolkningen i Sveriges kommuner växer, dels investera i ny avancerad miljövänlig teknik. Riksdagen konstaterar att det finns EU-regler som innebär utmaningar på dessa områden. Regeringen bör därför aktivt arbeta för att på EU-nivå föra fram behovet av en översyn av EU:s ramdirektiv för vatten. Regeringen bör även arbeta för att EU:s avloppsdirektiv inte försvårar utbyggnaden av reningsverk.

Tillkännagivandet gjordes i samband med behandlingen av motioner från den allmänna motionstiden 2021 om vattenvård. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

25

Reservationer

27 

Anföranden och repliker

14, 71 minuter

Justering

2022-04-28

Bordläggning

2022-05-04

Debatt

2022-05-05

Beslut

2022-05-11

Riksdagen beslutade att rikta fem uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen som rör

• veterinärers möjligheter att anmäla när de misstänker illegal införsel av hundar och andra sällskapsdjur
• Tullverkets möjligheter att stoppa fordon för att söka efter hundar
• insatser mot organiserad smuggling av sällskapsdjur
• ett globalt avtal om användning av antibiotika
• hur förbudet mot att kupera svansar efterlevs.

Riksdagen beslutade om dessa tillkännagivanden i samband med behandlingen av cirka 200 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om djurskydd. Riksdagen sa nej till de övriga motionsförslagen, framför allt med hänvisning till att vissa åtgärder redan vidtagits och att arbete pågår med en del av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

53

Förslagspunkter

49

Reservationer

50 

Anföranden och repliker

8, 71 minuter

Justering

2022-04-21

Bordläggning

2022-04-27

Debatt

2022-04-28

Beslut

2022-04-28

Riksdagen sa nej till ett sjuttiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om jordbruksfrågor. Motionerna handlar bland annat om den gemensamma jordbrukspolitiken, jordbrukets påverkan på miljön och klimatet och biologisk mångfald i odlingslandskapet. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

76

Förslagspunkter

22

Reservationer

27 

Anföranden och repliker

26, 103 minuter

Justering

2022-03-31

Bordläggning

2022-04-06

Debatt

2022-04-07

Beslut

2022-04-20

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om klimatpolitik. Anledningen är främst att arbete pågår inom de frågor motionerna tar upp. Förslagen handlar om det internationella klimatarbetet, klimatarbetet inom EU, övergripande svensk klimatpolitik, kompletterande åtgärder, infångning och lagring av koldioxid, nationella klimatinvesteringar, transportsektorns klimatomställning, klimatanpassning och övriga klimatpolitiska frågor.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

27

Reservationer

52 

Anföranden och repliker

28, 121 minuter

Justering

2022-03-24

Bordläggning

2022-03-30

Debatt

2022-03-31

Beslut

2022-04-06

För att stärka ägande- och brukanderätten och erbjuda skogsägare alternativ när värdefull skog skyddas har regeringen föreslagit nya ersättningsmarker och ett utökat markförsäljningsprogram från Sveaskog. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen gav regeringen rätt att överföra en sammanlagd areal om högst 25 000 hektar icke skyddsvärd produktiv skogsmark från det statliga skogsbolaget Sveaskog AB till staten för att sedan användas som ersättningsmark.

Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen också att inriktningen på Sveaskogs nuvarande markförsäljningsprogram ändras. Totalt ska 60 000 hektar icke skyddsvärd produktiv skogsmark kunna erbjudas som alternativ ersättningsform för skyddsvärd skogsmark. Det är en ökning från de kvarvarande 27 300 hektar som i dag finns inom Sveaskogs markförsäljningsprogram.

Riksdagen riktade också fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen i skogspolitiska frågor. Tillkännagivandena handlar om

• beräkningsmetoder för skyddad natur vid rapporteringen till Europeiska miljöbyrån
• en regelbunden översyn av formellt skyddade områden med möjligheter till förändringar
• en översyn av skogspolitiken i förhållande till hur bioekonomins roll i klimatomställningen kan stärkas
• ytterligare åtgärder för att bekämpa granbarkborren i skyddade områden samt kompensation till enskilda skogsägare.

Behandlade dokument

56

Förslagspunkter

59

Reservationer

83 

Anföranden och repliker

32, 129 minuter

Justering

2022-03-17

Bordläggning

2022-03-23

Debatt

2022-03-24

Beslut

2022-03-30

Riksdagen riktade tre uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om olika åtgärder inom fiskeripolitiken. Tillkännagivandena handlar om

• en samlad utvärdering om EU-ländernas förvaltningsplaner för ål
• att landningsskyldigheten, det vill säga att oönskad fångst inte får kastas ut, ska genomföras och följas i alla EU-länder
• det regionala, lokala och småskaliga fiskets betydelse för den svenska livsmedelsstrategin.

Riksdagen fattade sitt beslut i samband med behandlingen av motioner från den allmänna motionstiden 2021 om fiskeripolitik. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motionerna.

Behandlade dokument

43

Förslagspunkter

17

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

16, 88 minuter

Justering

2022-03-03

Bordläggning

2022-03-15

Debatt

2022-03-16

Beslut

2022-03-17

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2021/22:MJU4y En ny konsumentköplag Till civilutskottet Civilutskottet har gett miljö- och jordbruksutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 2021/22:85 En ny konsumentköplag och eventuella följdmotioner i de delar som berör utskottets beredningsområde. Miljö- och jordbruksutskottet

2022-03-03

EU-kommissionen har lagt fram ett förslag till EU-lag som gäller utsläpp inom EU samt export från EU av vissa råvaror och produkter som förknippas med avskogning och skogsförstörelse. Förslaget innebär bland annat att verksamheter som tillhandahåller nötkött, kakao, kaffe, palmolja, soja och trä på EU:s inre marknad eller exporterar de här produkterna från EU ska kunna visa att de inte har producerats på mark som nyligen avskogats eller gett upphov till utarmning av skogar.

Riksdagen anser att förslaget i vissa avseenden strider mot subsidiaritetsprincipen, som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva. Reglerna för nationellt skogsbruk sköts enligt riksdagen bäst av varje medlemsland för sig och inte på EU-nivå.

Riksdagen beslutade därför att lämna invändningar i ett motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

24, 68 minuter

Justering

2022-02-24

Bordläggning

2022-03-01

Debatt

2022-03-02

Beslut

2022-03-02

Riksdagen beslutade att rikta tre uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om jakt och viltvård. Uppmaningarna handlar om en översyn av jaktlagen, Svenska Jägareförbundets ansvar för jakt- och viltvårdsuppdraget och förbättrade möjligheter att jaga för personer med funktionsnedsättning.

Riksdagen vill att regeringen tillsätter en statlig utredning med uppdraget att se över den svenska jaktlagstiftningen, i syfte att lägga fram en ny jaktlag. Lagstiftningen ska ge en hållbar jakt och viltvård med en bred folklig förankring och acceptans, inte minst utanför storstadsområdena. Jaktlagstiftningen ska också stärka förutsättningarna för att minska viltskadorna i jord- och skogsbruket samt mängden viltolyckor.

I fråga om Svenska Jägareförbundets ansvar för jakt- och viltvårdsuppdraget, det så kallade allmänna uppdraget, anser riksdagen att förbundet ska återfå ansvaret för uppdraget. En återgång ska ske i dialog med berörda intressenter, inklusive EU-kommissionen.

Riksdagen anser slutligen att nuvarande regler gör det svårt för jägare som på grund av en funktionsnedsättning använder motordrivet fordon vid jakt. För att få använda motordrivet fordon vid jakt måste jägaren ofta få dispenser, undantag, från vissa regler. Många aktiva jägare med funktionsnedsättning har ett stort antal dispenser som måste tas med till varje jakt. Riksdagen vill att en beviljad dispens för jakt med motordrivet fordon ska gälla i hela Sverige i minst fem år.

Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om jakt och viltvård.

Behandlade dokument

46

Förslagspunkter

8

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

27, 106 minuter

Justering

2022-02-17

Bordläggning

2022-02-23

Debatt

2022-02-24

Beslut

2022-03-02

Riksdagen sa nej till cirka 180 förslag om cirkulär ekonomi. Förslagen kommer från motioner som lämnats in under den allmänna motionstiden 2021. Motionerna handlar bland annat om återvinning, avfall, matsvinn, plastfrågor och sanering. Att riksdagen sa nej till motionerna beror framför allt på det arbete som redan pågår för att stärka den cirkulära ekonomin.

Cirkulär ekonomi kännetecknas av ett kretsloppstänkande, vilket innebär att produkter och material återanvänds och återvinns så länge det är möjligt för att hushålla med jordens resurser. Inom EU görs flera insatser för en cirkulär ekonomi. Kommissionen presenterade 2020 EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi där man bland annat betonar att fler företag måste ta större ansvar för att hushålla med jordens resurser och att EU måste fördubbla sin materialåtervinning under de kommande tio åren. I Sverige har regeringen under 2021 beslutat om en handlingsplan för cirkulär ekonomi.

Behandlade dokument

74

Förslagspunkter

22

Reservationer

42 

Anföranden och repliker

24, 94 minuter

Justering

2022-02-17

Bordläggning

2022-03-02

Debatt

2022-03-03

Beslut

2022-03-16

Kattägare ska vara tvungna att märka och registrera sina katter på samma sätt som i det nuvarande systemet med märkning och registrering av hundar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det är ägaren som ska ansvara för att märka och registrera sin katt, märkningen ska vara bestående och kraven gäller katter som permanent finns i Sverige. En registreringsavgift ska betalas av ägaren. Enligt förslaget får Jordbruksverket ansvaret för att föra register över kattägare.

Syftet med förslaget, att tydliggöra ansvaret för katter, är att få ned antalet djur som saknar ett hem och i förlängningen få ned antalet djur som lider.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

12, 46 minuter

Justering

2022-02-17

Bordläggning

2022-02-23

Debatt

2022-02-24

Beslut

2022-03-02

Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag i motioner om livsmedelspolitik från den allmänna motionstiden 2021. Motionerna handlar bland annat om livsmedelskontroll, märkning av livsmedel, exportfrämjande av svenska livsmedel, livsmedelsberedskap och offentlig konsumtion.

Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

66

Förslagspunkter

14

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

31, 107 minuter

Justering

2022-01-27

Bordläggning

2022-02-01

Debatt

2022-02-02

Beslut

2022-02-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om förändringar i brottsbalken och djurskyddslagen. Förändringarna innebär bland annat att det införs ett grovt djurplågeribrott och att straffskalan för det brottet blir fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

Förändringarna innebär också att mindre allvarliga överträdelser av djurskyddslagstiftningen ska kunna leda till en sanktionsavgift istället för böter. Skillnaden är att sanktionsavgiften kan hanteras av länsstyrelserna medan böter utdöms av en domstol. Sanktionsavgifterna ska vara minst 1 000 kronor och högst 100 000 kronor.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

11, 56 minuter

Justering

2022-01-27

Bordläggning

2022-02-01

Debatt

2022-02-02

Beslut

2022-02-02

Cirka 21 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet Allmän miljö- och naturvård. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner. Ramen för utgiftsområdet är 900 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslog i sin budgetproposition.

Mest pengar, cirka 3,5 miljarder kronor, går till klimatbonusen, ett bidrag till dem som köper en så kallad klimatbonusbil. Knappt 2,8 miljarder kronor går till klimatinvesteringar, exempelvis stöd till laddinfrastruktur för elfordon. En stor del går också till åtgärder och skydd för värdefull natur, åtgärder för havs- och vattenmiljö samt sanering och återställning av förorenade områden.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att redovisa resultatet av de statliga insatserna på klimatområdet på ett tydligare sätt och att det behövs tydligare indikatorer som inriktas på klimat. Riksdagen sa nej till övriga cirka 60 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2021 inom området.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

59, 171 minuter

Justering

2021-12-07

Bordläggning

2021-12-13

Debatt

2021-12-14

Beslut

2021-12-15

Riksdagen har granskat EU-kommissionens meddelande om en ny EU-skogsstrategi för 2030. Strategin presenterar på en övergripande nivå förslag till olika åtgärder och syftar till att komma till rätta med utmaningar som klimatförändringar och att frigöra skogens potential för framtiden.

Riksdagen välkomnar ett strategiskt ramverk som syftar till en förbättrad samordning av skogsfrågor på EU-nivå. Riksdagen delar kommissionens åsikt att skogen har en central roll i klimatarbetet och att resurserna från skogen ska användas effektivt. Riksdagen välkomnar bland annat också att kommissionen i strategin lyfter fram ökat träbyggande och betydelsen av forskning och innovation.

Riksdagen tycker samtidigt att det är mycket bekymrande att strategin innebär ökad detaljreglering, ökad centralisering och ökade överstatliga inslag på många områden. Det strider enligt riksdagen mot EU-ländernas nationella självbestämmande. Riksdagen delar inte kommissionens bedömning att den strategiska planeringen kring skogarna brister i EU:s medlemsländer. Dessutom ifrågasätter riksdagen att EU ska bygga upp en omfattande struktur för datainsamling när existerande strukturer kan nyttjas i stället. Vidare tycker riksdagen att det är olämpligt att EU-kommissionen försöker styra olika skogsproduktionsmetoder.

Med detta utlåtande lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

30, 101 minuter

Justering

2021-12-02

Bordläggning

2021-12-10

Debatt

2021-12-13

Beslut

2021-12-14

Totalt cirka 21,6 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet areella näringar, landsbygd och livsmedel. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa samtidigt nej till övriga förslag i motioner.

Mest pengar, cirka 7 miljarder kronor, går till gårdsstöd, cirka 4,1 miljarder kronor går till åtgärder för landsbygdens miljö och struktur finansierade av EU-budgeten och cirka 3,8 miljarder kronor går till åtgärder för landsbygdens miljö och struktur. Sveriges lantbruksuniversitet får drygt 2,1 miljarder kronor.

Beslutet om utgiftsområdet är 400 miljoner kronor mindre än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022. Ändringarna gäller anslagen till Skogsstyrelsen och till insatser för skogsbruket.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

66, 165 minuter

Justering

2021-12-02

Bordläggning

2021-12-08

Debatt

2021-12-09

Beslut

2021-12-14

Riksdagen riktade nio tillkännagivanden till regeringen med åtgärder för att rädda fiskbestånden i Östersjön. I tillkännagivandena uppmanar riksdagen regeringen att

• agera för att dels flytta ut trålgränsen på prov, dels - med vissa undantag - begränsa det trålfiske som tillåts innanför trålgränsen
• verka för en ny översyn av förvaltningsplanen för torsk, sill, strömming och skarpsill i Östersjön
• se till att Sverige är aktiv som medlem i regionala samarbetsorgan och i Internationella havsforskningsrådet (ICES) genom att bland annat ta till vara på möjligheten att begära underlag från ICES
• se till att bland annat det småskaliga fisket, fisket som går direkt till livsmedel och tillhörande förädling och beredningsindustri inte drabbas oproportionerligt negativt, exempelvis om fiskekvoterna sänks kraftigt
• komma med ytterligare konkreta åtgärder för att minska regelkrånglet vid licensgivning för småskaligt fiske och fiskförädling, bland annat för att underlätta för nyrekrytering och generationsskiften
• öka jakten på skarv genom att tillåta allmän skyddsjakt på skarv på eget initiativ och utreda möjligheterna till allmän jakttid på skarv, samt överväga ytterligare åtgärder för att begränsa skarvstammens tillväxt
• öka jakten på säl genom större licenstilldelning för säljakt och genom att underlätta för de jägare som jagar säl.
• agera för att begränsa tillväxten av storspiggsbestånden
• ta initiativ för att få bättre kunskapsunderlag om vattenkraftverkens ekologiska betydelse och passagelösningar samt fler åtgärder i fråga om vattenkraftverkens påverkan på hotade arter.

Tillkännagivandena har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ från miljö- och jordbruksutskottet. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Förslagspunkter

9

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

20, 94 minuter

Justering

2021-11-18

Bordläggning

2021-11-24

Debatt

2021-11-25

Beslut

2021-11-25

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2021/22:MJU3y Kommissionens arbetsprogram för 2022 Till utrikesutskottet Utrikesutskottet beslutade den 14 oktober 2021 att ge bl.a. miljö- och jordbruksutskottet möjlighet att yttra sig över kommissionens arbetsprogram för 2022. Miljö- och jordbruksutskottet begränsar sitt yttrande

2021-11-17

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2021/22:MJU2y Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen under 2020 Till konstitutionsutskottet Konstitutionsutskottet har beslutat att ge övriga utskott tillfälle att yttra sig över de iakttagelser om riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen som

2021-11-10