Sök

Varje vår och höst beslutar riksdagen om ändringar i stadsbudgeten. Det kan till exempel bero på att en myndighet behöver mer pengar än det var tänkt. Årets vårändringsbudget innebär ändringar av 26 anslag inom 13 utgiftsområden. Detta medför att 17 anslag höjs och 9 anslag sänks. Förändringarna innebär att statsbudgeten ökar med 0,33 miljarder kronor. Riksdagen har bland annat beslutat om en avräkning från biståndsramen för att finansiera kostnader för mottagande av asylsökande från Dac-länderna. Riksdagen har också beslutat om ett nytt stipendiesystem. Skälet är att riksdagen vill stärka Sveriges möjligheter att attrahera studenter inom den högre utbildningen och forskare utanför EES-länderna och Schweiz. Riksdagen beslutade förra året att införa studieutgifter för studenter utanför EES och Schweiz. Riksdagen sa samtidigt nej till ett förslag från regeringen om att staten inte längre ska ha ansvar för att upprätthålla flygtrafik mellan Östersund och Umeå. Eftersom Trafikverket redan upphandlat flygtrafik för sträckan Umeå-Östersund för de kommande fyra åren är frågan inte längre aktuell. Ändringar i stadsbudget på våren kallas nu för vårändringsbudget. Tidigare hette det vårtilläggsbudget.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

14

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

4, 10 minuter

Justering

2011-06-16

Debatt

2011-06-22

Beslut

2011-06-22

Riksdagen sa ja till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken som presenteras i den ekonomiska vårpropositionen. Sveriges ekonomi hör till de snabbast växande i Europa. Antalet sysselsatta är nu fler än före krisen. Den största riskfaktorn för den svenska ekonomins återhämtning och tillväxt är sannolikt att oron på finansmarknaden kan öka om situationen i andra europeiska länder försämras. Om det krävs för en trygg tillväxt ska Sverige kunna gå före andra länder i att säkra ett pålitligt finansiellt system. Regeringens politik att stärka arbetslinjen har spelat en avgörande roll för återhämtningen i ekonomin. Trots det finns det fortfarande en hög tröskel in på arbetsmarkanden för många av dem som saknar arbete. Framtida reformer bör därför vara inriktade på att få fler i arbete. Riksdagen ställer sig bakom regeringens ambitioner att införa ytterligare jobbskatteavdrag och att antalet löntagare som betalar statlig inkomstskatt bör minska. Under 2011 och 2012 sker stora förändringar inom utbildningen. Lärarkvaliteten ska stärkas och lärarutbildning förändras. Enligt regeringen är det viktigt att även i fortsättningen åtgärda brister inom utbildningssystemet. Migrationspolitiken ska vara human, rättssäker och ordnad. Den som vill komma till Sverige för att arbeta ska kunna göra det. Ambitionen är att rätten till subventionerad hälso- och sjukvård ska utvidgas för vissa grupper som i dag saknar tillgång till sådan vård. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att utvärdera jobbskatteavdraget och pröva det mot andra reformer som ger liknande effekt. Man påpekar att det under de senaste åren har gjorts flera studier av jobbskatteavdragets effekter. Flera studier visar att reformerna har haft betydande effekter på arbetskraftsutbudet och sysselsättningen, men också att osäkerheten i beräkningarna är stor. Därmed sa riksdagen delvis ja till ett motionsförslag från Miljöpartiet.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

41, 155 minuter

Justering

2011-06-14

Debatt

2011-06-22

Beslut

2011-06-22

Miljökraven vid upphandling av bilar och vissa kollektivtrafiktjänster anpassas till ett EU-direktiv. Myndigheter som köper bilar eller leasar dem i minst ett år ska vid upphandlingen beakta bilens energi- och miljöpåverkan under hela användningstiden. Energi- och miljöpåverkan kan anges i pengar och tas med vid utvärderingen av anbuden. Den nya lagen gäller från den 1 juli 2011. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

11, 26 minuter

Justering

2011-05-31

Debatt

2011-06-16

Beslut

2011-06-16

Finansutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om en modernisering av EU:s politik för offentlig upphandling med sikte på en effektivare europeisk upphandlingsmarknad. Syftet med grönboken är att initiera ett arbete för att uppnå en rad målsättningar. Exempelvis öka effektiviteten i de offentliga utgifterna, möjliggöra offentlig upphandling som ett sätt att nå sociala mål, förhindra korruption och förbättra europeiska företags tillträde till tredjelandsmarknader. Finansutskottet välkomnar kommissionens grönbok och är positiv till en modernisering av EU:s politik för offentlig upphandling. Moderna metoder och verktyg för offentlig upphandling krävs för att hantera den föränderliga politiska, sociala och ekonomiska miljön. Utskottet anser att kommissionen i fortsättningen bör fokusera på åtgärder som medför förenklingar, små och medelstora företags möjligheter att delta i offentliga upphandlingar, miljökrav, samarbete mellan olika offentliga aktörer, arbetsmijlö, innovationer och sociala frågor. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och till EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

16, 35 minuter

Beredning

2011-03-10

Justering

2011-04-05

Debatt

2011-04-14

Beslut

2011-04-14

Finansutskottet har granskat Riksbankens verksamhet för 2010. I likhet med 2008 och 2009 har verksamheten under 2010 präglats av finanskrisen. Men till skillnad från tidigare sjönk balansomslutningen kraftigt under året, från 709 miljarder kronor till 327 miljarder kronor. Utvecklingen hänger ihop med att Riksbanken under 2010 avvecklade de krisåtgärder som man tidigare vidtagit för att säkerställa bankernas kreditförsörjning. Riksdagen beviljade riksbanksfullmäktige och direktionen ansvarsfrihet för sin verksamhet och sin förvaltning 2010. Riksdagen fastställde också Riksbankens resultat- och balansräkning för 2010. Riksdagen godkände även fullmäktiges förslag till disposition av Riksbankens resultat 2010. Det betyder att Riksbanken levererar in 6,2 miljarder kronor till statsbudgeten.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 25 minuter

Justering

2011-03-31

Debatt

2011-04-13

Beslut

2011-04-13

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om offentlig upphandling. Orsaken är bland annat att utskottet redan tidigare har tagit ställning i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om hänsyn till miljön, sociala villkor och kollektivavtal vid upphandling, antidiskrimineringsklausuler, lokal upphandling och upphandling av hälso- och sjukvård.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

10

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

15, 1 minuter

Justering

2011-02-17

Debatt

2011-03-09

Beslut

2011-03-09

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om statlig förvaltning. Orsaken är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om utveckling och styrning av myndigheter, e-förvaltning, skärpta betalningsrutiner hos myndigheter och miljöanpassat resande.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

9

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

8, 26 minuter

Justering

2011-02-17

Debatt

2011-03-09

Beslut

2011-03-09

Regeringen behöver inte lämna någon skrivelse till riksdagen inför EU:s toppmöte den 24-25 mars. Finansutskottet hade föreslagit att regeringen skulle återkomma med en skrivelse med anledning av de initiativ och de förslag som presenterats i syfte att åstadkomma en förstärkt styrning och samordning av den ekonomiska politiken i EU. Men riksdagen sa nej till utskottets förslag.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

28, 94 minuter

Justering

2011-02-17

Debatt

2011-03-02

Beslut

2011-03-02

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 88 miljarder kronor till allmänna bidrag till kommuner för 2011. Det största anslaget är på 85 miljarder kronor och går till kommunalekonomisk utjämning. Utjämningssystemet ska skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan olika kommuner och landsting. De andra två anslagen är bidrag för utjämning av kostnader enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och bidrag till organisationer inom det kommunalekonomiska området.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

16, 74 minuter

Justering

2010-12-09

Debatt

2010-12-21

Beslut

2010-12-21

Riksdagen sa till regeringens förslag i budgetpropositionen om knappt 30,6 miljarder kronor till Sveriges EU-avgift för 2011.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 11 minuter

Justering

2010-12-09

Debatt

2010-12-21

Beslut

2010-12-21

I en skrivelse redovisar regeringen de allmänna pensionsfonderna, AP-fondernas, verksamhet under 2009. Dessutom redovisas bland annat en utvärdering av fondstyrelsernas långsiktiga strategiska förvaltning 2001 till 2009. AP-fonderna fungerar som buffertar som ska utjämna svängningarna mellan pensionsavgifterna och de utbetalda pensionerna. Skrivelsen visar på att fonderna under året till stor del återhämtat sig efter omfattande förluster under finanskrisen. Men trots återhämtningen är AP-fondernas bidrag till finansieringen av pensionssystemet sedan starten 2001 fortfarande negativt. Riksdagen menar att fondernas långsiktiga resultat ska bedömas försiktigt eftersom de senaste tio åren har varit turbulenta. Kapitalmarknaderna har skakats av två börsfall och stora svängningar i värdet på olika tillgångar. Riksdagen avslutar ärendet utan åtgärder.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

14, 50 minuter

Justering

2010-11-18

Debatt

2010-12-01

Beslut

2010-12-02