Sök
73 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, EU-nämndens kallelser och föredragningslistor, EU-nämndens skriftliga samråd, EU-nämndens uppteckningar, Register, 2013/14, 2007/08, Justitieutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Uppskov med behandlingen av vissa ärenden
Betänkande 2013/14:JuU40
Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2014/15. Det gäller regeringens proposition 2013/14:232 Utökade befogenheter för civilanställda inom Polismyndigheten och Ekobrottsmyndigheten samt proposition 2013/14:237 Hemliga tvångsmedel mot allvarliga brott. Även nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till justitieutskottet under resten av riksmötet 2013/14 ska skjutas upp till nästa riksmöte.
- Förslagspunkter
- 2
- Justering
- 2014-06-18
- Bordläggning
- 2014-06-24
- Debatt
- 2014-06-25
- Beslut
- 2014-06-25
- Dokument & lagar
Skärpningar i vapenlagstiftningen
Betänkande 2013/14:JuU36
Straffen för vapenbrott blir strängare. Bland annat höjs det lägsta straffet för grovt vapenbrott från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. En ny bestämmelse om synnerligen grovt vapenbrott införs också. Där blir straffet fängelse i lägst tre och högst sex år.
Dessutom införs ett nytt system för prövning av vilka skytteföreningar och liknande sammanslutningar som ska kunna få vapentillstånd. Det innebär att endast sammanslutningar för jakt- eller målskytte som är auktoriserade eller anslutna till en auktoriserad sammanslutning ska kunna komma i fråga för vapentillstånd.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 8, 41 minuter
- Justering
- 2014-06-18
- Bordläggning
- 2014-06-24
- Debatt
- 2014-06-25
- Beslut
- 2014-06-25
- Dokument & lagar
Förlängd övergångstid för tillämpning av vissa bestämmelser i polisdatalagen
Betänkande 2013/14:JuU33
När den nya polisdatalagen infördes 2012 fick polisen genom en övergångsbestämmelse extra tid för att anpassa och byta ut sina system. Under den tiden behöver polisen inte använda vissa regler i polisdatalagen. Det gäller bland annat regler om sökning och behandling av personuppgifter i brottsanmälningar och avslutade förundersökningar.
Det står nu klart att utvecklingen av ett nytt utredningsstöd har varit komplicerat och tidskrävande samt att de gamla systemen inte kommer att kunna avvecklas i tid. Regeringen föreslår därför att tiden ska förlängas till utgången av 2017.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2014-06-03
- Debatt
- 2014-06-25
- Beslut
- 2014-06-25
- Dokument & lagar
EU:s agenda för rättsliga frågor till 2020 - Att stärka förtroendet, rörligheten och tillväxten inom EU
Betänkande 2013/14:JuU41
I juni 2014 ska Europeiska rådet fastställa nya strategiska riktlinjer för politikområdet frihet, säkerhet och rättvisa. Med anledning av detta har EU-kommissionen lämnat två meddelanden där den ger sin syn på den framtida utvecklingen inom området. Justitieutskottet har granskat det ena meddelandet, det om utvecklingen av EU:s politik i rättsliga frågor fram till 2020, som i första hand omfattar det civilrättsliga och straffrättsliga samarbetet inom EU.
Utskottet delar kommissionens uppfattning om att:
- EU bör fokusera på att förstärka, kodifiera och komplettera existerande lagstiftning
- existerande EU-lagstiftning måste tillämpas effektivt
- problem i första hand bör lösas genom att man förstärker existerande bestämmelser
- det är viktigt att bevara medlemsländernas olika rättssystem och traditioner
- principerna om subsidiaritet och proportionalitet måste respekteras.
Utskottet står fast vid sin uppfattning om att förslaget om att inrätta en europeisk åklagarmyndighet strider mot subsidiaritetsprincipen. Utskottet står också fast vid sina subsidiaritetsinvändningar mot förslaget till dataskyddsdirektiv på det brottsbekämpande området.
Utskottet anser att de strategiska riktlinjer som Europeiska rådet ska fastställa bör följas av ett flerårigt arbetsprogram för rättsliga och inrikes frågor. Programmet bör vara kortfattat, strategiskt och fokusera på att genomföra redan antagen lagstiftning. Rådet (rättsliga och inrikes frågor) bör ha en ledande roll i utformningen av ett sådant program.
Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 1, 5 minuter
- Beredning
- 2014-05-08
- Justering
- 2014-06-03
- Debatt
- 2014-06-11
- Beslut
- 2014-06-11
- Dokument & lagar
Ordning och säkerhet vid Rättsmedicinalverkets rättspsykiatriska undersökningsenheter
Betänkande 2013/14:JuU35
Rättsmedicinalverket ska få bättre möjligheter att upprätthålla god ordning och hög säkerhet vid de enheter där myndigheten genomför rättspsykiatriska undersökningar av brottsmisstänkta.
I fortsättningen ska bestämmelser i häkteslagen kunna tillämpas för att hålla ordning. Det innebär bland annat att Rättsmedicinalverket ska kunna besluta om allmän inpasseringskontroll och kroppsvisitation samt omhänderta farliga och olämpliga föremål. Även möjligheterna till elektronisk kommunikation för de intagna ska kunna begränsas.
I dagsläget får endast bestämmelser om ordning och säkerhet i den psykiatriska tvångsvården användas. Bestämmelserna är otillräckliga eftersom de allra flesta intagna vid enheterna inte genomgår psykiatrisk tvångsvård.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det börjar gälla den 2 oktober 2014.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 7 minuter
- Justering
- 2014-06-03
- Debatt
- 2014-06-11
- Beslut
- 2014-06-11
- Dokument & lagar
Nämndemannauppdraget – stärkt förtroende och högre krav
Betänkande 2013/14:JuU32
Kraven på nämndemännen i domstolarna ska skärpas. En nämndeman är en person som i regel inte är jurist men som är med och dömer i olika rättsfall i egenskap av representant för allmänheten.
Bland annat ska domstolen kunna begära utdrag ur polisens belastningsregister och nämndemannen får inte ha försatts i konkurs. Det ska också bli lättare för domstolen att avsätta en nämndeman som begått brott eller som på annat sätt visat sig vara olämplig som nämndeman. Nämndemännen ska dessutom gå en obligatorisk introduktionsutbildning. Nämndemannauppdraget är inget politiskt uppdrag, därför ska val av nämndemän hållas vid en annan tidpunkt än i anslutning till val av kommun- och landstingsfullmäktige.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 22, 74 minuter
- Justering
- 2014-06-03
- Debatt
- 2014-06-25
- Beslut
- 2014-06-25
- Dokument & lagar
Sveriges tillträde till överenskommelser inom FN om bekämpande av terrorism
Betänkande 2013/14:JuU39
Sverige ska ansluta sig till tre överenskommelser inom FN för att bekämpa terrorism. Det handlar bland annat om en konvention för att bekämpa nukleär terrorism. Överenskommelserna ska förhindra att radioaktivt material används för att begå allvarliga brott. De ska också motverka brott där fartyg eller exempelvis oljeplattformar är måltavlor eller viktiga hjälpmedel för terroristaktioner.
Några lagändringar görs också till följd av överenskommelserna. Bland annat ska regeringen få större möjlighet att ge ett annat land tillstånd att borda ett svenskt fartyg utanför svenskt territorium.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 3
- Anföranden och repliker
- 2, 3 minuter
- Beredning
- 2014-04-29
- Justering
- 2014-05-27
- Debatt
- 2014-06-04
- Beslut
- 2014-06-04
- Dokument & lagar
Ansvaret för vissa säkerhetsfrågor vid statsministerns tjänstebostäder
Betänkande 2013/14:JuU34
Säkerhetspolisen, Säpo, får större ansvar för säkerheten vid statsministerns tjänstebostäder. Ansvaret för att hindra obehöriga från att ta sig in i Sagerska huset och Harpsund förs över till Säpo från de myndigheter som i dag har det ansvaret, bland annat Statens fastighetsverk. Ansvaret för bevakning och att besluta om skydd när det gäller tjänstebostäderna flyttas från regeringen till Säpo.
De nya reglerna börjar gälla den 1 september 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2014-05-13
- Debatt
- 2014-06-04
- Beslut
- 2014-06-04
- Dokument & lagar
Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap samt tillträde till Europarådets konvention om våld mot kvinnor
Betänkande 2013/14:JuU30
Riksdagen sa ja till ett antal lagändringar för att stärka skyddet mot tvångsäktenskap och barnäktenskap.
I dag är det straffbart att förmå någon att gifta sig mot sin vilja genom olaga tvång. Bestämmelsen kan dock inte tillämpas i de fall där det inte har varit nödvändigt att använda tvång, till exempel när offret har varit ett barn.
Nu införs ett nytt brott - äktenskapstvång. Det innebär att det också blir straffbart att förmå någon att gifta sig genom att utnyttja personens utsatthet. Lagändringen betyder i praktiken att även press från föräldrar eller släktingar kommer att omfattas av strafflagstiftningen. Äktenskapstvång kan ge ett fängelsestraff på högst fyra år.
Även förberedande gärningar kriminaliseras. Det sker dels genom att försök och förberedelse till äktenskapstvång blir straffbart, dels genom att brottet "vilseledande till tvångsäktenskapsresa" införs.
Vidare innebär riksdagens beslut att barn inte längre ska kunna få dispens för att gifta sig. Utländska barnäktenskap, tvångsäktenskap och så kallade fullmaktsäktenskap ska endast kunna erkännas då det finns synnerliga skäl, det vill säga väldigt starka och tydliga skäl. Fullmaktsäktenskap är äktenskap som ingåtts utan att båda parterna är samtidigt närvarande. Fullmaktsäktenskap erkänns i dag utan begränsning, medan tvångsäktenskap och barnäktenskap kan erkännas om det finns särskilda skäl.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag att godkänna Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet.
Lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2014.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 16, 68 minuter
- Beredning
- 2014-04-15
- Justering
- 2014-05-13
- Debatt
- 2014-05-26
- Beslut
- 2014-05-27
- Dokument & lagar
En ny organisation för polisen
Betänkande 2013/14:JuU23
Riksdagen har tidigare godkänt att de 21 polismyndigheterna och Rikspolisstyrelsen ombildas till Polismyndigheten den 1 januari 2015. I den nya myndigheten ska även Statens kriminaltekniska laboratorium ingå. Samtidigt ska Säkerhetspolisen bli en fristående myndighet.
Nu har riksdagen sagt ja till ett antal lagändringar som behövs för att genomföra omorganisationen, bland annat:
- Fördelningen av uppgifter och ansvar mellan Polismyndigheten och Säkerhetspolisen förtydligas.
- Anknytningen till den lokala polisorganisationen som finns i vissa lagar tas bort.
- Många begrepp som används om polisens nuvarande organisation ändras eller tas bort.
- Reglerna om polisens behandling av personuppgifter och reglerna om sekretess anpassas till den nya organisationen.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 23, 93 minuter
- Justering
- 2014-05-13
- Debatt
- 2014-05-26
- Beslut
- 2014-05-27
- Dokument & lagar
Straffansvar för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser
Betänkande 2013/14:JuU10
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Beslutet innebär bland annat:
- Nya regler införs om straff för brott mot mänskligheten. Brottet omfattar till exempel dödande, sexuella övergrepp och tortyr när dessa gärningar är del i ett omfattande eller systematiskt angrepp riktat mot en civilbefolkning.
- Det införs en ny bestämmelse om folkmord som bättre stämmer överens med FN:s folkmordskonvention.
- Tydligare regler införs om krigsförbrytelser. Maxstraffet för krigsförbrytelser av normalgraden höjs också, från fyra till sex års fängelse.
- En militär eller civil förman ska anses vara gärningsman om han eller hon inte gjort vad som varit möjligt för att hindra underlydande från att begå något av de här brotten.
- Brotten folkmord, brott mot mänskligheten och grov krigsförbrytelse ska inte kunna bli preskriberade. Det ska också gälla försök till dessa brott. Att ett brott preskriberas betyder att ingen längre kan dömas för det.
- Svensk domstol ska kunna döma i mål som gäller dessa brott oavsett vem som begått brotten och var detta har skett. Det kallas universell jurisdiktion.
Reglerna ska börja gälla den 1 juli 2014.
- Behandlade dokument
- 14
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 12, 64 minuter
- Justering
- 2014-05-13
- Debatt
- 2014-05-26
- Beslut
- 2014-05-27
- Dokument & lagar
En ny brottsskadelag
Betänkande 2013/14:JuU38
En ny brottsskadelag börjar gälla från den 1 juli 2014. Lagen innebär bland annat att:
- brottsoffermyndigheten inte ska kunna bestämma lägre brottsskadeersättning för kränkning än det belopp en domstol har dömt ut i skadestånd
- maxgränsen för kränkningsersättningen tas bort
- ansökningstiden för brottsskadeersättningen förlängs från två till tre år
- om brottsoffret är ett barn ska ansökan kunna ske fram till den dag han eller hon fyller 21 år
- det blir enklare för barn att ansöka om brottsskadeersättning om brottet har begåtts av en vårdnadshavare
- det blir lättare för Brottsoffermyndigheten, som betalar skadestånd till brottsoffer om gärningsmannen är okänd eller inte kan betala, att kräva tillbaka ersättning från gärningsmannen.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 6, 16 minuter
- Justering
- 2014-04-29
- Bordläggning
- 2014-05-07
- Debatt
- 2014-05-08
- Beslut
- 2014-05-08
- Dokument & lagar
Åtgärder för att hantera stora brottmål och inställda förhandlingar
Betänkande 2013/14:JuU29
Ett antal lagändringar görs för att minska problemen med rättegångar som ställs in för att den åtalade inte kommer till huvudförhandlingen. Maxstraffet som en person får dömas till i sin frånvaro höjs från tre till sex månader. Reglerna om vite samt hämtning och häktning av frånvarande personer ska bli tydligare. Dessutom utökas möjligheterna att använda förenklad delgivning.
Hanteringen av stora brottsmål ska också bli enklare och effektivare. Domstolen får ett tydligare ansvar för att bedöma om flera åtal ska kunna hanteras gemensamt eller var för sig. Åtal mot flera personer för brott som har samband med varandra ska inte längre rutinmässigt hanteras gemensamt. Domstolen får också ett tydligare ansvar för förberedelsen av brottmål.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 1, 5 minuter
- Justering
- 2014-04-29
- Debatt
- 2014-05-08
- Beslut
- 2014-05-08
- Dokument & lagar
Skärpt straff för dataintrång
Betänkande 2013/14:JuU27
Ett nytt brott, grovt dataintrång, införs i brottsbalken. Ett dataintrång bedöms som grovt om det har orsakat allvarlig skada eller avsett ett stort antal uppgifter eller annars varit särskilt farlig. Straffet för grovt dataintrång ska vara fängelse i lägst sex månader och max sex år.
I dag är det högsta straffet för dataintrång fängelse i högst två år. I och med lagändringen anpassas svensk lag till ett EU-direktiv om angrepp mot informationssystem.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 10 minuter
- Justering
- 2014-04-29
- Debatt
- 2014-05-08
- Beslut
- 2014-05-08
- Dokument & lagar
Skärpt straff för mord
Betänkande 2013/14:JuU28
Straffet för mord skärps till fängelse på livstid om omständigheterna är försvårande. I dag är straffet för mord fängelse på viss tid, lägst tio år och högst arton år, eller på livstid. Livstidsstraffet döms bara ut i de allvarligaste fallen, när ett tidsbestämt straff på arton år inte är tillräckligt. Syftet med skärpningen är att livstidsstraffet ska kunna användas i större utsträckning än idag och vara normalstraffet. Det betyder att den ska dömas ut i en majoritet av fallen. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2014.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 24, 84 minuter
- Justering
- 2014-04-15
- Debatt
- 2014-04-29
- Beslut
- 2014-04-29
- Dokument & lagar
Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövanden
Betänkande 2013/14:JuU26
En person som blir anhållen ska ha en ovillkorlig rätt att få veta vilka omständigheter som ligger till grund för beslutet att anhålla personen. Syftet är att öka rättssäkerheten för den som är misstänkt för ett brott. En person som häktats har redan motsvarande rätt. Ändringen innebär att svenska regler anpassas till EU-regler.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2014-04-15
- Debatt
- 2014-04-29
- Beslut
- 2014-04-29
- Dokument & lagar
En effektivare kriminalisering av penningtvätt
Betänkande 2013/14:JuU25
Kriminaliseringen av penningtvätt blir effektivare den 1 juli 2014. De nya reglerna innebär följande:
- Penningtvätt får en egen lag och en ny brottsrubricering - penningstvättsbrott.
- Försök, förberedelse och stämpling till penningtvättsbrott som inte är ringa blir straffbart.
- Så kallad självtvätt blir brottsligt. Även den som tvättar vinster från sin egen brottslighet ska kunna dömas för penningtvättsbrott.
- Penningtvättsbrott i näringsverksamhet blir straffbart. Det gäller den som låter sin verksamhet användas för åtgärder som kan misstänkas vara penningtvätt.
- Kopplingen till det brott som gett vinsten breddas. Det ska vara tillräckligt att brottsvinsten kommer från "brott eller brottslig verksamhet" snarare än från ett specifikt angivet brott.
- Ökade möjligheter att förverka egendom som varit föremål för penningtvätt. Det blir möjligt att förverka tvättad egendom hos penningtvättaren även om egendomen inte kan anses tillhöra penningtvättaren.
- Nya möjligheter att säkra pengar. Det blir möjligt att under kortare tid förbjuda en person att disponera över exempelvis bankmedel. Det blir också möjligt att ta sådan egendom i beslag.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 1, 5 minuter
- Justering
- 2014-04-15
- Debatt
- 2014-05-08
- Beslut
- 2014-05-08
- Dokument & lagar
Straffansvaret vid egenmäktighet med barn
Betänkande 2013/14:JuU24
Straffansvaret vid egenmäktighet med barn utvidgas. Förs ett barn bort olovligen kan vårdnadshavaren i dag straffas för olovligt bortförande. Ibland håller en vårdnadshavare också kvar ett barn på en plats dit barnet ursprungligen förts i samförstånd mellan vårdnadshavarna. Det kan även ske under en umgängesperiod. Vårdnadshavaren omfattas då i dag inte av straffansvar. Straffansvaret vid egenmäktighet med barn när gärningsmannen själv har del i vårdnaden utvidgas därför till att omfatta både olovliga bortföranden och olovliga undanhållanden av ett barn. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2014.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 1, 5 minuter
- Justering
- 2014-04-10
- Debatt
- 2014-05-08
- Beslut
- 2014-05-08
- Dokument & lagar
Tilläggsavgift i domstol
Betänkande 2013/14:JuU20
Om Kronofogdemyndigheten överlämnar ett mål till en tingsrätt för fortsatt behandling ska tingsrätten få ta ut en tilläggsavgift. Samma sak ska gälla ärenden om hävning av företagsnamn eller varumärke som vissa andra myndigheter kan överlämna till tingsrätten. Tilläggsavgiften ska betalas av den som är kärande i målet, det vill säga den som vill inleda en rättegång. Om avgiften inte betalas ska tingsrätten inte ta upp ärendet. Tilläggsavgiften ska kunna ersättas som rättegångskostnad. Den som beviljats rättshjälp ska inte behöva betala tilläggsavgift.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 9 minuter
- Justering
- 2014-03-25
- Debatt
- 2014-04-10
- Beslut
- 2014-04-10
- Dokument & lagar
Nomineringar till Europeiska unionens domstol och Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna
Betänkande 2013/14:JuU31
Nomineringar av domare och generaladvokater i Europeiska unionens domstol och av domare i Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna ska förberedas på samma sätt som med ordinarie domare. Det innebär att Domarnämnden får i uppgift att ta fram nomineringarna.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 2, 11 minuter
- Justering
- 2014-03-25
- Debatt
- 2014-04-03
- Beslut
- 2014-04-03