Dokument & lagar (5 400 träffar)

Betänkande 2019/20:TU3

EU har beslutat om ett nytt direktiv om arbete ombord på fiskefartyg, som bland annat innebär krav på ett nytt certifikat för vissa fiskefartyg. Regeringen har föreslagit ändringar i arbetsmiljölagen och fartygssäkerhetslagen utifrån EU-direktivet, bland annat ska de anställda ombord få mat och vatten utan kostnad. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det nya certifikatet för fiskefartyg innebär att myndighetsutövning får lämnas över till ett utländskt organ. Ett beslut om sådan lagstiftning kräver minst tre fjärdedels majoritet, och att mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för förslaget, det styrs av 10 kap. 6 § regeringsformen.

Lagändringarna börjar gälla den 15 november 2019.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2019-09-19 Debatt: 2019-10-02 Beslut: 2019-10-02

Betänkande 2019/20:TU3 (pdf, 682 kB)

Betänkande 2019/20:TU2

Riksdagen sa ja till regeringens förslag på ändringar i fartygssäkerhetslagen för att anpassa den till ett EU-direktiv om säkerhet på passagerarfartyg.

Förslaget innebär att bestämmelserna om tillsyn av passagerarfartyg förändras och förenklas. Skyldigheten att förbjuda fartyg med brister att resa kompletteras med fler kriterier, exempelvis brister som innebär omedelbar fara för hälsan. Lagen uppdateras bland annat också när det gäller skyldigheten att föra över uppgifter om passagerare till ett centralt system.

Lagändringarna börjar gälla 21 december 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-09-12 Debatt: 2019-10-02 Beslut: 2019-10-02

Betänkande 2019/20:TU2 (pdf, 1314 kB)

Betänkande 2019/20:SoU3

Riksdagen sa ja till riksdagens förslag till ändringar i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Förslaget innebär att andning ska ses som ett grundläggande behov som kan ge rätt till personlig assistans. Det finns många personer, framför allt barn, som har behov av hjälp med andning som i dag inte tillgodoses på ett ändamålsenligt sätt. I fall där andningshjälp kan ges som egenvård skulle behoven då kunna tillgodoses genom personlig assistans.

De nya reglerna börjar gälla den 1 november 2019.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2019-10-10 Debatt: 2019-10-15 Beslut: 2019-10-16

Betänkande 2019/20:SoU3 (pdf, 347 kB) Webb-tv debatt om förslag: Personlig assistans för hjälp med andning

Betänkande 2019/20:SoU2

Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på motionerna.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2019-11-07 Debatt: 2019-11-20 Beslut: 2019-11-20

Betänkande 2019/20:SoU2 (pdf, 155 kB)

Betänkande 2018/19:SoU16

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, justeras. Lagändringarna innebär bland annat att några tidigare felaktiga hänvisningar i lagtexten korrigeras. Riksdagen sa ja till utskottets förslag. Lagändringarna börjar gälla 15 mars 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-02-05 Debatt: 2019-02-14 Beslut: 2019-02-14

Betänkande 2018/19:SoU16 (pdf, 310 kB)

Betänkande 2018/19:SoU2

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Allmänna arvsfondens redovisning för 2017. Regeringen anser att Allmänna arvsfonden har använt sina pengar på ett sätt som går i linje med fondens syfte och regeringens prioriterade områden. Samtidigt behöver arbetet fortsätta med att förstärka den interna styrningen, kontrollen och effektiviseringen av fondens handläggning. Dessutom finns ett utvecklingsbehov när det gäller utvärdering och informationsgivning.

Syftet med Allmänna arvsfonden är att stötta ideella verksamheter som arbetar mot barn, ungdomar eller personer med funktionsnedsättning. Fondens kapital består av arv från personer som inte har några släktingar som ärver dem. Under 2017 kom det in 804,5 miljoner kronor till Allmänna arvsfonden. Det var en ökning med drygt 170 miljoner kronor jämfört med 2016. Under 2017 fördelades 597 miljoner kronor, varav drygt 64 procent gick till regionala och lokala projekt.

Riksdagen delar regeringens bedömningar och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2018-11-13 Debatt: 2018-11-22 Beslut: 2018-11-28

Betänkande 2018/19:SoU2 (pdf, 344 kB)

Betänkande 2018/19:SoU1

Ungefär 81,3 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet hälsovård, sjukvård och social omsorg. Mest pengar går till bidrag för läkemedelsförmånerna, knappt 27,8 miljarder kronor. Knappt 24,8 miljarder kronor går till kostnader för statlig assistansersättning, drygt 8,9 miljarder går till bidrag till folkhälsa och sjukvård och knappt 6,8 miljarder går till tandvårdsförmåner. Riksdagen sa delvis ja till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag och delvis ja till regeringens förslag till hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen riktade också tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

  • Regeringen bör så fort som möjligt återkomma till riksdagen med lagförslag som klargör att andning och sondmatning ska vara grundläggande behov enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.
  • Regeringen ska återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär att den så kallade fritidspengen återinförs.
  • Regeringen bör återkomma till riksdagen med en ny cancerstrategi, i enlighet med ett tidigare tillkännagivande som riksdagen gjorde år 2018.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-12-18 Debatt: 2018-12-20 Beslut: 2018-12-20

Betänkande 2018/19:SoU1 (pdf, 848 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Betänkande 2018/19:SoU4

Regeringen föreslår ett antal lagändringar som bland annat förtydligar kommuners möjlighet att skapa biståndsbedömt trygghetsboende. Det är en behovsprövad boendeform för äldre människor som känner att det inte är tryggt att bo kvar i sina egna hem men som inte har behov av vård dygnet runt. I ett trygghetsboende ska äldre exempelvis kunna få hemtjänst och eventuellt hemsjukvård samt en möjlighet att bryta ofrivillig ensamhet genom gemensamma måltider, kulturella aktiviteter och umgänge.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och nej till en följdmotion. Lagändringarna börjar gälla den 2 april 2019.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2018-10-25 Debatt: 2018-11-07 Beslut: 2018-11-07

Betänkande 2018/19:SoU4 (pdf, 1896 kB) Webb-tv debatt om förslag: Biståndsbedömt trygghetsboende för äldre

Betänkande 2018/19:TU1

Knappt 59 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet kommunikationer. Mest pengar går till att utveckla statens transportinfrastruktur, knappt 25,6 miljarder kronor. Knappt 23,6 miljarder kronor går till att underhålla och upprätthålla statens befintliga transportinfrastruktur. Riksdagen sa delvis ja till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag och delvis ja till regeringens förslag till hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till exempelvis låneramar, investeringsplaner och ekonomiska mål inom området.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2018-12-13 Debatt: 2018-12-19 Beslut: 2018-12-20

Betänkande 2018/19:TU1 (pdf, 6916 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Betänkande 2018/19:SoU6

Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen som handlar om framtidens äldreomsorg. Antalet äldre över 80 år ökar, vilket innebär att behovet av hälso- och sjukvård ökar. I takt med åldrandet ökar risken för sjukdom och multisjuklighet. Detta innebär en stor framtida utmaning för samhället.

Regeringen framhåller också att digitaliseringen kan vara den enskilt starkaste förändringsfaktorn i samhället fram till 2025. Med hjälp av välfärdsteknik, exempelvis mobila larm eller applikationer på mobiler och surfplattor som påminner eller ger stöd, kan äldre personer vara mer delaktiga, mer självständiga och uppnå högre livskvalitet. Men införandet av ny teknik behöver kombineras med kompetensutveckling och utbildning.

Efterfrågan på personal inom hälso- och sjukvården bedöms öka kraftigt fram till 2035. Regeringen framhåller att personal- och kompetensförsörjningsarbetet inte bara kan ta sikte på att attrahera och rekrytera nya arbetare utan även måste handla om att ta till vara den fulla potentialen hos dem som redan är anställda, till exempel genom att minska sjukfrånvaron.

I skrivelsen anger regeringen också vilka områden som den tycker ska prioriteras under kommande mandatperiod. Bland annat handlar det om att höja kvaliteten när det gäller samverkan mellan vård- och omsorgsgivare, kommuner och landsting har fått ökade förutsättningar att arbete med kompetensförsörjning och verksamhetsutveckling och regeringen fortsätter att se över undersköterskans yrkesroll.

Riksdagen ser positivt på det långsiktiga förändringsarbete som regeringen har påbörjat för att anpassa äldreomsorgen till den demografiska och tekniska utvecklingen. Med det lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2018-11-13 Debatt: 2018-11-22 Beslut: 2018-11-28

Betänkande 2018/19:SoU6 (pdf, 364 kB) Webb-tv debatt om förslag: Framtidens äldreomsorg - en nationell kvalitetsplan

Betänkande 2018/19:SoU5

Idag krävs det minst 18 månaders praktisk tjänstgöring, allmäntjänstgöring, efter läkarexamen för att få en läkarlegitimation. Regeringen föreslår att detta krav tas bort. Förslaget har samband med ett förslag om en ändrad läkarutbildning som just nu bereds av regeringen. Förslaget om ändrad läkarutbildning innebär att utbildningen förlängs med en termin och att läkarlegitimationen ges direkt efter avslutad utbildning. Därefter ska ges möjlighet till en bastjänstgöring om cirka ett år, som en introduktion till den nu gällande specialiseringstjänstgöringen. För att möjliggöra förslaget om ändrad läkarutbildning måste först kravet på allmäntjänstgöring tas bort.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ta bort kravet på allmäntjänstgöring. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2020.

Riksdagen riktar också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att det utbildningssamarbete Sverige har i dag med Åland när det gäller allmäntjänstgöringen ska fortsätta när det gäller bastjänstgöringen.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 3
Justering: 2018-11-13 Debatt: 2018-11-22 Beslut: 2018-11-28

Betänkande 2018/19:SoU5 (pdf, 1011 kB) Webb-tv debatt om förslag: Bastjänstgöring för läkare

Betänkande 2018/19:TU2

Offentliga och vissa privata aktörers webbplatser och andra digitala tjänster ska bli mer tillgängliga, särskilt för personer med funktionsnedsättning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag.

Förslaget innebär att digitala tjänster ska vara utformade så att de kan användas av så många som möjligt. Det kan exempelvis handla om att en användare ska kunna få en text uppläst eller kunna navigera med tangentbordet för att ta del av innehållet. Utöver offentliga aktörer gäller de nya reglerna även privata verksamheter som är offentligt finansierade, som skolor. Myndigheten för digital förvaltning kommer att genomföra tillsyn för att se till att reglerna följs.

Lagen börjar gälla 1 januari 2019. Den är en anpassning till EU:s så kallade webbtillgänglighetsdirektiv.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2018-10-23 Debatt: 2018-11-14 Beslut: 2018-11-14

Betänkande 2018/19:TU2 (pdf, 1096 kB) Webb-tv debatt om förslag: Genomförande av webbtillgänglighetsdirektivet

Betänkande 2018/19:SoU17

Enligt EU:s tobaksproduktdirektiv ska styckförpackningar med tobaksvaror märkas med en unik identitetsmärkning och transporten av tobaksvarorna ska registreras för att kunna spåras i hela unionen. Eftersom bestämmelserna har kompletterats med fler detaljer om spårbarhet föreslår regeringen att den svenska lagen om tobak och liknande produkter kompletteras.

Regeringen bedömer att Folkhälsomyndigheten bör få möjlighet att lämna över sin uppgift som id-utfärdare till en enskild aktör. Detta eftersom uppgiften att vara id-utfärdare kräver teknisk kompetens och resurser som Folkhälsomyndigheten inte har. Regeringens förslag är därför att den myndighet som regeringen bestämmer ska få överlämna uppgiften att vara id-utfärdare till en enskild aktör. Vidare ska regeringen kunna ge föreskrifter om de avgifter som id-utfärdaren får ta ut för de unika identitetsmärkningarna.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-03-07 Debatt: 2019-03-13 Beslut: 2019-03-13

Betänkande 2018/19:SoU17 (pdf, 437 kB)

Betänkande 2018/19:TU8

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag och en lagändring som ska komplettera bestämmelserna i EU:s nya hamntjänstförordning.

Den nya lagen innehåller bland annat regler om skyldigheter för hamnledningar. Exempelvis är hamnledningen skyldig att ersätta en hamntjänstleverantör om skada har uppkommit för att ledningen inte har följt hamntjänstförordningen.

Syftet med de tvingande EU-reglerna är att förenkla för dem som vill erbjuda hamntjänster och att förbättra kvaliteten och effektiviteten i de tjänster som erbjuds.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 24 mars 2019, samma dag som också EU-förordningen börjar gälla i Sverige.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-03-07 Debatt: 2019-03-13 Beslut: 2019-03-13

Betänkande 2018/19:TU8 (pdf, 619 kB)

Betänkande 2018/19:TU9

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny lag som ska komplettera EU:s förordning om gränsöverskridande paketleveranstjänster. Syftet med lagen är att göra det lättare att tillämpa EU-förordningen vars syfte är att skapa en bättre pristransparens och därmed främja konkurrensen på paketmarknaden inom EU och göra det lättare för nationella tillsynsmyndigheter att utöva tillsyn.

Eftersom marknaden för paketleveranser till stor del är oreglerad är det idag svårt att få en överblick över vilka företag som är verksamma. Regeringen föreslår därför att de som erbjuder sådana tjänster ska vara skyldiga att anmäla det till Post- och telestyrelsen.

Riksdagen anser att regeringens förslag är välavvägt och kommer att underlätta tillämpningen av EU-förordningen i Sverige. Lagändringarna börjar gälla den 15 maj 2019. Den nya lagen innebär också att det behövs en ändring i marknadsföringslagen. Den ändringen börjar gälla den 2 juli 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-03-12 Debatt: 2019-03-27 Beslut: 2019-03-27

Betänkande 2018/19:TU9 (pdf, 771 kB)

Betänkande 2018/19:TU11

Riksdagen sa nej till cirka 20 motioner från allmänna motionstiden 2018 om yrkestrafik och taxi. Anledningen är bland annat att flera regler inom området nyligen har förändrats. Riksdagen anser också att den nationella godstransportstrategin från 2018 bör vara utgångspunkten för kommande åtgärder.

Motionerna handlar bland annat om översyn, tillsyn och kontroller av yrkestrafik. Andra områden som behandlas är krav för taxiförarlegitimation, yrkeskompetensbevis och säkra rastplatser.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 18
Justering: 2019-03-28 Debatt: 2019-04-11 Beslut: 2019-04-24

Betänkande 2018/19:TU11 (pdf, 691 kB) Webb-tv debatt om förslag: Yrkestrafik och taxi

Betänkande 2018/19:SoU9

Regeringen bör utreda möjligheterna att inrätta barn- och familjecentraler där personer som på olika sätt jobbar med barn och unga arbetar tillsammans. Det tycker riksdagen som riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, om det till regeringen.

Det är viktigt att så tidigt som möjligt identifiera barn och unga som riskerar att drabbas av exempelvis psykisk ohälsa. Ett sätt att uppnå detta är enligt riksdagen att skapa förutsättningar för ett tätare samarbete mellan personer som arbetar med barn och unga. En sådan organisationsform är barn- och familjecentraler. Riksdagen vill därför att regeringen utreder hur detta samarbete kan underlättas oavsett var i landet det sker.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med behandlingen av motioner från den allmänna motionstiden 2018 om socialtjänst- och barnfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner i ämnet.

Förslagspunkter: 40 Reservationer: 75
Justering: 2019-04-09 Debatt: 2019-04-24 Beslut: 2019-04-24

Betänkande 2018/19:SoU9 (pdf, 1301 kB) Webb-tv debatt om förslag: Socialtjänst- och barnfrågor

Betänkande 2018/19:SoU22

Regeringen föreslår att det görs ändringar i några av lagarna som rör läkemedel. Sedan tidigare finns det reglerat att läkemedel för människor ska vara märkta med säkerhetsdetaljer för att det ska vara möjligt att kontrollera att läkemedlet är äkta och för att kunna identifiera enskilda förpackningar. Lagändringarna ska göras för att anpassa de svenska lagarna till EU-lagstiftningen inom området.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2019, och några följdändringar den 1 juni 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-05-09 Debatt: 2019-05-16 Beslut: 2019-05-16

Betänkande 2018/19:SoU22 (pdf, 2797 kB)

Betänkande 2018/19:SoU15

Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att se över hur vårdansvaret för personer med psykisk ohälsa och beroendesjukdom kan samlas hos en huvudman.

 

Enligt riksdagen kan den nuvarande ansvarsfördelningen mellan kommun och region (tidigare landsting) innebära att den enskilde inte får den vård som behövs. Riksdagen anser därför att regeringen bör se över frågan om hur ansvaret för vård vid samsjuklighet i form av psykisk ohälsa i kombination med beroendesjukdom kan samlas hos en huvudman. Efter att regeringen gjort en sådan översyn bör den utreda möjligheterna till en gemensam tvångslagstiftning för personer med psykisk ohälsa i kombination med beroendesjukdom. Regeringen bör även se över hur det ska kunna finnas tillgång till farmakologisk behandling i hela landet för personer med beroendesjukdom.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om att stärka tillsynen och uppföljningen av barn- och ungdomspsykiatrin.

Förslagen om tillkännagivanden bygger på olika motioner från allmänna motionstiden 2018. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag som rör psykisk ohälsa.

Förslagspunkter: 21 Reservationer: 19
Justering: 2019-04-11 Debatt: 2019-04-25 Beslut: 2019-05-02

Betänkande 2018/19:SoU15 (pdf, 3133 kB) Webb-tv debatt om förslag: Frågor om psykisk ohälsa

Betänkande 2018/19:SoU10

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Motionerna handlar exempelvis om ANDT-strategin, som har som mål att nå ett samhälle fritt från narkotika och doping och att minska de medicinska och sociala skadorna orsakade av alkohol. Andra motioner handlar om gårdsförsäljning av alkohol och förbud mot rökning på offentliga platser.

Förslagspunkter: 17 Reservationer: 13
Justering: 2019-04-11 Debatt: 2019-05-02 Beslut: 2019-05-07

Betänkande 2018/19:SoU10 (pdf, 575 kB) Webb-tv debatt om förslag: Alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor