Sök
15 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, EU-nämndens kallelser och föredragningslistor, EU-nämndens uppteckningar, Omröstningar, 2017/18, Johansson, Ola (C), Civilutskottet, EU-nämnden, Socialutskottet, Trafikutskottet, Utbildningsutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Skriftlighetskrav vid telefonförsäljning
Betänkande 2017/18:CU36
Det ska inte längre vara möjligt att ingå avtal muntligt med en telefonförsäljare om det är försäljaren som kontaktar konsumenten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
När till exempel en telefonförsäljare kontaktar en konsument finns det inga formella krav på hur ett avtal om att köpa en vara eller tjänst ska se ut. Avtalet kan med andra ord ingås muntligen per telefon. I och med ändringarna kommer säljaren att behöva skicka en bekräftelse i skriftlig form, till exempel via post eller e-post. Konsumenten måste sedan skriftligen acceptera avtalet innan det är giltigt. Det här gäller för varor och tjänster som omfattas av distansavtalslagen. Syftet med förslaget är att stärka konsumentskyddet.
Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2018.
Samtidigt riktar riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att utreda om det här skriftlighetskravet bör gälla för fler varor och tjänster.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 25, 66 minuter
- Justering
- 2018-06-07
- Bordläggning
- 2018-06-13
- Debatt
- 2018-06-14
- Beslut
- 2018-06-14
- Dokument & lagar
Strategi för Levande städer - Politik för en hållbar stadsutveckling
Betänkande 2017/18:CU39
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om regeringens nya strategi för en hållbar stadsutveckling. Strategin innehåller bland annat övergripande mål för hållbara städer och nya insatser för miljömässigt hållbar stadsutveckling. Kommunens förutsättningar för att utveckla gröna, hälsosamma och trygga städer ska också stärkas.
Riksdagen understryker betydelsen av en hållbar stadsutveckling. Riksdagen delar regeringens bedömning att en hållbar stadsutveckling innebär att både miljö, ekonomi och sociala dimensioner tas tillvara.
Riksdagen lade skrivelsen i ovanstående delar till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Vad gäller delen i skrivelsen som handlar om småskalig vedeldning riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen. Enligt riksdagen bör regeringen omgående se till att kraven för begagnade rumsvärmare som installeras i befintliga bostäder återställs till det som gällde tidigare.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 19, 78 minuter
- Justering
- 2018-06-12
- Bordläggning
- 2018-06-15
- Debatt
- 2018-06-18
- Beslut
- 2018-06-19
- Dokument & lagar
Vattenmiljö och vattenkraft m.m.
Betänkande 2017/18:CU31
Lagar ändras för att möjliggöra moderna miljövillkor i produktionen av el från vattenkraft. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Lagändringarna innebär bland annat en skyldighet för vattenverksamheter i hav, sjöar och vattendrag, som startats för att producera vattenkraftsel, att ha moderna miljövillkor. Myndigheternas tillståndsprövning ska ha ett nationellt helhetsperspektiv där behovet av åtgärder som förbättrar vattenmiljön ska vägas mot behovet av en nationell effektiv tillgång till el från vattenkraft. Regeringen ska se till att det finns en nationell plan som kan vägleda myndigheterna i tillståndsprövningen.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019. Riksdagen sa samtidigt nej till ett 90-tal förslag i motioner. Förslagen handlar bland annat om skyddet av brukningsvärd jordbruksmark, stranderosion och allmänna vattentjänster.
- Behandlade dokument
- 66
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 17
- Anföranden och repliker
- 33, 124 minuter
- Justering
- 2018-06-07
- Bordläggning
- 2018-06-11
- Debatt
- 2018-06-12
- Beslut
- 2018-06-13
- Dokument & lagar
Fler bygglovsbefriade åtgärder
Betänkande 2017/18:CU32
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om några ändringar i plan- och bygglagen. Beslutet innebär att det inte längre kommer att behövas bygglov för att montera solcellspaneler eller solfångare på en byggnad som ligger inom ett detaljplanerat område. Solcellspanelerna eller solfångarna måste följa byggnadens form och åtgärderna måste också följa den gällande detaljplanen.
Även fortsättningsvis krävs bygglov för solenergianläggningar på byggnader eller inom områden som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Bygglov krävs även för sådana åtgärder inom och i anslutning till områden som är av riksintresse för totalförsvaret.
Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2018.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 12, 37 minuter
- Justering
- 2018-06-05
- Bordläggning
- 2018-06-08
- Debatt
- 2018-06-11
- Beslut
- 2018-06-13
- Dokument & lagar
Modernare adoptionsregler
Betänkande 2017/18:CU14
Inför ett adoptionsbeslut ska det tas särskild hänsyn till barnets behov av adoption och barnet ska få större delaktighet i adoptionsprocessen. Dessutom ska sambor kunna adoptera under samma förutsättningar som gifta par. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
I dag är det endast gifta par och registrerade partners som får adoptera gemensamt eller adoptera den andras barn. Sambor får alltså inte göra det. Många barn växer i dag upp med föräldrar som är sambor och det viktiga för ett barn är att föräldrarna kan erbjuda en stabil och trygg uppväxtmiljö. Då ska det inte spela någon roll om föräldrarna är gifta, sambor eller registrerade partners.
Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2018.
- Behandlade dokument
- 15
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 11
- Anföranden och repliker
- 15, 64 minuter
- Justering
- 2018-06-05
- Bordläggning
- 2018-06-08
- Debatt
- 2018-06-11
- Beslut
- 2018-06-13
- Dokument & lagar
Räntetak och andra åtgärder på marknaden för snabblån och andra högkostnadskrediter
Betänkande 2017/18:CU20
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i konsumentkreditlagen. Det innebär bland annat att det införs räntetak och kostnadstak för snabblån och andra krediter med höga kostnader. Konsumenter som överväger att ta sådana lån ska även uppmärksammas på riskerna. Lagändringarna ska leda till rimligare villkor för snabblån och andra högkostnadskrediter. Färre människor riskerar då att hamna i överskuldsättning på grund av dessa lån.
En särskild bestämmelse om att all marknadsföring av konsumentkrediter ska vara måttfull införs också. Marknadsföringen ska utformas på ett sådant sätt att den inte lockar konsumenter till ogenomtänkta beslut.
Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2018.
- Behandlade dokument
- 9
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 8, 42 minuter
- Justering
- 2018-04-12
- Bordläggning
- 2018-04-27
- Debatt
- 2018-05-02
- Beslut
- 2018-05-02
- Dokument & lagar
Fastighetsrätt
Betänkande 2017/18:CU18
Riksdagen sa nej till ett 60-tal förslag i motioner om fastighetsrätt. Anledningen är bland annat att arbete pågår inom flera av frågorna som förslagen handlar om. Motionerna handlar bland annat om störningsservitut, arrende, tomträtt och andelstal i vägsamfälligheter.
- Behandlade dokument
- 53
- Förslagspunkter
- 13
- Reservationer
- 14
- Anföranden och repliker
- 16, 57 minuter
- Justering
- 2018-03-27
- Bordläggning
- 2018-04-10
- Debatt
- 2018-04-11
- Beslut
- 2018-04-11
- Dokument & lagar
Ny lag om bostadsanpassningsbidrag
Betänkande 2017/18:CU6
Bostadsanpassningsbidraget anpassas bland annat till den funktionshinderpolitik som gäller i dag i och med att det införs en ny lag. Till stora delar innebär det inga praktiska förändringar från lagen om bostadsanpassningsbidrag som gäller i dag, men vissa bestämmelser förtydligas.
Syftet med bostadsanpassningsbidraget är att människor med funktionsnedsättning ska kunna anpassa sin bostad för att på det sättet ha möjlighet till ett självständigt liv i ett eget boende. Anledningen till att det tas fram en ny lag är för att den ska anpassas
- till den funktionshinderpolitik som gäller i dag
- så att den sökande sätts i centrum
- så att kommunernas handläggning förenklas
- så att lagen uppfattas som förutsägbar och tydlig.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagen börjar gälla den 1 juli 2018.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 15, 54 minuter
- Justering
- 2018-03-27
- Bordläggning
- 2018-04-10
- Debatt
- 2018-04-11
- Beslut
- 2018-04-11
- Dokument & lagar
Planering och byggande m.m.
Betänkande 2017/18:CU16
Riksdagen sa nej till motioner inom området planering och byggande, med mera. Förslagen handlar bland annat om riksintressesystemet och behovet av bostäder, en översyn av plan- och bygglagen, studentbostäder, byggnaders inomhusmiljö och kontroller vid nybyggnation. Andra förslag rör medborgarinflytande i stadsplaneringen, riktlinjer i planarbetet, statliga byggbolag samt så kallad BID-samverkan - en metod för samverkan mellan privat och offentlig sektor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom vissa områden samt att riksdagen står fast vid sina tidigare ställningstaganden i vissa frågor.
- Behandlade dokument
- 97
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 16
- Anföranden och repliker
- 32, 110 minuter
- Justering
- 2018-03-27
- Bordläggning
- 2018-04-10
- Debatt
- 2018-04-11
- Beslut
- 2018-04-11
- Dokument & lagar
Familjerätt
Betänkande 2017/18:CU8
Riksdagen tycker inte att nuvarande lagstiftning kring utländska barnäktenskap är tillräcklig. Därför har riksdagen i ett tillkännagivande uppmanat regeringen att återkomma med ett lagförslag som innebär att barnäktenskap aldrig erkänns i Sverige om någon av parterna var under 18 år när någon av dem kom till Sverige.
Riksdagen tycker inte heller att nuvarande lagstiftning kring utländska polygama äktenskap är tillräcklig. Det finns i Sverige drygt 150 personer som är gifta med fler än en person. Riksdagen riktade därför även en uppmaning till regeringen om att utreda hur regelverket kan ändras för att säkerställa att månggifte inte erkänns här.
Riksdagen sa också nej till övriga motionsförslag om familjerätt som behandlades samtidigt.
- Behandlade dokument
- 67
- Förslagspunkter
- 29
- Reservationer
- 30
- Anföranden och repliker
- 16, 63 minuter
- Justering
- 2018-03-15
- Bordläggning
- 2018-03-20
- Debatt
- 2018-03-21
- Beslut
- 2018-03-21
- Dokument & lagar
Hyresrätt
Betänkande 2017/18:CU9
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om framför allt hyresrätt, men även om kooperativ hyresrätt, bostadsrätt och ägarlägenheter. Anledningen är bland annat att regeringen redan arbetar med flera av frågorna och att riksdagen inväntar resultatet av det arbetet.
Motionerna handlar bland annat om systemet för hyressättning, presumtionshyror, andrahandsuthyrning, hyresstatistik och hyresrättsregister, främjande av kooperativ hyresrätt, bostadsrättsregister, ombildning till bostadsrätt och främjande av ägarlägenheter.
- Behandlade dokument
- 48
- Förslagspunkter
- 21
- Reservationer
- 28
- Anföranden och repliker
- 28, 84 minuter
- Justering
- 2018-02-27
- Bordläggning
- 2018-03-07
- Debatt
- 2018-03-08
- Beslut
- 2018-03-08
- Dokument & lagar
Konsumenträtt
Betänkande 2017/18:CU10
Riksdagen sa nej till motioner inom området konsumenträtt. Motionerna handlar om reklamationsrätten vid köp av varor, köp av levande djur och köp av varor i samband med hantverkstjänster. Andra motioner rör användarnas ställning i delningsekonomin, beräknade koldioxidutsläpp vid köp av resor samt betalningstider i näringslivet. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom området eller att nuvarande regler är tillräckliga.
- Behandlade dokument
- 35
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 13, 38 minuter
- Justering
- 2018-02-15
- Bordläggning
- 2018-02-28
- Debatt
- 2018-03-01
- Beslut
- 2018-03-01
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
Betänkande 2017/18:CU1
Drygt 6,9 miljarder kronor ut statens budget för 2018 går till utgiftsområdet Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. Mest pengar går till investeringsstöd för att anordna hyresbostäder och bostäder för studerande, 3,2 miljarder kronor. 1,3 miljarder kronor går till stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande och 1 miljard kronor går till energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.
- Behandlade dokument
- 31
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 14
- Anföranden och repliker
- 52, 188 minuter
- Justering
- 2017-11-23
- Bordläggning
- 2017-11-28
- Debatt
- 2017-11-29
- Beslut
- 2017-11-29
- Dokument & lagar
Påminnelse vid utebliven betalning av årlig avgift enligt fastighetsmäklarlagen
Betänkande 2017/18:CU4
Fastighetsmäklare kommer att få en påminnelse och behöva betala en påminnelseavgift om de inte betalar in årsavgiften till Fastighetsmäklarinspektionen i tid. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
För att få arbeta som mäklare måste man vara registrerad hos Fastighetsmäklarinspektionen. I dag kan en mäklare bli av med sin registrering om hen inte betalar in avgiften i tid och det skickas inte ut någon påminnelse.
När mäklaren sedan vill fortsätta vara registrerad orsakar det mycket merarbete för myndigheten. Syftet med ändringen är att få fler mäklare att betala in avgiften i tid och att minska den administrativa arbetsbördan för Fastighetsmäklarinspektionen.
Ändringen börjar gälla den 1 januari 2018
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 3, 14 minuter
- Justering
- 2017-10-26
- Bordläggning
- 2017-11-07
- Debatt
- 2017-11-08
- Beslut
- 2017-11-08
- Dokument & lagar
Sjöfylleri
Betänkande 2017/18:CU2
2010 infördes en nedre gräns på 0,2 promille för den som framför ett fartyg eller har en annan uppgift som är viktig för sjösäkerheten ombord. Det rör sig om personer på fartyg som kan köras i minst 15 knop eller har ett skrov som är minst tio meter.
Riksdagen riktar ett tillkännagivande, det vill säga en uppmaning, till regeringen att utvärdera vad lagen har fått för konsekvenser. Vid uppföljningen bör man överväga om det finns behov av ändringar i lagen.
- Behandlade dokument
- 17
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 6, 25 minuter
- Justering
- 2017-10-26
- Bordläggning
- 2017-11-07
- Debatt
- 2017-11-08
- Beslut
- 2017-11-08