Sök
9 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Framställningar och redogörelser, EU-nämndens kallelser och föredragningslistor, EU-nämndens uppteckningar, Omröstningar, 2017/18, 2013/14, Lindahl, Helena (C), EU-nämnden, Näringsutskottet, Socialutskottet, Trafikutskottet, Utbildningsutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om det samlade stödet till solel
Betänkande 2017/18:NU18
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av det samlade stödet för produktion av solel. Ett stöd är exempelvis investeringsstödet för solceller. Riksrevisionen konstaterar bland annat att de underlag riksdagen har fått för att kunna besluta om effektiva åtgärder saknar analyser. Bland annat saknas ett helhetsgrepp om förnybar elproduktion där solel jämförs med andra tekniker och där kostnader ställs mot varandra.
Regeringen bedömer att riktade stöd behövs för att gynna ny teknik. Risken är liten för att det riktade stödet till solel skulle ge långsiktiga negativa effekter eftersom det är tidsbegränsat. Däremot kommer regeringen att redovisa de långsiktiga statsfinansiella effekterna av stöden till solel och vilka motiv som finns för att ge teknikspecifika stöd.
Riksdagen betonar att Riksrevisionens rapport och regeringens skrivelse är viktiga underlag för att riksdagen ska kunna följa och ta ställning till olika förslag som rör energipolitiken. Med det lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 11, 46 minuter
- Justering
- 2018-05-22
- Bordläggning
- 2018-05-28
- Debatt
- 2018-05-29
- Beslut
- 2018-05-30
- Dokument & lagar
En politik för tillväxt och utveckling i svensk industri
Betänkande 2017/18:NU16
Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om förutsättningar för industrin. Regeringen bör utforma politiken så att den ger grundläggande och nödvändiga förutsättningar för att svensk industri ska kunna växa och nå sin fulla potential.
Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av regeringens skrivelse En politik för tillväxt och utveckling i svensk industri. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 19, 69 minuter
- Justering
- 2018-05-22
- Bordläggning
- 2018-05-28
- Debatt
- 2018-05-29
- Beslut
- 2018-05-30
- Dokument & lagar
Förbud mot utvinning av uran
Betänkande 2017/18:NU13
Det blir inte längre möjligt att ge tillstånd enligt miljöbalken till gruvdrift för att utvinna uran. Det blir inte heller möjligt att ge tillstånd till brytning, provbrytning, bearbetning och fysikalisk eller kemisk anrikning av uran för att använda uranets egenskaper som kärnbränsle.
Uran kommer inte heller längre att klassas som ett så kallat koncessionsmineral enligt minerallagen. Det betyder att det inte längre kommer att gå att bevilja undersökningstillstånd eller tillstånd att bearbeta uran, så kallad bearbetningskoncession.
De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 37, 98 minuter
- Justering
- 2018-05-03
- Bordläggning
- 2018-05-15
- Debatt
- 2018-05-16
- Beslut
- 2018-05-16
- Dokument & lagar
Näringspolitik
Betänkande 2017/18:NU12
Riksdagen riktade två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen inom området näringspolitik:
- Regeringen bör tydliggöra att normen bör vara att det genomförs oberoende utvärderingar av effekten av det statliga ekonomiska stödet till innovation och företagande.
- Regeringen bör bedriva ett fortsatt arbete för att korta handläggningstider på myndigheter där tydliga handläggningstider utgör en central del och vidta ytterligare åtgärder för att öka takten i arbetet.
Förslagen om tillkännagivanden kom när riksdagen behandlade cirka 220 förslag i motioner inom området näringspolitik. Riksdagen sa nej till övriga motioner. Anledningen till det är bland annat att arbete redan pågår i frågorna som förslagen handlar om. Motionerna handlar bland annat om företagsfrämjande, riskkapital, regelförenkling och särskilda näringsgrenar.
- Behandlade dokument
- 116
- Förslagspunkter
- 25
- Reservationer
- 49
- Anföranden och repliker
- 38, 127 minuter
- Justering
- 2018-03-22
- Bordläggning
- 2018-04-17
- Debatt
- 2018-04-18
- Beslut
- 2018-04-19
- Dokument & lagar
Mineralpolitik
Betänkande 2017/18:NU10
Riksdagen sa nej till 21 motioner om mineralpolitik från allmänna motionstiden 2017. Anledningen till det är bland annat att regeringen nyligen har tillsatt eller tagit emot utredningar inom området mineralpolitik. Motionerna handlar bland annat om utvinning av fossila energitillgångar, mineralstrategin och mineraler och miljö.
- Behandlade dokument
- 21
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 12
- Anföranden och repliker
- 24, 84 minuter
- Justering
- 2018-02-15
- Bordläggning
- 2018-02-27
- Debatt
- 2018-02-28
- Beslut
- 2018-03-01
- Dokument & lagar
Vissa elmarknadsfrågor
Betänkande 2017/18:NU9
Riksdagen sa nej till 49 motioner från allmänna motionstiden 2017 om vissa elmarknadsfrågor. Anledningen till det är bland annat att det redan pågår insatser och utredningar inom området. Motionerna handlar bland annat om handläggningstider för nätkoncessioner, den framtida elförsörjningen och elcertifikatssystemet.
- Behandlade dokument
- 20
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 12, 56 minuter
- Justering
- 2018-02-15
- Bordläggning
- 2018-02-27
- Debatt
- 2018-02-28
- Beslut
- 2018-02-28
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 24 Näringsliv
Betänkande 2017/18:NU1
Sju miljarder för 2018 går till utgiftsområdet näringsliv. Mest pengar får Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling, drygt 2,9 miljarder kronor. 1,1 miljarder går till Näringslivsutveckling och Exportfrämjande verksamhet får knappt 3,2 miljoner kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.
- Behandlade dokument
- 14
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 54, 159 minuter
- Justering
- 2017-11-30
- Bordläggning
- 2017-12-08
- Debatt
- 2017-12-11
- Beslut
- 2017-12-12
- Dokument & lagar
Statliga företag
Betänkande 2017/18:NU4
Riksdagen har behandlat två skrivelser från regeringen.
- En redogörelse över hur det föregående verksamhetsåret såg ut för företag som ägs av staten.
- En skrivelse om Riksrevisionens rapport om de bolag staten äger.
I skrivelsen om de statligt ägda företagens verksamhetsår redogör regeringen för utvecklingen i bolagen. Regeringen konstaterar bland annat att det är viktigt att kontinuerligt se över vilka bolag staten äger och varför staten äger dem. Det är något som även Riksrevisionen kommer fram till i sin granskning av hur regeringen arbetar med att förvalta de statligt ägda bolagen.
Riksrevisionen rekommenderar bland annat att regeringen intensifierar arbetet med att implementera organisationen för ekonomiskt samarbete och utvecklings (OECD) riktlinjer. De handlar om att utvärdera och informera om vad syftet är med att äga varje enskilt bolag som staten äger.
Regeringen håller med om att det är viktigt med kontinuerlig utvärdering, men menar också att de i princip redan följer riktlinjerna. Riksdagen la skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen sa samtidigt nej till motioner från allmänna motionstiden 2017/18 som rör statliga företag.
- Behandlade dokument
- 35
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 13
- Anföranden och repliker
- 28, 99 minuter
- Justering
- 2017-11-16
- Bordläggning
- 2017-11-22
- Debatt
- 2017-11-23
- Beslut
- 2017-11-23
- Dokument & lagar
Nationella patent på engelska
Betänkande 2013/14:NU15
Den som ansöker om att få ett svenskt patent ska kunna lämna in sin ansökan på engelska. I dagsläget måste ansökningar om patent lämnas in på svenska. Det kräver ofta ett omfattande översättningsarbete. Syftet med beslutet är att den som söker patent ska kunna begränsa sina kostnader för översättningar. Med patent menas ensamrätt att utnyttja en uppfinning. Det innebär till exempel att ingen annan får tillverka eller sälja uppfinningen om inte den som har patentet ger tillstånd.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om immaterialrätt.
- Behandlade dokument
- 19
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 5, 22 minuter
- Justering
- 2014-03-20
- Debatt
- 2014-04-09
- Beslut
- 2014-04-10