Sök

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av om regeringen och Trafikverket har tagit hänsyn till EU-målen i planeringen av nationella väg- och järnvägsinvesteringar. Målen handlar bland annat om att det senast 2030 ska finnas utbyggda stomnät inom hela EU. Revisionen bedömer att varken regeringen eller Trafikverket har tagit tillräcklig hänsyn till det i sin planering.

Regeringen instämmer i delar av revisionens bedömning och kommer därför förtydliga hur Sverige ska förhålla sig till målen i nästa infrastrukturproposition till riksdagen. Däremot tycker regeringen att Trafikverket genom nuvarande instruktioner har tillräckliga direktiv för hur det ska arbeta för att uppnå EU-målen.

Riksdagen tycker att de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har lämnat är värdefulla och måste tas med i det fortsatta planeringsarbetet inom transportområdet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet, och sa samtidigt nej till motioner från allmänna motionstiden.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

15, 79 minuter

Justering

2018-06-14

Bordläggning

2018-06-18

Debatt

2018-06-19

Beslut

2018-06-19

Det införs en ny kategori av taxitrafik som inte behöver ha en taxameter. Istället måste taxifordonen vara anslutna till en beställningscentral för taxitrafik och ha en särskild utrustning. Det är beställningscentralen som tar emot och fördelar beställningar av köruppdrag till de chaufförer som är anslutna. Den som beställer taxi betalar alltid ett fast pris och betalningen görs till beställningscentralen och inte direkt i taxin. För att få driva en beställningscentral ska det krävas tillstånd.

I dag måste en taxi ha en taxameterutrustning för att kunna användas i taxitrafik. Taxameterutrustningen ska bland annat beräkna pris, skriva ut kvitto och ge myndigheter uppgifter för kontroll av taxiverksamhet. Transportstyrelsen kan ge ett undantag för dessa krav för högst två år om det finns synnerliga skäl. Det undantaget tas bort i och med införandet av den nya kategorin.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2020 och 1 januari 2021.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

7, 41 minuter

Justering

2018-05-31

Bordläggning

2018-06-11

Debatt

2018-06-12

Beslut

2018-06-13

Utvecklingen med självkörande fordon går snabbt framåt. De senaste åren har flera olika myndigheter gjort utredningar inom området och i Göteborg pågår det redan en omfattande försöksverksamhet. Den visar att Sverige ligger i framkant när det gäller teknikutvecklingen.

Riksdagen tycker att regeringen borde göra mer inom området och riktar därför en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att ta fram en strategi för självkörande fordon.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

14

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

23, 87 minuter

Justering

2018-05-22

Bordläggning

2018-05-28

Debatt

2018-05-29

Beslut

2018-05-30

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar inom området sjöfart. Beslutet innebär bland annat att:

• Fartyg ska medföra unionscertifikatet för inlandssjöfart ombord i original.
• Regeringen ska få meddela regler om undantag från mönstringslagen för så kallade isnavigatörer.
• Transportstyrelsen ska få överlåta åt en erkänd sjöfartsskyddsorganisation att utfärda interimistiska, tillfälliga, sjöfartsskyddscertifikat för fartyg.

Lagändringen om unionscertifikat börjar gälla 7 oktober 2018. Övriga ändringar börjar gälla 1 juli 2018.

Riksdagen sa även nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om bland annat svensk sjöfarts konkurrenskraft, inlandssjöfart och kustsjöfart samt vissa miljöfrågor.

Behandlade dokument

29

Förslagspunkter

12

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

27, 89 minuter

Justering

2018-05-22

Bordläggning

2018-05-28

Debatt

2018-05-29

Beslut

2018-05-31

Beställare som sluter avtal med en trafikutövare också har ansvaret att kontrollera att transporten sker med stöd av rätt tillstånd. Om en transport skett utan rätt tillstånd kan alla som har beställt den aktuella transporten hållas ansvariga, det vill säga samtliga beställare i en avtalskedja.

Utöver det ändras reglerna när det gäller klampning. Klampning är när ett fordon låses fast så att det inte kan köras - exempelvis genom att hjulen låses fast - för att hindra att fordonet kör vidare efter att det har skett en trafiköverträdelse. Tiden som klampning får pågå utökas från 24 timmar till 36 timmar.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018. Riksdagen sa samtidigt nej till en följdmotion samt motioner om yrkestrafik och beställaransvar.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

8

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

27, 107 minuter

Justering

2018-05-03

Bordläggning

2018-05-22

Debatt

2018-05-23

Beslut

2018-05-23

Transportsektorn står för ungefär en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Målet är att utsläppen av växthusgaser från inrikestransporter, förutom flyget, senast 2030 ska vara minst 70 procent lägre än 2010. För att nå dit bör fokus ligga på åtgärder som är samhällsekonomiskt och miljömässigt effektiva, exempelvis genom ta vara på möjligheterna med ny teknik och en ökad andel förnybara bränslen. Det anser riksdagen som riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden om fossiloberoende transporter .

Behandlade dokument

29

Förslagspunkter

11

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

28, 122 minuter

Justering

2018-04-26

Bordläggning

2018-04-27

Debatt

2018-05-02

Beslut

2018-05-02

Trafikutskottet har granskat två skrivelser från regeringen. Den ena handlar om inriktningen på regeringens digitaliseringspolitik. Målet med politiken är att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Delmålen handlar bland annat om att alla ska ha kunskap om digitala verktyg och tjänster, att digitala tjänster ska vara enkla att använda och förtroendeingivande samt att digital innovation ska skapa nya och bättre lösningar. Utskottet anser att regeringens digitaliseringsstrategi är ett viktigt verktyg för att de politiska målen ska uppnås. Därmed lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

I den andra skrivelsen kommenterar regeringen Riksrevisionens granskning av regeringens bredbandspolitik. Granskningen visar att bredbandstäckningen generellt sett är god och att utbyggnaden går framåt. Samtidigt påpekar Riksrevisionen bland annat att bredbandstäckningen är ojämnt fördelad mellan stad och landsbygd samt att det finns en risk för att bredbandsstödet, det vill säga statligt ekonomiskt stöd för att bygga bredband, har gått till kommersiellt attraktiva områden. Regeringen håller i skrivelsen helt eller delvis med om iakttagelserna och konstaterar att åtgärder har gjorts som stämmer överens med Riksrevisionens rekommendationer. Trafikutskottet håller med om det och ser fram emot det arbete som pågår för att ta fram en ny modell för bredbandsstödet. Därmed lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa nej till ett 40-tal förslag i motioner om it-politik. Anledningen är bland annat att det genomförts eller pågår arbete i flera av frågorna som motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om digitaliseringens möjligheter, tillgång till elektronisk kommunikation och teknikskiftet i det fasta telefonnätet.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

11

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

32, 93 minuter

Justering

2018-03-15

Bordläggning

2018-03-27

Debatt

2018-03-28

Beslut

2018-03-28

Riksdagen sa nej till 140 förslag i motioner om trafiksäkerhet. Anledningen till det är bland annat att arbete redan pågår i flera av frågorna som motionerna handlar om.

Motionerna handlar bland annat om trafiksäkerhetsarbetet, insatser mot alkohol vid bilkörning, vinterdäck, hastighetsbegränsningar, förarutbildning, hälsofrågor och sommartid.

Behandlade dokument

95

Förslagspunkter

19

Reservationer

25 

Anföranden och repliker

21, 106 minuter

Justering

2018-03-15

Bordläggning

2018-03-27

Debatt

2018-03-28

Beslut

2018-03-28

Regeringen bör prioritera arbetet med ett gemensamt europeiskt luftrum eftersom det bidrar till minskade utsläpp och kostnader. Det tycker riksdagen som därför riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, om det till regeringen.

Sedan 2001 pågår ett arbete i EU om det gemensamma europeiska luftrummet, kallat Single European Sky. Syftet är bland annat att bidra till effektivare och mindre miljöfarlig flygtrafik genom att ta bort nationella gränsdragningar i luften. Flygen skulle då kunna gå den rakaste sträckan med minskade utsläpp som följd. Riksdagen tycker dock att arbetet går för långsamt och vill att regeringen prioriterar Single European Sky för att skynda på processen.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om luftfartsfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

10

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

24, 120 minuter

Justering

2018-03-15

Bordläggning

2018-03-21

Debatt

2018-03-22

Beslut

2018-03-28

Riskdagen sa nej till motionsförslag om bland annat järnvägsmarknaden, det EU-gemensamma signalsystemet ERTMS och olika kollektivtrafikfrågor. Att riksdagen sa nej till förslagen beror främst på grund av att arbete redan gjorts på området och att beredningsarbete i andra fall pågår.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

20

Reservationer

30 

Anföranden och repliker

24, 107 minuter

Justering

2018-02-15

Bordläggning

2018-02-27

Debatt

2018-02-28

Beslut

2018-02-28

Personer som missbrukar alkohol eller har ett alkoholberoende ska inte längre kunna få körkort med villkor om alkolås. Ett alkolås innebär att bilen inte går att starta om man har alkohol i utandningsluften. En person som har dömts för ett rattfylleribrott och vill få körkort med villkor om alkolås i stället för att bli av med sitt körkort måste i fortsättningen uppfylla de medicinska krav som är nödvändiga med hänsyn till trafiksäkerheten.

Enligt EU har Sverige inte har uppfyllt sina skyldigheter när det gäller de medicinska kraven för att få körkort med villkor om alkolås i förhållande till de medicinska krav som EU har infört. EU har därför lämnat ett så kallat motiverat yttrande till regeringen.

Regeringen föreslår att en person som dömts för rattfylleri och sedan ansöker om körkort med villkor om alkolås måste uppfylla de medicinska krav som EU ställer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2018.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

17, 41 minuter

Justering

2018-01-30

Bordläggning

2018-02-06

Debatt

2018-02-07

Beslut

2018-02-07

Riksdagen sa nej till 22 motioner från den allmänna motionstiden om cykelfrågor. Anledningen till det är bland annat att regeringen under våren 2017 presenterade en nationell strategi för ökad och säker cykling. Motionerna handlar bland annat om infrastruktur för ökad cykling, färgsättning av cykelbanor och trafiksäkerhet och trafikregler för cykling.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

10

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

29, 102 minuter

Justering

2017-12-14

Bordläggning

2018-01-23

Debatt

2018-01-24

Beslut

2018-01-24

Regeringen eller Post- och telestyrelsen får ta fram regler för utdelning av post. Det gäller den post, upp till 20 kg, som idag sköts av Postnord, som har uppdraget att sköta den samhällsomfattande posttjänsten i Sverige. Reglerna ska bland annat göra det tydligt vilken som är den lägsta godtagbara servicenivån och vilka krav på utdelning som finns.

Den som erbjuder en posttjänst behöver också lämna vissa uppgifter om sin ekonomi eller verksamhet, om detta begärs. Syftet är att kunna samla in uppgifter som är nödvändiga för att följa upp att utvecklingen inom postområdet stämmer överens med samhällets behov. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Reglerna börjar gälla den 1 april 2018.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

9

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

33, 94 minuter

Justering

2017-12-14

Bordläggning

2018-01-23

Debatt

2018-01-24

Beslut

2018-01-24

56,4 miljarder ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet kommunikationer. Mest pengar går till utveckling av statens transportinfrastruktur, 25,5 miljarder kronor. 21,3 miljarder går till vidmakthållande av statens transportinfrastruktur och transportstyrelsen får drygt två miljarder kronor. Trafikutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Trafikutskottet föreslår att riksdagen ska rikta två tillkännagivanden, det vill säga uppmaningar, till regeringen. Regeringen uppmanas att dels värna om de regionala flygplatserna, dels stärka flygets konkurrenskraft i den nationella flygstrategin. Trafikutskottet har uppmanat till dessa tillkännagivanden tidigare. Utskottet anser dock att de åtgärder som regeringen planerar inte är tillräckliga och upprepar därför sina uppmaningar.

Trafikutskottet föreslår också att riksdagen lägger regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om Trafikverkets underhåll av vägar till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

54, 198 minuter

Justering

2017-11-30

Bordläggning

2017-12-07

Debatt

2017-12-08

Beslut

2017-12-12

Det behövs ett effektivt sanktionssystem för att regler om fartygens svavelutsläpp i Östersjön ska efterlevas. Regeringen bör därför skyndsamt se över utformningen av ett sådant system och införa det. Detta behövs för att främja en rättvis och sund konkurrens inom sjöfarten. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om detta.

Riksdagen sa ja till en lag om marin utrustning. Lagen innehåller regler om krav på marin utrustning och skyldigheter för aktörer som tillhandahåller sådan utrustning på marknaden. Den nya lagen införs för att genomföra EU-direktiv om marin utrustning och börjar gälla den 18 september 2016.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

11

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

28, 108 minuter

Justering

2016-06-09

Bordläggning

2016-06-14

Debatt

2016-06-15

Beslut

2016-06-16

Regeringen vill underlätta utbyggnad av bredbandsnät och göra den mer kostnadseffektiv. Därför har regeringen tagit fram förslag till en ny lag om åtgärder för att bygga ut bredbandsnät. Med den nya lagen ges bredbandsutbyggare tillträde till befintlig fysisk infrastruktur vilket ska bidra till att sänka utbyggnadskostnaderna för bredbandsnät. De nya reglerna föreslås börjar gälla den 1 juli 2016.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag, och riktar samtidigt ett tillkännagivande till regeringen. Stora delar av befolkningen har på senare år fått allt bättre service, något som varit positivt för näringslivet. Ytterligare ansträngningar måste dock göras för att alla invånare, såväl på landsbygden som i ytterstadsområden, ska få ännu bättre tillgång till bredband.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

11

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

28, 88 minuter

Justering

2016-05-12

Bordläggning

2016-05-18

Debatt

2016-05-19

Beslut

2016-05-25

Riksdagen säger nej till ett antal motioner om bland annat järnvägspolitik, kollektivtrafik, tillgänglighet i kollektivtrafiken och Gotlandstrafiken. Det pågår redan utredningar och arbeten inom många av de områden som motionerna handlar om.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

19

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

38, 133 minuter

Justering

2016-05-17

Bordläggning

2016-05-25

Debatt

2016-05-26

Beslut

2016-06-08

Regeringen tillsatte i slutet av år 2014 en samordnare som skulle se över framtiden för Bromma flygplats. Bland annat ingick det i uppdraget att pröva förutsättningarna för att utveckla flygkapacitet på annat håll i Stockholmsregionen och att använda marken där Bromma flygplats ligger till bostäder.

Riksdagen har tidigare uppmanat regeringen i ett tillkännagivande att inte tillsätta någon utredning om att avveckla citynära flygplatser. Riksdagen har även uppmanat regeringen att agera för att Bromma flygplats inte ska läggas ned.

Riksdagen uttalar nu att Bromma flygplats behövs. Flygplatsen är viktig både för tillgängligheten i Stockholmsregionen och övriga landet. Därför uppmanar riksdagen regeringen i ett tillkännagivande att verka för en fortsatt utveckling av Bromma flygplats.

Riksdagens tillkännagivande gjordes när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2015 om luftfartsfrågor. Riksdagen sa nej till de andra motionerna.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

10

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

24, 99 minuter

Justering

2016-04-21

Bordläggning

2016-05-10

Debatt

2016-05-11

Beslut

2016-05-11

Regeringen borde jobba för att biodrivmedel oftare ska användas i luftfarten som flygbränsle. Det menar riksdagen som riktar ett tillkännagivande till regeringen. I tillkännagivandet uppmanas regeringen att verka för ett ökat användande av biodrivmedel inom flyget.

Riksdagen menar att koldioxidutsläppen kan minska drastiskt om biodrivmedel används istället för fossilt bränsle inom luftfarten.

Riksdagen sa samtidigt nej till övriga motionsförslag som behandlades samtidigt. Motionsförslagen handlade bland annat om elfordon, fordonspremier och om Bromma flygplats.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

9

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

28, 103 minuter

Justering

2016-03-15

Bordläggning

2016-04-12

Debatt

2016-04-13

Beslut

2016-04-14

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om fordons- och vägtrafikfrågor. Skälet är främst att utredningar och arbete pågår inom de områden motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om självstyrande fordon, parkeringstillstånd för rörelsehindrade, fordonsbesiktningar, historiska fordon och vinterdäck.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

14

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

9, 47 minuter

Justering

2016-03-22

Bordläggning

2016-04-12

Debatt

2016-04-13

Beslut

2016-04-14