Sök

1  Rättsliga och inrikes frågor Statssekreterare Lars Westbratt Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för rättsliga och inrikes frågor den 14 september 2015 Anf. 1  ORDFÖRANDEN: Jag välkomnar Lars Westbratt. Varsågod Ge oss en uppdatering Anf. 2  Statssekreterare LARS WESTBRATT: Som ni vet håller

1  Rättsliga och inrikes frågor Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson Information och samråd inför extra möte i Europeiska unionens råd för rättsliga och inrikes frågor den 14 september 2015 Anf. 1  ORDFÖRANDEN: Jag välkomnar alla till mötet och ger ordet till justitie- och migrationsministern. Anf. 2  Justitie-

1  Allmänna frågor Utrikesminister Margot Wallström Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för allmänna frågor den 23 juni 2015 Återrapport från informellt ministermöte den 2324 juli 2015 Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för allmänna frågor den 14 september 2015 Anf. 1  ORDFÖRANDEN:

1  Jordbruk och fiske Statsrådet Sven-Erik Bucht Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för jordbruk och fiske den 13 juli 2015 Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för jordbruk och fiske den 7 september 2015 Anf. 1  ORDFÖRANDEN: God morgon Det är trevligt att ses även fysiskt efter sommarens

Regeringen föreslog ändrat utgiftstak för åren 2015-2017 och ändringar av statens inkomster och utgifter i den så kallade vårändringsbudgeten. Den största ändringen var förslaget om att stegvis avskaffa nedsättningen av socialavgifter för unga. Utgiftstaket för staten blir 1 158 miljarder kronor år 2015, 1 204 miljarder 2016 och 1 262 miljarder 2017. Ändringarna i budgeten var större än vanligt. Riksdagen sa i stort ja till regeringens förslag.

Riksdagen beslutade också att öka anslaget i budgeten till kultur, medier, trossamfund och fritid med 200 miljoner kronor. Detta för att minska de negativa konsekvenserna av att second hand-verksamhet inte lägre är momsbefriad. Summan av anslagsförändringarna i ändringsbudgeten blev då cirka 19 miljarder kronor. Det är en ökning jämfört med regeringens förslag som var på cirka 18,8 miljarder.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Justering

2015-06-11

Bordläggning

2015-06-15

Debatt

2015-06-16

Beslut

2015-06-16

1  Ekonomiska och finansiella frågor Finansminister Magdalena Andersson Information och samråd inför beslut i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor Anf. 1  ORDFÖRANDEN: God morgon Jag välkomnar er till mötet. Vi har bara en punkt på dagordningen. Vi inleder med att finansministern gör en föredragning.

1  Ekonomiska och finansiella frågor Finansminister Magdalena Andersson Information och samråd inför beslut i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor Anf. 1  ORDFÖRANDEN: Välkomna hit Det är trevligt att få jobba lite på semestern och hålla arbetslinjen. Vi välkomnar finansministern, statssekreterare

Återrapporteringen inställd.

Inställt samråd.

1  Ekonomiska och finansiella frågor Finansminister Magdalena Andersson Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 19 juni 2015 Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 14 juli 2015 Anf. 1  ORDFÖRANDEN: Vi välkomnar

1  Europeiska rådet Statsminister Stefan Löfven Återrapportering från möte i Europeiska rådet den 2526 juni 2015 Anf. 1  ORDFÖRANDEN: Vi säger välkommen till statsministern som via telefon ska ge en återrapport från Europeiska rådets möte den 25 och 26 juni. Anf. 2  Statsminister STEFAN LÖFVEN SOrdförande Europeiska

1  Europeiska rådet Statsminister Stefan Löfven Information och samråd inför möte i Europeiska rådet den 2526 juni 2015 Anf. 1  ORDFÖRANDEN: Vi öppnar EU-nämndens sammanträde och hälsar statsministern med medarbetare och alla ledamöter i nämnden välkomna inför Europeiska rådets möte. Sammanträdet direktsänds på webben,

1  Allmänna frågor Utrikesminister Margot Wallström Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för allmänna frågor den 19 maj 2015 Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för allmänna frågor den 23 juni 2015 Anf. 1  ORDFÖRANDEN: Välkomna allihop Vi hälsar utrikesministern välkommen. Först på

1  Ekonomiska och finansiella frågor Finansminister Magdalena Andersson Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 12 maj 2015 Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 19 juni 2015 Anf. 1  ORDFÖRANDEN: Jag förklarar

Genom att ha en så kallad referensram blir det möjligt att jämföra nivån på olika kvalifikationer, såsom examina, certifikat och diplom. En referensram gör att det blir lättare för enskilda, arbetsgivare och utbildningsanordnare att förstå på vilken nivå en viss kvalifikation ligger.

En nationell referensram införs, i enlighet med Europaparlamentets och rådets rekommendation om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande. Referensramar kan innebära att det underlättas för arbetstagare och studerande att få en anställning eller studera utomlands.

Regeringen fastställer vilken nivå i nationella referensramen som vissa kvalifikationer motsvarar. Det ska vara möjligt att ansöka om nivåbedömning av andra kvalifikationer. Det är den som utfärdar en viss kvalifikation som kan ansöka om en nivåbedömning. För denna ansökan ska en avgift betalas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar att gälla den 1 oktober 2015.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 20 minuter

Justering

2015-06-11

Bordläggning

2015-06-15

Debatt

2015-06-16

Beslut

2015-06-17

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen som tar upp Riksrevisionens rapport om riktade statsbidrag för att styra mot en mer likvärdig skola. Det finns problem med att skolhuvudmännen inte tar del av statliga satsningar på skolområdet fast det finns möjlighet. Skolor som har behov blir utan statsbidrag.

Riksdagens utbildningsutskott höll med regeringen och Riksrevisionen om att de riktade statsbidragen i högre utsträckning bör riktas till de skolor och huvudmän som har störst behov av statliga bidrag. Utskottet konstaterade att Skolverket har en central roll i hanteringen av riktade statsbidrag och betonade vikten av att verkets erfarenheter tas till vara när nya satsningar ska göras. Utskottet välkomnade också den analys av Skolverket som Statskontoret har fått i uppdrag att göra. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-06-11

Bordläggning

2015-06-15

Debatt

2015-06-16

Beslut

2015-06-17

Regeringen har lämnat skrivelsen Årsredovisning för staten 2014 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat årsredovisningen och lämnat en redogörelse för sin granskning till riksdagen. Årsredovisningen innehåller en resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag under året. I redovisningen finns också en uppföljning av de budgetpolitiska målen, uppgifter om statsskuldens utveckling, redovisning och riskanalys av statliga garantier och statlig utlåning, en redovisning av avgifter till och bidrag från EU samt regeringens intygande över EU-medel.

Riksdagen betonade hur viktig årsredovisningen är. Den kompletterar budgetpropositionen och ger riksdagen en möjlighet att kontrollera de beslut som riksdagen har fattat om statens budget. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2015-06-11

Bordläggning

2015-06-16

Debatt

2015-06-17

Beslut

2015-06-17

Svenska regler ska anpassas till EU:s gemensamma regler om arv i internationella situationer. Det kan till exempel handla om fall där en person som avlidit var medborgare i ett land men bosatt i ett annat land, där arvingarna finns i olika länder eller där den avlidne haft egendom i olika länder. EU:s bestämmelser reglerar bland annat vilket lands domstolar och andra myndigheter som får besluta i frågor om arv med internationell anknytning, och vilket lands lag som ska tillämpas på arvet. Normalt gäller att sådana arvsfrågor ska prövas i det land där den avlidne var bosatt och enligt det landets lag.

EU-reglerna ska gälla rakt av i Sverige. För att dessa ska fungera i praktiken beslutade riksdagen att en ny lag om arv i internationella situationer ska införas. Riksdagen godkände också vissa ändringar i nordiska arvskonventionen. De nya reglerna börjar gälla den 17 augusti 2015.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 12 minuter

Justering

2015-06-04

Bordläggning

2015-06-15

Debatt

2015-06-16

Beslut

2015-06-17

Den så kallade Haagkonventionen från 2005 innehåller regler om avtal för vilken domstol som ska pröva en tvist när parterna finns i olika länder. Dessa regler ska kompletteras med svenska regler. Konventionen och de kompletterande reglerna syftar till att skapa tydliga och förutsägbara villkor för företag som handlar och gör investeringar utomlands.

Regeringen bestämmer när de nya reglerna ska börja gälla i Sverige.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-06-04

Bordläggning

2015-06-15

Debatt

2015-06-16

Beslut

2015-06-17

1  Transport, telekommunikation och energi Statsrådet Ibrahim Baylan Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för transport, telekommunikation och energi energi den 5 mars 2015 Återrapport från informellt ministermöte den 1416 april 2015 Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för transport,