Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Sök

Behöver du hjälp med hur du ska söka?
Avdelning
Hoppa till filter

22 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, EU-nämndens uppteckningar, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, 2014/15, 2013/14, 2005/06, Pehrson, Johan (L), sorterat efter datum

  • Dokument & lagar

    Tydligare reaktioner på ungas brottslighet

    Betänkande 2014/15:JuU9

    Riksdagen uppmanade regeringen att se över hur unga under 18 år ska kunna dömas till helgavskiljning med fotboja och sedan återkomma med ett lagförslag. Helgavskiljning innebär till exempel att en ung person under helger kan avskiljas från sin vanliga miljö för att istället delta i en bestämd verksamhet. För att se till att personen befinner sig där den ska kan exempelvis elektronisk fotboja användas.

    Riksdagen sa också ja till den proposition regeringen lagt fram kring ungas brottslighet. Det ska stå i lagen att kommuner och myndigheter som handlägger ärenden om ungas brottlighet måste samverka. Detta för att samarbetet kring unga som begår brott ska bli bättre. Ungdomstjänst ska påbörjas inom två månader efter att dom om ungdomstjänst har trätt i kraft. Det ska inte heller krävas något samtycke av den unge för att ungdomstjänst ska kunna utdömas.

    Lagändringarna gäller från och med den 1 juli 2015.

    Behandlade dokument
    9
    Förslagspunkter
    10
    Reservationer
    5 
    Anföranden och repliker
    18, 55 minuter
    Justering
    2015-02-03
    Bordläggning
    2015-02-11
    Debatt
    2015-02-12
    Beslut
    2015-02-18
  • Dokument & lagar

    Register över tillträdesförbud vid idrottsarrangemang

    Betänkande 2014/15:JuU6

    Polisen får möjlighet att föra ett register med uppgifter om personer som inte får gå på idrottsevenemang, så kallat tillträdesförbud. De uppgifter som ska få registreras är till exempel namn, fotografi, omfattningen av, och brott mot förbudet. Dessutom får polisen rätt att fotografera personer som har tillträdesförbud eller som kan antas få det. Idrottsorganisationer ska kunna få tillgång till registret om det behövs för att upptäcka eller förhindra brott mot ett förbud.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 april 2015.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    1 
    Anföranden och repliker
    7, 35 minuter
    Justering
    2015-01-22
    Bordläggning
    2015-02-11
    Debatt
    2015-02-12
    Beslut
    2015-02-18
  • Dokument & lagar

    Hemliga tvångsmedel mot allvarliga brott

    Betänkande 2014/15:JuU2

    Det finns i dag tre tillfälliga lagar om användningen av hemliga tvångsmedel för att utreda eller förhindra vissa särskilt allvarliga brott. Bestämmelserna i de tidsbegränsade lagarna görs nu permanenta. Till hemliga tvångsmedel räknas hemlig rumsavlyssning, hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation och kameraövervakning som sker i hemlighet.
     
    Vissa ändringar görs i förhållande till de tillfälliga lagarna, bland annat följande:

    • Tillstånd till hemlig rumsavlyssning ska kunna ges även vid utredning av spioneri och så kallat statsstyrt företagsspioneri.
    • Om en påtaglig risk för brottslig verksamhet av vissa slag kan knytas till en organisation eller grupp ska tvångsmedel kunna användas mot någon som tillhör eller jobbar för organisationen eller gruppen. Detta gäller om det befaras att personen medvetet främjar den brottsliga verksamheten.
    • Åklagare ska i undantagsfall kunna fatta tillfälliga beslut om andra hemliga tvångsmedel än hemlig rumsavlyssning.

    Regeringen föreslår också några fler lagändringar, som ska stärka rättssäkerheten och skyddet för den personliga integriteten. Bland annat blir förbudet mot att avlyssna vissa samtal mer omfattande och domstolar får inte längre fatta beslut om hemliga tvångsmedel utan att ett offentligt ombud har varit med vid beslutet.
     
    Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2015.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    7
    Reservationer
    5 
    Anföranden och repliker
    16, 59 minuter
    Justering
    2014-11-20
    Bordläggning
    2014-11-25
    Debatt
    2014-11-26
    Beslut
    2014-11-26
  • Dokument & lagar

    Utökade befogenheter för civilanställda inom Polismyndigheten och Ekobrottsmyndigheten

    Betänkande 2014/15:JuU3

    Inom Polisen och Ekobrottsmyndigheten arbetar inte bara poliser och åklagare utan även civilanställda. Även dessa civilanställda ska få möjlighet att göra vissa sysslor som annars bara poliser får göra. Poliser bör i första hand arbeta med sådant där deras kompetens är en nödvändig förutsättning, till exempel fall där det kan krävas våld eller tvång.

    En civilanställd utredare får nu rätt att hålla i vissa förhör, kan hantera förenklad delgivning eller besluta om förverkande.

    Även bilinspektörer, som är civilanställda som arbetar med trafikövervakning inom Polisen, ska få rätt att:

    • besluta om vissa avgifter,
    • meddela förbud mot fortsatt färd i vissa fall,
    • ta hand om ett fordons registreringsskyltar,
    • få tillträde till fordon för kontroll av alkolås.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    De nya reglerna gäller från den 2 januari 2015.

    Behandlade dokument
    6
    Förslagspunkter
    2
    Anföranden och repliker
    10, 29 minuter
    Justering
    2014-11-13
    Bordläggning
    2014-11-25
    Debatt
    2014-11-26
    Beslut
    2014-11-26
  • Dokument & lagar

    Skärpningar i vapenlagstiftningen

    Betänkande 2013/14:JuU36

    Straffen för vapenbrott blir strängare. Bland annat höjs det lägsta straffet för grovt vapenbrott från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. En ny bestämmelse om synnerligen grovt vapenbrott införs också. Där blir straffet fängelse i lägst tre och högst sex år.

    Dessutom införs ett nytt system för prövning av vilka skytteföreningar och liknande sammanslutningar som ska kunna få vapentillstånd. Det innebär att endast sammanslutningar för jakt- eller målskytte som är auktoriserade eller anslutna till en auktoriserad sammanslutning ska kunna komma i fråga för vapentillstånd.

    Behandlade dokument
    6
    Förslagspunkter
    10
    Reservationer
    4 
    Anföranden och repliker
    8, 41 minuter
    Justering
    2014-06-18
    Bordläggning
    2014-06-24
    Debatt
    2014-06-25
    Beslut
    2014-06-25
  • Dokument & lagar

    Nämndemannauppdraget – stärkt förtroende och högre krav

    Betänkande 2013/14:JuU32

    Kraven på nämndemännen i domstolarna ska skärpas. En nämndeman är en person som i regel inte är jurist men som är med och dömer i olika rättsfall i egenskap av representant för allmänheten.

    Bland annat ska domstolen kunna begära utdrag ur polisens belastningsregister och nämndemannen får inte ha försatts i konkurs. Det ska också bli lättare för domstolen att avsätta en nämndeman som begått brott eller som på annat sätt visat sig vara olämplig som nämndeman. Nämndemännen ska dessutom gå en obligatorisk introduktionsutbildning. Nämndemannauppdraget är inget politiskt uppdrag, därför ska val av nämndemän hållas vid en annan tidpunkt än i anslutning till val av kommun- och landstingsfullmäktige.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    7
    Reservationer
    7 
    Anföranden och repliker
    22, 74 minuter
    Justering
    2014-06-03
    Debatt
    2014-06-25
    Beslut
    2014-06-25
  • Dokument & lagar

    2013 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll

    Betänkande 2013/14:JuU12

    Regeringen redovisar i en skrivelse hur lagen om särskild utlänningskontroll har använts under tiden 1 juli 2012 - 30 juni 2013. Regeringen redogör också för den internationella terrorismens utveckling och för Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism.

    Regeringen fattade ett beslut med stöd av lagen. Då avslogs ett överklagande av ett beslut om utvisning.

    Regeringen anser att islamistisk terrorism har utgjort det främsta hotet mot Sverige de senaste åren. 2010 höjdes hotnivån från lågt till förhöjt hot, det vill säga från två till tre på en femgradig skala. Enligt regeringen sker det i Sverige och utomlands fortfarande terroristaktiviteter som har koppling till Sverige och den högre hotnivån fortsätter därför att gälla.

    Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    1 
    Anföranden och repliker
    5, 26 minuter
    Justering
    2014-03-18
    Debatt
    2014-04-02
    Beslut
    2014-04-02
  • Dokument & lagar

    Redovisning av användningen av vissa hemliga tvångsmedel under år 2012

    Betänkande 2013/14:JuU11

    Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med en redogörelse för användningen av vissa hemliga tvångsmedel under 2012. Till hemliga tvångsmedel räknas rumsavlyssning, teleavlyssning, teleövervakning och kameraövervakning som görs i hemlighet. Regeringens samlade bedömning är att användningen av hemliga tvångsmedel under 2012 har fyllt sin funktion och varit en nödvändig metod vid brottsbekämpning.

    Justitieutskottet har granskat regeringens skrivelse. Utskottet tycker det är viktigt att tillräckligt noggrant kunna bedöma vad användningen av hemliga tvångsmedel har lett till för resultat i brottsutredningar. Detta med tanke på avvägningen mellan enskilda personers integritet och samhällets intresse av en effektiv brottsbekämpning. Utskottet anser att regeringens redogörelse är tillräcklig. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    3 
    Anföranden och repliker
    6, 33 minuter
    Justering
    2014-03-18
    Debatt
    2014-04-02
    Beslut
    2014-04-02
  • Dokument & lagar

    Processrättsliga frågor

    Betänkande 2013/14:JuU16

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om frågor som rör domstolarna och domstolarnas arbete. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om de regler som styr rättegångar och andra delar av arbetet i domstolarna.

    Behandlade dokument
    22
    Förslagspunkter
    17
    Reservationer
    15 
    Anföranden och repliker
    33, 95 minuter
    Justering
    2014-03-06
    Debatt
    2014-03-19
    Beslut
    2014-03-19
  • Dokument & lagar

    Unga lagöverträdare

    Betänkande 2013/14:JuU19

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om unga som begår brott. Motionerna handlar om arbete för att förebygga brott, handläggningstider, ungdomsdomstolar och straff för unga som begått brott.

    Behandlade dokument
    14
    Förslagspunkter
    5
    Reservationer
    1 
    Anföranden och repliker
    7, 40 minuter
    Justering
    2014-02-20
    Debatt
    2014-03-06
    Beslut
    2014-03-12
  • Dokument & lagar

    Kriminalvårdsfrågor

    Betänkande 2013/14:JuU17

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om kriminalvård. Skälet är främst att arbete redan pågår inom de områden motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om sysselsättning, utslussning och samverkan mellan Kriminalvården och andra myndigheter, villkor för häktade, statistik och barn vars föräldrar är häktade eller sitter i fängelse.

    Behandlade dokument
    13
    Förslagspunkter
    14
    Reservationer
    13 
    Anföranden och repliker
    24, 81 minuter
    Justering
    2014-02-20
    Debatt
    2014-03-06
    Beslut
    2014-03-12
  • Dokument & lagar

    Subsidiaritetsprövning av förslag om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten

    Utlåtande 2013/14:JuU13

    EU-kommissionen har lagt fram ett förslag om att inrätta en europeisk åklagarmyndighet. Myndigheten ska få exklusiv behörighet att utreda och åtala för brott mot EU:s ekonomiska intressen. Riksdagen anser att förslaget strider mot den så kallade subsidiaritetsprincipen. Förslaget är långtgående, och en ny överstatlig myndighet skulle få stora konsekvenser för svensk lagstiftning och svenska myndigheter. Riksdagen beslutade att skicka ett motiverat yttrande till EU.

    Kommissionens förslag innebär att EU-ländernas åklagarbehörighet överlåts till EU när det gäller brott mot EU:s ekonomiska intressen. Den europeiska åklagaren och fyra biträdande åklagare ska utses av EU:s institutioner. I varje EU-land ska det finnas minst en delegerad europeisk åklagare, som utses av den europeiska åklagaren efter förslag från EU-länderna.

    Riksdagen konstaterar att det är svårt att överblicka vad förslaget närmare innebär, inte minst på längre sikt. Detta eftersom ett av EU-fördragen gör det möjligt att i framtiden utvidga myndighetens behörighet till även omfatta annan grov gränsöverskridande brottslighet.

    Inom EU finns redan i dag åklagarsamarbetet Eurojust. Riksdagen menar att kommissionen inte har lyckats visa att det man vill uppnå med förslaget inte kan uppnås med åtgärder på nationell nivå, till exempel med stöd av Eurojust.

    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    8, 30 minuter
    Beredning
    2013-10-03
    Justering
    2013-10-17
    Debatt
    2013-10-23
    Beslut
    2013-10-24
  • Dokument & lagar

    Kvalificerad skyddsidentitet

    Betänkande 2005/06:JuU31

    Poliser, andra tjänstemän inom Säkerhetspolisen och tjänstemän inom Försvarsmaktens försvarsunderrättelseverksamhet ska kunna få kvalificerad skyddsidentitet. Det innebär att personen får andra personuppgifter än de verkliga, och att dessa uppgifter ska kunna tas in i körkort, pass eller andra identitetshandlingar. I vissa fall ska uppgifterna kunna registreras i folkbokföringen. En kvalificerad skyddsidentitet ska kunna tilldelas en tjänsteman om det behövs för att inte röja åtgärder inom verksamheten och det finns en påtaglig risk för att ett sådant röjande allvarligt skulle motverka verksamheten eller utsätta någon som berörs av denna för allvarlig fara. Sekretess ska gälla uppgifter kring ett ärende om kvalificerad skyddsidentitet. Vissa sekretessbelagda uppgifter får inte efterfrågas vid vittnesmål eller förhör. Det ska också vara möjligt för tjänstemannen att i rättegång höras i det namn som ingår i den kvalificerade skyddsidentiteten. Lagförslagen börjar gälla den 1 oktober 2006.
    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    5
    Reservationer
    3 
    Anföranden och repliker
    25, 64 minuter
    Justering
    2006-05-18
    Debatt
    2006-05-29
    Beslut
    2006-05-30
  • Dokument & lagar

    Åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott

    Betänkande 2005/06:JuU30

    Riksdagen beslutade på begäran av ledamöter från Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Centern och Miljöpartiet att regeringens och justitieutskottets lagförslag om att tillåta så kallade hemliga tvångsmedel för att hindra vissa grova brott ska vila ett år. Det betyder att förslaget kommer att behandlas på nytt. Enligt regeringsformen får en begäran väckas om att ett lagförslag ska vila ett år om förslaget begränsar vissa grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Lagförslaget innebär följande. Polisen ska få använda hemliga tvångsmedel för att förebygga eller förhindra vissa grova brott. Tvångsmedlen som ska få användas är hemlig teleavlyssning, hemlig kameraövervakning, hemlig teleövervakning och postkontroll. I dag får dessa metoder användas endast vid brottsutredningar. De brott som omfattas av förslaget är terroristbrott, vissa högmålsbrott, brott mot rikets säkerhet och allmänfarliga brott - med andra ord brott som Säkerhetspolisen, Säpo, ska bekämpa. Även vissa mycket allvarliga brott som den öppna polisen bekämpar omfattas om syftet med brottet är att påverka till exempel domare och åklagare eller nyhetsförmedlare och journalister. Det kan handla om brott som mord, dråp, grov misshandel, människorov och olaga frihetsberövande. Det kommer att krävas att en domstol ger sitt tillstånd och tillståndet får beviljas för endast en månad åt gången. Enligt förslaget skulle lagen gälla från den 1 juli 2006.
    Behandlade dokument
    7
    Förslagspunkter
    5
    Reservationer
    6 
    Anföranden och repliker
    32, 103 minuter
    Justering
    2006-05-18
    Debatt
    2006-05-31
    Beslut
    2006-05-31
  • Dokument & lagar

    Hemlig rumsavlyssning

    Betänkande 2005/06:JuU26

    Riksdagen beslutade på begäran av ledamöter från Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Centern och Miljöpartiet att regeringens och justitieutskottets lagförslag om buggning ska vila ett år. Det betyder att förslaget kommer att behandlas på nytt. Enligt regeringsformen får en begäran om att ett lagförslag ska vila ett år väckas om förslaget begränsar vissa grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Lagförslaget om hemlig rumsavlyssning (buggning) innebär följande. Polisen ska i hemlighet kunna få avlyssna (bugga) samtal vid förundersökning av brott som har ett lägsta straff på minst fyra års fängelse. Exempel på sådana brott är terroristbrott, mord, dråp, grovt rån och grov mordbrand. Polisen ska också kunna få använda buggning när den utreder vissa andra allvarliga brott som har en lägre straffskala, som grovt narkotikabrott och grova sexualbrott, om straffet beräknas bli längre än fyra års fängelse. För att få använda buggning krävs det att någon är skäligen misstänkt för brottet, att åtgärden är "av synnerlig vikt för utredningen och att skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men som den innebär för den avlyssnade". Domstol måste alltid ge sitt tillstånd. Buggningen får dessutom bara ske på platser där det finns anledning att anta att den misstänkte kommer att uppehålla sig. Särskilda krav ställs för att få bugga andra bostäder än den misstänktes egen bostad. Det kommer enligt förslaget att vara förbjudet att bugga bland annat läkarmottagningar, advokatkontor och platser som används för själavård. Samtal mellan försvarare och misstänkt respektive läkare och patient ska inte få buggas. Samtal där någon lämnar uppgifter för vilka mottagaren enligt tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen inte får avslöja sin källa får inte heller avlyssnas. Enligt förslaget skulle lagen gälla från den 1 juli 2006 till och med den 30 juni 2009.
    Behandlade dokument
    16
    Förslagspunkter
    7
    Reservationer
    6 
    Anföranden och repliker
    49, 147 minuter
    Justering
    2006-05-18
    Debatt
    2006-05-31
    Beslut
    2006-05-31
  • Dokument & lagar

    Personsäkerhet

    Betänkande 2005/06:JuU36

    Polisen och andra myndigheter ska få bättre möjligheter att skydda vittnen och andra hotade personer. En ny bestämmelse införs i polislagen där det framgår att särskilt personsäkerhetsarbete får bedrivas beträffande vittnen och andra hotade personer. Regeringen får meddela föreskrifter som närmare bestämmer hur lagen ska tillämpas. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006.
    Behandlade dokument
    7
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    3 
    Anföranden och repliker
    8, 29 minuter
    Justering
    2006-05-16
    Debatt
    2006-05-29
    Beslut
    2006-05-30
  • Dokument & lagar

    Ingripanden mot unga lagöverträdare

    Betänkande 2005/06:JuU34

    Reglerna om ingripanden mot och behandling av unga lagöverträdare förändras. Syftet är bland annat att förhindra återfall i kriminalitet. Bland annat ändras påföljden "överlämnande till vård inom socialtjänsten" till att omfatta dem som har ett särskilt behov av vård eller annan åtgärd som syftar till att motverka att den unge utvecklas ogynnsamt. Påföljden byter namn till ungdomsvård. Vidare införs ungdomstjänst som en ny påföljd för ungdomar under 18 år. Påföljden genomförs av socialtjänsten och ska bestå av oavlönat arbete. Stödet till unga personer, även dem under 15 år, förstärks. Socialtjänsten ska kunna utse en särskilt kvalificerad kontaktperson för att motverka risken för narkotikamissbruk eller kriminalitet. Medling ska finnas tillgängligt i hela landet för brottslingar under 21 år. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2007, utom förslaget om att kommunerna måste erbjuda medling som börjar gälla den 1 januari 2008.
    Behandlade dokument
    54
    Förslagspunkter
    56
    Reservationer
    51 
    Anföranden och repliker
    27, 126 minuter
    Justering
    2006-05-11
    Debatt
    2006-05-19
    Beslut
    2006-05-30
  • Dokument & lagar

    Trafikbrott

    Betänkande 2005/06:JuU23

    Riksdagen sade nej till motionsförslag om trafikbrott från den allmänna motionstiden 2004 och 2005. Motionerna tog bland annat upp frågor om val av påföljd vid trafiknykterhetsbrott och viss annan trafikbrottslighet samt om olika åtgärder för att utreda eller förebygga skilda slag av trafikbrott, främst rattfylleri. Riksdagen avslog motionerna i huvudsak med hänvisning till gällande regler och pågående arbete.
    Behandlade dokument
    41
    Förslagspunkter
    20
    Reservationer
    17 
    Anföranden och repliker
    17, 61 minuter
    Justering
    2006-03-23
    Debatt
    2006-04-05
    Beslut
    2006-04-06
  • Dokument & lagar

    Straffrättsliga frågor

    Betänkande 2005/06:JuU22

    Riksdagen sade ja till följande förslag från de borgerliga partierna och Miljöpartiet om straffrätt. Kravet på att en gärningsman ska ha använt så kallade otillbörliga medel för att kunna dömas för människohandel om offret varit över 18 år bör slopas. Straffansvaret för barnpornografibrott bör utvidgas till att omfatta exploatering av alla personer under 18 år. Syftet är att stärka skyddet även för de barn som ser äldre ut än 18 år. Samtidigt bör preskriptionstiden för barnpornografibrott förlängas så att den börjar löpa först när barnet fyller eller skulle ha fyllt 18 år. Riksdagen uppmanade regeringen att återkomma med lagförslag i dessa frågor. Riksdagen sade också ja till en reservation från de borgerliga och Miljöpartiet som innebär att regeringen ska utreda vilka konsekvenser sexköpslagen fått. Riksdagen sade nej till övriga motioner om straffrätt, som lämnades in främst under den allmänna motionstiden 2004 och 2005, med hänvisning till bland annat att gällande regelverk är ändamålsenligt samt till pågående utrednings- och beredningsarbete.
    Behandlade dokument
    144
    Förslagspunkter
    62
    Reservationer
    56 
    Anföranden och repliker
    42, 168 minuter
    Justering
    2006-03-23
    Debatt
    2006-04-05
    Beslut
    2006-04-05
  • Dokument & lagar

    Företagsbot

    Betänkande 2005/06:JuU13

    Systemet med företagsbot ska bli effektivare, och företagsbot ska användas oftare för brott i näringsverksamhet. Det ska löna sig för näringsidkare att organisera sin verksamhet på ett sätt som motverkar överträdelser, vilket ska gynna konkurrensen. Möjligheten att ålägga företagsbot utvidgas. I dag krävs det att brottsligheten ska ha inneburit ett grovt åsidosättande av de särskilda skyldigheter som är förenade med verksamheten eller annars vara av allvarligt slag. Detta krav slopas. Företagsbot ska vidare kunna åläggas när brottet har begåtts av en person i ledande ställning eller en person som annars haft ett särskilt ansvar för tillsyn eller kontroll i verksamheten. Beloppsgränserna för företagsbot justeras. Företagsbot ska fastställas till lägst 5 000 kronor och högst 10 miljoner kronor. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2006.
    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    12, 25 minuter
    Justering
    2006-02-21
    Debatt
    2006-03-08
    Beslut
    2006-03-08