Sök

1 Miljö Miljöminister Kjell Larsson Rapport från ministerrådsmöte den 30 mars 2000 Information och samråd inför ministerrådsmöte den 22 juni 2000 Anf. 1  ORDFÖRANDEN: Jag förklarar EU-nämndens sammanträde öppnat, och hälsar miljöminister Kjell Larsson och medarbetare välkomna hit. Jag har en allmän synpunkt till nämndens

1 Information och samråd med statsminister Göran Persson inför Europeiska rådets möte den 1920 juni 2000 Anf. 1  ORDFÖRANDEN: Huvudpunkten på dagordningen är information och samråd med statsministern inför Europeiska rådets möte i Santa Maria da Feira den 1920 juni. Vi gör som vi brukar och lämnar ordet direkt till statsministern

1 Fiske Statssekreterare Per-Göran Öjeheim Rapport från ministerrådsmöte den 16 och 17 december 1999 Information och samråd inför ministerrådsmöte den 16 juni 2000 Anf. 1  ORDFÖRANDEN: Jag förklarar sammanträdet öppnat och ber nämndens ledamöter att notera att dagens föredragningslista har förändrats lite grann när

1 Ekofin Finansminister Bosse Ringholm Rapport från ministerrådsmöte den 8 maj 2000 Information och samråd inför ministerrådsmöte den 5 juni 2000 Anf. 1  ORDFÖRANDEN: Jag förklarar EU-nämndens sammanträde öppnat och hälsar finansminister Bosse Ringholm med medarbetare välkomna hit dels för en muntlig återrapport från

1 Energifrågor Statssekreterare Lars Rekke Rapport från ministerrådsmöte den 2 december 1999 Information och samråd inför ministerrådsmöte den 30 maj 2000 Anf. 1  ORDFÖRANDEN: Jag förklarar sammanträdet öppnat. Innan vi går in på dagordningen vill jag fråga nämnden om nämnden medger att föredragande Margareta Hjorth

Den kooperativa rörelsen ges möjligheten att ha en organisation där ägandet och den kooperativa verksamheten kan läggas i olika juridiska personer utan att den lokala konsumentföreningen förlorar sin rättsliga status som ekonomisk förening. Bakgrunden är den omstrukturering som skett inom kooperationen och som innebär att en lokalt förankrad konsumentförening överför affärsverksamhet till KF. Omstruktureringen har sin grund i konsumentkooperationens behov av att skapa en mer effektiv verksamhet, med storskalighets- och synergieffekter, samtidigt som den lokala förankringen bevaras.

Behandlade dokument

2

Justering

2000-05-23

Debatt

2000-06-07

1 Allmänna frågor Utrikesminister Anna Lindh Rapport från informellt ministermöte Gymnich den 57 maj 2000 Information och samråd inför ministerrådsmöte den 22 och 23 maj 2000 Anf. 1  ORDFÖRANDEN: Jag förklarar EU-nämndens sammanträde öppnat. Jag hälsar utrikesminister Anna Lindh med medarbetare välkomna hit för samråd

1 Industri Statsrådet Mona Sahlin Rapport från ministerrådsmöte den 9 november 1999 Information och samråd inför ministerrådsmöte den 18 maj 2000 Anf. 1  ORDFÖRANDEN: Jag hälsar statsrådet Mona Sahlin och hennes medarbetare välkomna hit för samråd och en muntlig återrapportering från ministerrådsmötet den 9 november

Varumärkeslagen anpassas till EG:s varumärkesdirektiv. Direktivet syftar till att eliminera vissa skillnader i de olika EG-ländernas nationella varumärkeslagar. Framför allt reglerar direktivet frågor om vad som behövs för att kunna få och vidmakthålla en ensamrätt till ett varumärke och frågor om det rättsliga skyddet av ensamrätten till ett varumärke. Varumärkesrätten ger innehavaren av ett varumärke en ensamrätt att använda varumärket som symbol för varor eller tjänster.

Behandlade dokument

1

Justering

2000-05-09

Debatt

2000-05-24

Det blir möjligt att registrera partnerskap i Sverige om en av parterna har hemvist här sedan minst två år. Riksdagens beslut innebär en lättnad i nuvarande bestämmelser om att minst en av parterna ska vara svensk medborgare med hemvist här i landet. Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att verka för att vigselförrättare och partnerskapsförrättare görs till ett gemensamt uppdrag. Med en sådan ordning skulle det finnas tillgång till partnerskapsförrättare över hela landet, vilket inte är fallet i dag.

Behandlade dokument

7

Justering

2000-05-09

Debatt

2000-05-24

En ny lag om konsumentskydd vid distansavtal och hemförsäljningsavtal (distansavtalslag) träder i kraft den 1 juni 2000. Lagen ska gälla för avtal som träffas på distans, t.ex. på Internet eller per telefon, och för avtal som t.ex. ingås vid hembesök. I lagen finns bestämmelser om vilken information som näringsidkaren ska lämna till konsumenten vid marknadsföring och när ett avtal ingås. Konsumenten får också en ångerrätt under 14 dagar. Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att analysera om arrangörer av idrottsevenemang i vissa fall ska slippa återbetala biljettintäkter vid inställda arrangemang.

Behandlade dokument

4

Justering

2000-04-27

Debatt

2000-05-10

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1999 om kapitalanvändning i avkastningsstiftelser. I samtliga motioner begärs lagändringar för att underlätta för avkastningsstiftelser att dela ut medel från stiftelsens realisationsvinster vid omsättning av värdepapper och andra tillgångar i stiftelserna.

Behandlade dokument

7

Justering

2000-04-25

Debatt

2000-05-10

1 Jordbruk Jordbruksminister Margareta Winberg Rapport från ministerrådsmöte den 20 och 21 mars 2000 Information och samråd inför ministerrådsmöte den 17 och 18 april 2000 Anf. 1  ORDFÖRANDEN: Då ber vi att få hälsa jordbruksminister Margareta Winberg och hennes medarbetare välkomna hit. Det dröjsmål ni utsattes för

Riksdagen avslog en motion från allmänna motionstiden 1999 om åtgärder mot s.k. ränteskruvning vid finansiell leasing. Med finansiell leasing avses en tjänst som tillhandahålls en näringsidkare eller en konsument genom särskilda leasingbolag. Tjänsten innebär att leasingbolaget (leasegivaren) köper in utrustning anvisad av leasingkunden (leasetagaren). Utrustningen ägs av leasegivaren, medan nyttjanderätten genom ett särskilt leasingavtal upplåts till leasetagaren. Vid s.k. ränteskruvning sker ett överuttag av leasingavgifter, vilket drabbar både enskilda och institutionella kunder.

Behandlade dokument

1

Justering

2000-04-11

Debatt

2000-04-28

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1999 om immaterialrättsliga frågor. Motionerna behandlar skyddet för immateriella rättigheter, patent, biotekniska uppfinningar, upphovsrätten i informationssamhället, inskränkningar i upphovsrätten och s.k. arenarätt.

Behandlade dokument

17

Justering

2000-04-11

Debatt

2000-04-28

Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att se över hur privat pensionssparande hanteras av myndigheterna vid skuldsanering. Pensionsförsäkringar och annat privat pensionssparande hanteras i dag i samband med skuldsanering på olika sätt av skattemyndigheter och kronofogdemyndigheter. Denna brist på enhetlighet i bedömningarna är otillfredsställande, och åtgärder bör snarast vidtas för att komma till rätta med förhållandena. Bakgrunden är att en person som ansöker om skuldsanering normalt ska, innan ett skuldsaneringsförfarande inleds, ha avyttrat de tillgångar som han eller hon inte har oundgängligt behov av. Privata pensionsförsäkringar går emellertid som regel inte att återköpa.

Behandlade dokument

7

Justering

2000-04-11

Debatt

2000-04-28

1 Ekofin Finansminister Bosse Ringholm Rapport från ministerrådsmöte den 13 och 14 mars 2000 Information och samråd inför informellt ministerrådsmöte den 7 och 8 april 2000 Anf. 1  ORDFÖRANDEN: EU-nämndens sammanträde är öppnat. Innan vi går in på dagordningen vill jag först hälsa Sven-Erik Sjöstrand, som är ny suppleant

1 Miljö Miljöminister Kjell Larsson Rapport från ministerrådsmöte den 13 december 1999 Information och samråd inför ministerrådsmöte den 30 mars Anf. 1  ORDFÖRANDEN: Jag förklarar mötet öppnat och hälsar miljöminister Kjell Larsson och hans medarbetare välkomna hit till samråd och information inför ministerrådsmötet

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1999 om olika frågor på familjerättens område. Motionerna behandlar bl.a. äktenskaps- och sambolagstiftningen samt arvs- och namnrättsliga frågor.

Behandlade dokument

14

Justering

2000-03-21

Debatt

2000-04-05

Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om en utvärdering av 1998 års föräldrabalksreform när det gäller gemensam vårdnad mot en förälders vilja och barnets boende. Riksdagen beslutade i maj 1998 om ändringar i föräldrabalken bl.a. med syftet att öka användningen av gemensam vårdnad, även i fall där en av föräldrarna motsätter sig detta (se 1997/98:LU12 ). Det är nu angeläget med en utvärdering av föräldrabalksreformen, särskilt när det gäller bestämmelserna om gemensam vårdnad samt för- och nackdelar med växelvis boende. Eftersom utvärderingsarbetet är tidskrävande bör regeringen vidta ytterligare åtgärder så att en utvärdering kan redovisas för riksdagen inom en inte alltför avlägsen framtid. Ställningstagandet gjordes med anledning av motionsförslag.

Behandlade dokument

14

Justering

2000-03-21

Debatt

2000-04-05