Sök

Riksdagen avslog motioner i frågor som rör bl.a. kommunal självstyrelse och lokal demokrati på skilda nivåer. Riksdagen gav dock, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att utreda frågan om att jämställa uppdrag i kommunala företag med andra kommunala uppdrag vad beträffar förhållandena för de förtroendevalda.

Behandlade dokument

41

Anföranden och repliker

55, 47 minuter

Beredning

2000-11-09

Justering

2001-02-22

Debatt

2001-03-07

Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag i olika författningsfrågor, regeringen flera uppdrag: 1) Att utreda frågor om skyldigheten, reglerad i regeringsformen, för domstolar och andra offentliga organ att i vissa fall inte tillämpa en föreskrift och om undantaget från denna skyldighet, det s.k. uppenbarhetsrekvisitet. Utrymmet för att tillämpa uppenbarhetsrekvisitet har minskat bl.a. genom Sveriges medlemskap i EU och införlivandet av Europakonventionen i svensk rätt. Utredningen bör undersöka på vilket sätt en utvidgad lagprövning bör kunna utövas, vilket innefattar frågan om en speciell författningsdomstol behövs. 2) Att utreda folkomröstningsinstitutet på nytt, denna gång med parlamentarisk medverkan. 3) Att klarlägga frågor kring reglerna i regeringsformen om riksdagsledamöters skydd mot åtal. 4) Att pröva förutsättningarna för att ändra den ordning som innebär att beslut om ändring i riddarhusordningen överlämnas till regeringen för stadfästelse och att riddarhusordningen och 1723 års privilegiebrev publiceras i SFS. Riksdagen avslog också motioner i olika författningsfrågor.

Behandlade dokument

45

Anföranden och repliker

91, 1 minuter

Beredning

2000-10-10

Justering

2001-02-22

Debatt

2001-03-07

Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att göra en översyn av rätten och möjligheterna att använda teckenspråket, liksom dövas och hörselskadades tillgång till samhällets utbud av kultur och litteratur. Det är angeläget att de dövas och hörselskadades rättigheter när det gäller teckenspråket och teckenspråksinformation säkerställs. Vidare avslog riksdagen motioner från allmänna motionstiden 2000 bl.a. om att ratificera en ILO-konvention om ursprungsfolkens rättigheter, om minoritetsspråkens ställning samt om att teckenspråket ska få ställning som minoritetsspråk.

Behandlade dokument

8

Beredning

2001-01-23

Justering

2001-02-13

Debatt

2001-02-22

Beslut

2001-02-22

Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att dels göra en grundlig översyn av reglerna för koncessionsavgiften på televisionens område, dels snabbt utreda möjligheten att koncessionsavgift endast ska betalas för sändning av reklam med analog sändningsteknik. Riksdagen beslutade också att programföretag med tillstånd att sända TV-program med reklam i hela landet med analog sändningsteknik ska betala koncessionsavgift till staten. Detta under förutsättning att företaget är ensamt om denna rätt. Det görs ingen åtskillnad mellan reklamintäkter från analoga respektive digitala sändningar. Bakgrunden till regeringens förslag är Radio- och TV-verkets beslut i april 2001 att den fasta delen av TV 4:s koncessionsavgift inte ska tas ut under 2001. Verket menar att det saknas rättslig grund för detta eftersom flera programföretag utöver TV 4 fått tillstånd att i hela landet sända TV-program med reklam i det digitala marknätet. Syftet med koncessionsavgiften var att motverka effekterna av den bristfälliga konkurrensen till följd av att det företag som har ensamrätt att sända reklam-TV i marksändningar i viss mån verkar på en skyddad marknad. Utvecklingen som skett inom TV-området har dock inte på något avgörande sätt förändrat konkurrenssituationen. TV 4 kan fortfarande i egenskap av enda reklam-TV-kanal som når hela landet i det analoga marknätet anses ha konkurrensfördelar eftersom endast en liten del av alla hushåll kan ta emot marksänd digital-TV. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2001.

Behandlade dokument

6

Beredning

2001-05-29

Justering

2001-06-01

Debatt

2001-06-13

Reglerna för riksdagsledamöternas tjänsteresor ändras fr.o.m. den 1 juli 2001. Riksdagens beslut innebär bl.a. att en ledamot alltid ska lämna in en reseräkning för att få ersättning för kostnader för resor som ledamoten själv betalat och hans eller hennes övriga utlägg. Reseräkningen ska lämnas snarast, dock senast sex månader efter det att resan avslutades.

Behandlade dokument

1

Anföranden och repliker

4, 1 minuter

Beredning

2001-05-15

Justering

2001-05-31

Debatt

2001-06-11

Beslut

2001-06-12

Riksdagen godkände riksdagsstyrelsens förslag om förbättrade arbetsformer i riksdagsarbetet. Beslutet innebär bl.a. att riksdagen inte ska ta ställning till en preliminär fördelning av utgifterna på utgiftsområden på våren och att regeringen inte ska lägga förslag om utgiftstak för staten i vårpropositionen. Utgiftstak för år 3 ska i stället behandlas i budgetpropositionen. Budgetdebatterna ska som huvudregel vara sammanhållna och inte ämnesindelade. Riksdagens ställning i arbetet med EU-frågor ska stärkas. Riksdagen ska vidare i ökad utsträckning följa upp och utvärdera fattade beslut. Detta för att åstadkomma ett bättre berednings- och beslutsunderlag i den politiska styr- och beslutsprocessen. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att efter några år utvärdera vilka effekter omläggningen av budgetprocessen haft på såväl budgetprocessens innehåll och resultat som riksdagsarbetet. Riksdagsstyrelsen fick i uppdrag att utreda två frågor: Att ersätta benämningen Den ekonomiska vårpropositionen med Riktlinjer för den ekonomiska politiken. Att riksdagen inte i förväg ska behöva binda sig för en viss uppdelning av budgetåret om budgetregleringen inte hinner slutföras i tid.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Beredning

2001-05-10

Justering

2001-05-31

Debatt

2001-06-13

Riksdagen lade till handlingarna regeringens redogörelse för verksamheten inom de kommittéer, dvs. utredningar, som har tillsatts efter beslut av regeringen.

Beredning

2001-05-17

Justering

2001-05-31

Debatt

2001-06-11

Beslut

2001-06-12

Riksdagen beslutade att förlänga försöket med kommunal uppdragsverksamhet inom viss yrkestrafik. Försöket har pågått sedan 1996 och förlängs nu med tre år till utgången av år 2005. Antalet kommunala trafikaktiebolag är litet och deras uppdragsverksamhet har varit marginell. En förlängd försökstid kan ge ett bättre underlag för beslutet huruvida verksamheten ska bli permanent. Vidare preciseras det nuvarande villkoret om hur uppdragsverksamheten ska särredovisas i bolagens årsredovisningar. Syftet är att intäkterna, kostnaderna och resultatet av uppdragsverksamheten ska framgå tydligare. Denna lagändring träder i kraft den 1 januari 2002.

Behandlade dokument

5

Anföranden och repliker

25, 1 minuter

Beredning

2001-04-24

Justering

2001-05-17

Debatt

2001-05-31

Konstitutionsutskottet (KU) anmälde för riksdagen sin granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. KU riktar kritik mot näringsminister Björn Rosengren när det gäller Näringsdepartementets upphandling av konsulttjänster av Goldman Sachs i samband med fusionen Telia-Telenor. Det är inte en godtagbar ordning att Goldman Sachs utfört huvuddelen av sitt arbete innan avtal slutits även om denna tid utnyttjades för att få till stånd ett för staten mer förmånligt avtal än som ursprungligen föreslogs. KU riktar däremot inte kritik mot valet av upphandlingsform. Granskningen har vidare visat att avsaknaden av dokumentation är en allvarlig och förhållandevis ofta förekommande brist när det gäller upphandlingarna. Bristerna ger intryck av att tillräcklig vikt inte lagts vid en förvaltningsmässigt betryggande hantering av upphandlingsärendena. KU har vidare granskat andra frågor, bl.a. de lokala investeringsprogrammen, Östersjömiljarden, upphandling av trafiken på Västkustbanan samt statminister Göran Perssons uppmaning till kommunerna om socialbidraget.

Anföranden och repliker

140, 205 minuter

Beredning

2001-01-25

Justering

2001-05-17

Debatt

2001-05-30

Beslut

2001-05-30

Riksdagen beslutade om en justering av en tidigare ändring i atomansvarighetslagen. Syftet är att rätta till en felaktighet i den lagändring som riksdagen beslutade om tidigare i vår. (Se även 2000/01:LU7 .)

Justering

2001-05-15

Debatt

2001-05-31

Riksdagen beslutade om lagändringar som ska bidra till minskad ekonomisk brottslighet. Tillämpningsområdet för den s.k. rådgivningslagen utvidgas. Lagens syfte är att försvåra oseriös rådgivningsverksamhet, som ofta är en förutsättning för ekonomisk brottslighet. Nu ska lagen även omfatta juridiskt eller ekonomiskt biträde som inte kan sägas innefatta rådgivning, t.ex. förmedling och värdering. Vidare beslutades bl.a. att längsta tiden för ett rådgivningsförbud förlängs från fem till tio år, att förbud normalt sett alltid ska meddelas vid grov brottslighet och att ett förbud som överträds regelmässigt ska förlängas. Lagen om näringsförbud ändras för att förhindra att ett sådant förbud kringgås med hjälp av bulvaner. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2001.

Behandlade dokument

4

Justering

2001-05-15

Debatt

2001-05-31

Riksdagen beslutade att en stiftelse i vissa fall ska kunna undantas från viss tillsyn. Tillsyn innebär att en tillsynsmyndighet bl.a. kontrollerar stiftelsens förvaltning och revision. Beslutet innebär t.ex. möjlighet till skydd mot insyn i hur Nobelpristagare utses i samband med tillsyn. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2001.

Behandlade dokument

2

Justering

2001-05-15

Debatt

2001-05-31

En skadelidande som är i behov av uppgifter i avslutade förundersökningar, för att kunna få anspråk på skadestånd eller på bättre rätt till egendom tillgodosett, får möjlighet att trots sekretess få del av uppgifterna. Rätten till insyn ska också gälla i andra avslutade brottsutredningar enligt 23 kap. rättegångsbalken och i avslutade utredningar enligt 31 § lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare.

Behandlade dokument

11

Anföranden och repliker

4, 12 minuter

Beredning

2001-04-24

Justering

2001-05-15

Debatt

2001-05-30

Det blir fr.o.m. den 1 juli 2001 möjligt att anlita även andra auktoriserade eller godkända revisorer än ett aktiebolags egna för granskningar av styrelsens redogörelse i samband med en apportemission och av fusionsplaner. I dag kräver lagen att granskningen ska utföras av bolagets egna revisorer, vilket medfört problem för svenska aktiebolag som är noterade på börs i USA. Apportemission är en nyemission med rätt att teckna aktier mot tillskott av annan egendom än pengar (apportegendom).

Behandlade dokument

1

Justering

2001-05-08

Debatt

2001-05-16

Beslut

2001-05-17

Riksdagen godkände kompletterande bestämmelser till Bryssel II-förordningen. Förordningen handlar om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar för makars gemensamma barn. Kompletteringarna gäller framför allt handläggningen av exekvaturförfarandet, som innebär att en part kan få fastställt om en dom som har meddelats i en annan medlemsstat erkänns eller får verkställas i Sverige.

Behandlade dokument

1

Justering

2001-05-08

Debatt

2001-05-16

Beslut

2001-05-17

Rätten till skadestånd för ideell skada stärks. Med ideell skada menas bl.a. sveda och värk samt lyte eller annat stadigvarande men. Riksdagens beslut innebär att nära anhöriga till den som dödas genom en skadeståndsgrundande handling får rätt till ersättning för de psykiska besvär som han eller hon åsamkas på grund av dödsfallet. Beslutet innebär vidare bl.a. att rätten till ersättning för ideell skada vid personskada och för kränkning genom brott ska kunna ärvas i större utsträckning än i dag. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2002.

Behandlade dokument

16

Justering

2001-05-08

Debatt

2001-05-16

Riksdagen godkände i huvudsak regeringens förslag om kommersiell lokalradio. Tillstånd att sända lokalradio ska fördelas enligt nya grunder som ställer vissa krav på tillståndshavarna. De som får nya tillstånd ska betala en koncessionsavgift om 40 000 kr per år, medan de som har befintliga tillstånd även under kommande tillståndsperioder ska betala den avgift som fastställdes vid auktionsförfarandet. Tillstånd ska inte längre fördelas genom ett auktionsförfarande utan av Radio- och TV-verket genom ett urvalsförfarande som i huvudsak baseras på ägarförhållanden och åtaganden i fråga om programinnehåll. Förbudet att ge tillstånd att sända lokalradio till tidningsutgivare samt programföretag som fått tillstånd av regeringen att sända ljudradio- eller TV-program avskaffas liksom förbudet för en tillståndshavare att ha mer än ett tillstånd. Ett tillstånd att sända lokalradio får förenas med villkor av olika slag. Varje tillståndshavare ska dagtid sända minst tre timmar eget material. Ett tillstånd att sända lokalradio ska gälla i högst fyra år, och tillstånden får därefter förlängas med högst fyra år i taget. De befintliga tillstånden ska kunna förlängas med åtta år och därefter med högst fyra år i taget. Den första tillståndsperioden begränsas till tre år för att tillståndsperioder för såväl gamla som nya tillstånd ska löpa ut vid utgången av 2008. De nya reglerna för den kommersiella lokalradion införs i radio- och TV-lagen. Lokalradiolagen och den s.k. stopplagen upphävs. Lagändringarna, som av grundlagsskäl vilat i ett år, träder i kraft den 1 juli 2001. (Se även 1999/2000:KU12 , 1999/2000:KU15 , 1999/2000:KU23 .)

Behandlade dokument

4

Anföranden och repliker

26, 1 minuter

Beredning

2001-05-03

Justering

2001-05-08

Debatt

2001-05-17

Riksdagen avslog motioner från den allmänna motionstiden 2000 om massmediefrågor: mångfald, mediernas roll, riktlinjer för mediepolitiken, konvergens, pornografi i kabel-TV, TV-direktivet, tillgänglighet för funktionshindrade, digital-TV, samisk TV, digital radio, rätt till genmäle, Granskningsnämnden för radio och TV samt distribution av tidningar och tidskrifter.

Behandlade dokument

15

Anföranden och repliker

21, 1 minuter

Beredning

2001-03-22

Justering

2001-05-08

Debatt

2001-05-17

Riksdagen gjorde fyra tillkännagivanden till regeringen om EU:s framtidsfrågor efter toppmötet mellan EU:s stats- och regeringschefer i Nice i december 2000. När det gäller de grundläggande rättigheterna inom EU uttalade riksdagen att regeringen med all kraft bör verka för att EU ska tillträda Europakonventionen till skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. När det gäller de nationella parlamenten i EU konstaterade riksdagen att det är en grundläggande demokratifråga att de nationella parlamenten har möjlighet att påverka utvecklingen inom EU. Arbetet inom EU bör läggas upp på sådant sätt och med sådana tidsfrister att de nationella parlamenten får utrymme att agera gentemot sina regeringar. Den fortsatta diskussionen bör vidgas till att också omfatta vilka typer av påverkan som det är lämpligt att de nationella parlamenten utövar på EU-nivå. Det är värdefullt att de nationella parlamenten använder informationskällor utöver de egna regeringarna. Informationsutbyte mellan nationella parlament bör uppmuntras, liksom informationsutbyte med Europaparlamentet och andra EU-organ. Det är också viktigt att det finns möjligheter för nationella parlamentariker att som folkets valda representanter påverka de processer som leder fram till beslut som ofta har påverkats av enskilda organisationer och påtryckargrupper. När det gäller förberedelsearbetet inför nästa regeringskonferens konstaterade riksdagen att det behövs mångas deltagande och att förberedelsearbetet måste engagera inte minst de nationella parlamenten. Erfarenheterna från COSAC (samarbetsorgan mellan de nationella parlamentens Europautskott och Europaparlamentet) kan utnyttjas, och ett konvent i huvudsak baserat på nationella parlament skulle kunna lämna värdefulla bidrag. Möjligheterna till remissomgång i de olika frågorna bör tas till vara. Regeringen bör inför nästa regeringskonferens redovisa för riksdagen det närmare förberedelsearbetet och vissa mera principiella ställningstaganden i de sakfrågor som konferensen kommer att behandla.

Behandlade dokument

8

Anföranden och repliker

95, 352 minuter

Beredning

2001-03-22

Justering

2001-04-26

Debatt

2001-05-09

Beslut

2001-05-09

Riksdagen beslutade om stärkt skydd mot förfalskade fångeshandlingar vid ansökan om lagfart. Om en inskrivning av förvärv av fast egendom (lagfart) beviljats med stöd av förfalskad överlåtelsehandling (fångeshandling) ska fastighetens rätte ägare ha rätt till ersättning av staten för sina kostnader för att få tillbaka lagfarten. Lagändringen träder i kraft den 1 juli 2001.

Behandlade dokument

2

Justering

2001-04-03

Debatt

2001-04-19

Beslut

2001-04-19