Sök

Svenska regler ska anpassas till EU:s gemensamma regler om arv i internationella situationer. Det kan till exempel handla om fall där en person som avlidit var medborgare i ett land men bosatt i ett annat land, där arvingarna finns i olika länder eller där den avlidne haft egendom i olika länder. EU:s bestämmelser reglerar bland annat vilket lands domstolar och andra myndigheter som får besluta i frågor om arv med internationell anknytning, och vilket lands lag som ska tillämpas på arvet. Normalt gäller att sådana arvsfrågor ska prövas i det land där den avlidne var bosatt och enligt det landets lag.

EU-reglerna ska gälla rakt av i Sverige. För att dessa ska fungera i praktiken beslutade riksdagen att en ny lag om arv i internationella situationer ska införas. Riksdagen godkände också vissa ändringar i nordiska arvskonventionen. De nya reglerna börjar gälla den 17 augusti 2015.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 12 minuter

Justering

2015-06-04

Bordläggning

2015-06-15

Debatt

2015-06-16

Beslut

2015-06-17

Den så kallade Haagkonventionen från 2005 innehåller regler om avtal för vilken domstol som ska pröva en tvist när parterna finns i olika länder. Dessa regler ska kompletteras med svenska regler. Konventionen och de kompletterande reglerna syftar till att skapa tydliga och förutsägbara villkor för företag som handlar och gör investeringar utomlands.

Regeringen bestämmer när de nya reglerna ska börja gälla i Sverige.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-06-04

Bordläggning

2015-06-15

Debatt

2015-06-16

Beslut

2015-06-17

Det ska bli tydligt att det ska bli möjligt att bevilja ledningsrätt direkt i en tomträtt.

Ledningsrätt är rätten att dra en ledning över någon annans mark för allmännyttiga syften. I dag finns det tydliga regler för ledningsrätt i fastigheter. Reglerna har dock varit mindre tydliga när det gäller fastigheter med tomträtt.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 juli 2015.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 18 minuter

Justering

2015-05-21

Bordläggning

2015-06-02

Debatt

2015-06-03

Beslut

2015-06-03

Reglerna om gemensamhetsanläggningar och enskilda vägar i anläggningslagen ändras. Syftet är att göra handläggningen av vissa ärenden enklare och rätten till ersättning mer enhetlig. Bland annat införs en ny ersättningsgrund i fall där en gemensamhetsanläggning eller vägupplåtelse begränsas eller upphävs. En sådan rätt till ersättning finns redan i andra liknande situationer. Handläggningen av vissa ärenden ska förenklas. Kulturreservat ska jämställas med en fastighet. Ett natur- eller kulturreservat ska företrädas av den som har beslutat om reservatet, det vill säga länsstyrelsen eller kommunen.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 juli 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

18, 47 minuter

Justering

2015-05-26

Bordläggning

2015-06-02

Debatt

2015-06-03

Beslut

2015-06-03

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för Lantmäteriets förrättningssammanträden. Reglerna innebär att sammanträdena ska få genomföras via telefon, videokonferens och annan modern kommunikationsteknik utan att mötesdeltagarna behöver träffas. Syftet är att förenkla och effektivisera behandlingen av ärenden och att minska kostnaderna.

Lantmäteriet är den myndighet som ansvarar för att kartlägga Sverige och registrerar bland annat fastigheter och fastighetsgränser. Beslut om registrering av fastigheter och fastighetsgränser tas på så kallade förrättningssammanträden där representanter för myndigheten och berörda fastighetsägare närvarar.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2015.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-05-21

Bordläggning

2015-06-02

Debatt

2015-06-03

Beslut

2015-06-03

Riksdagen har gått igenom och analyserat de säkerhetspolitiska frågorna i regeringens förslag om den försvarspolitiska inriktningen för 2016-2020 (se försvarsutskottets betänkande 2014/15:FöU11).

Riksdagen kan konstatera att den säkerhetspolitiska situationen i Europa har försämrats, bland annat mot bakgrund av den ryska aggressionen mot Ukraina, vilket innebär att kraven på den svenska försvarsförmågan har förändrats.

Riksdagen understryker att i ett vidgat säkerhetsbegrepp inryms även icke-militära hot och icke-statliga aktörer. Utskottet anser att Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten kompletterar varandra, och ser liksom regeringen stora möjligheter till ett än mer fördjupat nordiskt försvarssamarbete.

Riksdagen välkomnar att regeringen tänker låta en expert göra en analys av olika former av försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten med länder och organisationer. Analysen ska inte utvärdera den militära alliansfriheten.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

6

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

90, 281 minuter

Justering

2015-06-04

Bordläggning

2015-06-12

Debatt

2015-06-15

Beslut

2015-06-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ändra reglerna för den internationella järnvägstrafiken. Ändringarna sker genom att Sverige tillträder det så kallade Vilniusprotokollet till fördraget om internationell järnvägstrafik (COTIF). Fördraget reglerar internationella järnvägstransporter av personer och gods mellan de fördragsslutande länderna. Ändringarna innebär att de svenska reglerna anpassas till övriga Europa, särskilt när det gäller godstransporter.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-04-23

Bordläggning

2015-05-05

Debatt

2015-05-06

Beslut

2015-05-06

Sedan slutet på 2012 gäller EU:s så kallade Atenförordning i alla medlemsländer. Förordningen innebär att den som transporterar passagerare till sjöss har ansvar för personskador och måste ha en försäkring eller annat ekonomiskt skydd för skador på personer eller saker som kan uppstå vid transporterna. Nu ska reglerna i EU:s Atenförordning i Sverige börja gälla för fler inrikes sjötransporter än i dag. Vidare blir det möjligt att straffa en transportör som inte har försäkring eller som inte har med sig ett bevis på att det finns en försäkring. Sverige ansluter sig också till den så kallade Atenkonventionen, som har arbetats fram inom FN:s sjöfartsorganisation IMO. Regeringen har lämnat förslag till de lagändringar som behövs.

Regeringen får bestämma när de nya reglerna ska börja gälla. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-04-23

Bordläggning

2015-05-05

Debatt

2015-05-06

Beslut

2015-05-06