117 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Propositioner och skrivelser, Bilagor, EU-nämndens uppteckningar, Riksdagsskrivelser, 2009/10, 2005/06, Civilutskottet, Lagutskottet, sorterat efter datum
Regeringens proposition 2009/10:247
Aktieägares rättigheter Prop. 2009/10:247 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 16 september 2010
Fredrik Reinfeldt
Beatrice Ask
Justitiedepartementet Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås de lagändringar som bedöms nödvändiga
Ny konsumentkreditlag
Regeringens proposition 2009/10:242
Ny konsumentkreditlag
Prop. 2009/10:242
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 23 juni 2010
Fredrik Reinfeldt
Tobias Billström
Justitiedepartementet Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslår regeringen en
Regeringens proposition 2009/10:241
Ett förstärkt integritetsskydd i Prop. försäkringssammanhang 2009/10:241 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 23 juni 2010
Fredrik Reinfeldt
Tobias Billström
Justitiedepartementet Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås åtgärder
Enklare redovisning
Regeringens proposition 2009/10:235
Enklare redovisning
Prop. 2009/10:235
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 10 juni 2010
Fredrik Reinfeldt
Beatrice Ask
Justitiedepartementet Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås förenklingar av reglerna
Riksdagen har beslutat om en mindre ändring av lagen om alkoholutandningsprov. Skälet är att en paragraf har ett ofullständigt innehåll. Detta till följd av beslutet om en nedre gräns för sjöfylleri den 28 april 2010 (Proposition 2009/10:76). Lagändringen börjar gälla från den 1 sept 2010.
Riksdagen har beslutat att regeringens proposition "Ett sammanhängande system för geografisk miljöinformation" skjuts upp till riksmötet 2010/11. Beslutet gäller även de nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till civilutskottet under resten av riksmötet 2009/10.
En ny enklare plan- och bygglag börjar gälla den 2 maj 2011. Det innebär att plan- och byggprocessen förenklas samtidigt som kontrollen av byggandet skärps. Det här är några viktiga nyheter: Miljö- och klimataspekter ska beaktas vid planläggning och byggande. Alla som söker bygglov ska kunna få besked inom tio veckor. Skyldighet att i bygglov pröva krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Det generella kravet på bygganmälan före byggstart slopas. Innan en bygg-, rivnings- eller markåtgärd påbörjas krävs startbesked. Innan ett byggnadsverk får tas i bruk krävs ett slutbesked. Processen att ta fram en ny detaljplan förenklas och förkortas genom att krav på planprogram slopas. Hänsyn ska tas till förutsättningarna för telekommunikation och annan informationsteknik, till exempel bredband. En byggsanktionsavgift ersätter de nuvarande tre avgiftsmöjligheterna.
Små privata aktiebolag ska få välja om bolaget ska ha en revisor eller inte. Syftet är att aktiebolagen själva så långt som möjligt ska få avgöra vilka tjänster de behöver för sin organisation och förvaltning. Samma regel ska gälla även för vissa andra företag, bland annat handelsbolag. Aktiebolag som inte är revisionspliktiga och som vill välja bort revision ska fatta ett beslut med den innebörden. Den fasta mandattiden för revisorer i bland annat aktiebolag ändras från fyra år till ett år. Det finns ett gränsvärde som avgör om ett företag är skyldigt att upprätta årsredovisning på grund av sin storlek. Detta gränsvärde höjs. Detsamma gäller det gränsvärde som används för att skilja mellan större och mindre företag i årsredovisningslagen. Det innebär att fler företag kan utnyttja de möjligheter till förenklingar och undantag som finns för mindre företag.
Ersättningen höjs vid expropriation och andra åtgärder där ägaren av en fastighet tvingas att avstå från fastigheten. Syftet är att stärka äganderätten, och bakgrunden är att de som exproprierar numera allt oftare är företag som driver sin verksamhet i vinstsyfte. Förr var det oftast staten eller kommunen, och man begränsade rätten till ersättning för att hålla markpriserna nere. Andra nyheter med förslaget: Den som får sin fastighet expropierad får utöver ersättningen också ett generellt påslag på 25 procent av fastighetens marknadsvärde. Genom påslaget tas det ökad hänsyn till att ägaren ofrivilligt blir av med sin fastighet. En regel som begränsar ersättningen upphävs. Därigenom kommer ersättningen att ligga närmare fastighetens marknadsvärde och omfatta även den del av marknadsvärdet som beror på förväntningar om att fastigheten ska få användas på ett nytt och tidigare inte tillåtet sätt. Möjligheten att göra så kallade toleransavdrag avskaffas. Ersättningen ska i fortsättningen motsvara hela den ersättningsgilla skadan. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2010.
Konsumentskyddet ökar med en ny lag om om ansvaret för obehöriga transaktioner med ett betalningsinstrument, till exempel kontokort eller bankdosa. Vid obehöriga transaktioner där en personlig kod, till exempel en pinkod, har använts ska kontohavaren stå för en självrisk på högst 1 200 kronor. Om kontohavaren genom grov oaktsamhet har brutit mot sina skyldigheter ska han eller hon ansvara för hela beloppet. Är kontohavaren konsument ska ansvaret vara begränsat till 12 000 kronor, utom då han eller hon handlat särskilt klandervärt. En kontohavare ska också ansvara för hela beloppet om han eller hon inte inom en viss tid underrättar betaltjänstleverantören om den obehöriga transaktionen. Lagen ska börja gälla den 1 augusti 2010 i stället för den 1 juli 2010 som regeringen föreslagit.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ägare till kärnkraftsreaktorer ska bli obegränsat skadeståndsskyldiga vid kärnkraftsolyckor. Det medför att ett bolags alla tillgångar kan tas i anspråk om det skulle behövas. Bolagen ska också vara skyldiga att ha en försäkring eller en annan ekonomisk säkerhet som täcker skadeståndsansvaret upp till 1 200 miljoner euro, cirka 12 miljarder kronor. I dag uppgår skadeståndsansvaret och kravet på säkerhet till cirka tre miljarder kronor. Bakgrunden till ändringarna är att den internationella Pariskonventionen ska ändras så att kravet på säkerhet höjs till lägst 700 miljoner euro, cirka 7 miljarder kronor. Riksdagen godkände på regeringens förslag ändringen av konventionen. De nya reglerna ska börja gälla den dag regeringen bestämmer.
Riksrevisionens styrelse har lämnat en redogörelse om buller i plan- och byggprocessen. Redogörelsen bygger på Riksrevisionens granskning av om statens styrning vid planläggning och byggande av bostäder i bullerutsatta miljöer har gett förutsättningar för en effektiv och transparent plan- och byggprocess. Det här är några slutsatser: Det finns behov av en bättre samsyn och samordning mellan statliga myndigheter. Regeringen har genom bristande styrning medverkat till vissa tolkningsproblem och olika bedömningar på regional och lokal nivå. Det är viktigt att regeringen snarast ser över vilka åtgärder som behövs för att tillämpningen av regelverket ska bli mer transparent och förutsägbart. Regeringen har redan tagit del av granskning, lagt fram flera förslag till riksdagen och vidtagit åtgärder som kan bidra till en bättre transparens och förutsägbarhet. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
Föräldrar kan i dag hindra att socialtjänsten pratar med deras barn. Detta om barnen inte uppnått den ålder och mognad som krävs för att själva bestämma om sin medverkan. Konsekvensen kan bli att barnen inte får den hjälp eller det stöd som de behöver. Riksdagen har därför beslutat att det ska bli möjligt för utredare inom socialtjänsten att prata med barn utan att vårdnadshavarens gett sitt godkännande och utan att vårdnadshavaren närvarar. Detta ska gälla socialtjänstens barnavårdsutredningar och utredningar på initiativ av socialnämnden om överflyttning av vårdnaden. Riksdagen har även beslutat att domstolar i mål om umgänge, om barnen har behov av det, ska ha möjlighet att besluta om umgängesstöd. Socialnämnden ska då utse en person som medverkar när barnet umgås med den förälder som barnet inte bor med. Det kan exempelvis behövas vid hämtning och lämning för att undvika konfrontation mellan föräldrarna. Lagändringarna träder i kraft den 1 augusti 2010.
Riksdagen har beslutat om nya regler för hyressättningen och nya villkor för allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Det ska medföra att allmännyttiga och privata hyresvärdar får konkurrera på lika villkor. Beslutet innebär i korthet bland annat att: Villkoren för de allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagen definieras tydligt. De ska främja bostadsförsörjningen i kommunen och erbjuda boendeinflytande för hyresgästerna. Bolagen ska bedriva sin verksamhet affärsmässigt. Hyror som har bestämts efter förhandlingar mellan hyresgästförening och hyresvärdar kommer att avgöra hyresnivåerna. Hyrorna hos kommunala och privata hyresvärdar kommer då att väga lika tungt. Hyresgäster skyddas mot att kraftiga hyreshöjningar får ett för snabbt genomslag. Förändringarna börjar gälla 1 januari 2011.
EU har beslutat att vissa företag ska undantas från kravet på att upprätta koncernredovisning. Beslutet är ett steg i arbetet för att skapa regelförenklingar för aktiebolag. Direktivet ska vara genomfört i medlemsstaterna före den 1 januari 2011. För att införa EU-direktivet har riksdagen beslutat att ett moderföretag inte behöver upprätta koncernredovisning om samtliga dotterföretag är av liten betydelse. Samtidigt förtydligas Revisorsnämndens möjligheter att lämna ut uppgifter till länder utanför EES-området, där EU-länderna, Norge, Island och Liechtenstein ingår. Riksdagen har också beslutat om en framflyttning av tidpunkten då man ska kunna tillämpa de nya bestämmelser om redovisning och värdering av tillgångar till verkligt värde som riksdagen tidigare har beslutat om. Bestämmelserna ska kunna användas för räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2011. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2010.
Regeringens proposition 2009/10:224
Ett sammanhängande system för geografisk Prop. miljöinformation 2009/10:224 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 27 maj 2010
Fredrik Reinfeldt
Eskil Erlandsson
Miljödepartementet Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås en
Föräldrar som har vårdnaden om barn blir skyldiga att betala skadestånd för vissa typer av skador som barnen orsakar genom brott. Syftet är att tydliggöra att det är föräldrarna som har huvudansvaret för sina barn och ungdomar. Föräldrarnas ansvar ska vara begränsat till högst en femtedel av prisbasbeloppet för varje skadehändelse. Det motsvarar just nu ungeför 8 500 kronor. Dessutom ska skadeståndet i undantagsfall kunna ändras om det i ett enskilt fall skulle vara uppenbart oskäligt. .
En ny luftfartslag ska ersätta 1957 års luftfartslag. Den nya lagen är en anpassning till gällande EU-regler och innebär bland annat följande: Brotten flygfylleri och grovt flygfylleri införs. Gränsen för flygfylleri ska gå vid 0,2 promille och för grovt flygfylleri vid 1,0 promille. Polisen ska kunna utföra kontroller och prov utan att det finns skälig misstanke om brott. En nollgräns införs för narkotika. Oregerliga passagerare som äventyrar säkerheten och som inte lyder befälhavaren ombord ska kunna dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Bestämmelser som i dag hindrar konkurrens för lokal flygtrafikledning tas bort. Detta innebär bland annat att en kommunal flygplats ska kunna upphandla flygtrafiktjänsten från andra än Luftfartsverket. Indelningen av flygplatser i allmänna flygplatser och enskilda flygplatser slopas. Regler som rör tillståndsprövning av flygplatser preciseras och klargörs. Lagändringarna börjar att gälla den 1 september 2010. Riksdagen sa ja till regeringens förslag men med vissa lagtekniska justeringar.
Regeringens proposition 2009/10:208
Ett undantag från skyldigheten att upprätta koncern- Prop. redovisning 2009/10:208 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 29 april 2010
Fredrik Reinfeldt
Beatrice Ask
Justitiedepartementet Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås
Länstyrelsernas tillsyn av överförmyndare har granskats av Riksrevisionen. Granskningen är en uppföljning av en undersökning som gjordes 2006 och som visade på stora brister både i länstyrelsernas tillsyn och i överförmyndarnas verksamhet. En överförmyndare är en person som har det yttersta ansvaret för att gode män och förvaltare, som i sin tur företräder personer i ekonomiska och personliga angelägenheter, sköter sitt uppdrag enligt lagstiftningens principer. Brister i överförmyndarens verksamhet kan i slutändan drabba enskilda människor som samhället åtagit sig att skydda. Sedan 2006 har regeringen tagit flera initiativ för att stärka länstyrelsernas tillsyn och tillfört mer resurser. Riksrevisionen konstaterar emellertid att genomförda insatser inte varit tillräckliga för att komma tillrätta med behovet av stärkt bevakning av likabehandling och rättssäkerhet för den enskilde. Granskningen visar också på stora påfrestningar i överförmyndarnas verksamhet då de svåra fallen ökar och systemet utmanas. Riksrevisionen föreslår därför att riksdagen ger regeringen i uppdrag att vidta ytterligare åtgärder samt tillsätta en utredning av överförmyndarnas organisation och verksamhet. Riksdagen sa nej till framställningen. Anledningen är att det redan pågår arbete för att ytterligare stärka länstyrelsernas tillsyn samt överförmyndarnas verksamhet.