Sök

Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag om nya regler för det europeiska hamnsystemet strider mot subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska besluten fattas på den effektivaste nivån så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen beslutade att skicka ett motiverat yttrande till EU.

EU-kommissionen vill bland annat införa gemensamma principer för avgifter för att utnyttja en hamns infrastruktur och de tjänster som är kopplade till denna. Riksdagen tycker inte att gemensamma avgiftsprinciper ska införas. Riksdagen anser också att det finns oklarheter om vad som menas med att kommissionen ska få rätt att besluta om gemensamma klassificeringar av fartyg, bränslen och så vidare.

Riksdagen ifrågasätter om nya regler överhuvudtaget behövs. Om nya regler trots allt bör införas tycker riksdagen att det vore bättre att detta gjordes i form av ett direktiv, inte som en förordning som kommissionen föreslår. Skillnaden är, något förenklat, att en förordning ska tillämpas direkt som den är i EU-länderna medan ett direktiv sätter upp mål som länderna ska följa genom sin lagstiftning.

Förslagspunkter

1

Justering

2013-06-25

Debatt

2013-06-26

Beslut

2013-06-26

Riksdagen har granskat en så kallad grönbok från EU-kommissionen som handlar om klimat- och energipolitiken fram till år 2030. En grönbok är ett dokument som är tänkt att stimulera den offentliga debatten inom ett visst område. Kommissionen konstaterar att det redan finns en tydlig ram för hur EU ska bedriva sin klimat- och energipolitik fram till år 2020 men att det nu är dags att börja arbeta fram en ny ram för politiken inom det här området till år 2030. Kommissionen vill ha svar på ett antal frågor om hur ramverket kan utformas. Avsikten är sedan att kommissionen ska följa upp grönboken med förslag om hur EU kan gå vidare med klimat- och energipolitiken för perioden 2020-2030.

Regeringen har framfört sina synpunkter på grönboken och anser att ett klimat- och energiramverk för 2030 bör utarbetas så snart som möjligt. Detta bland annat för att det europeiska näringslivet ska kunna få grepp om hur EU:s framtida klimat- och energipolitik kommer att se ut. Riksdagen delar regeringens uppfattning. Både regeringen och riksdagen anser också att EU bör besluta om ett ambitiöst bindande mål för hur mycket EU:s utsläpp av växthusgaser bör minska till år 2030.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

44, 114 minuter

Justering

2013-06-11

Debatt

2013-06-17

Beslut

2013-06-17

I fortsättningen ska inte bara last- och passagerarfartyg kunna få sjöfartsstöd, utan även andra typer av fartyg som påverkas av den internationella konkurrensen. Det handlar om fartyg som är anpassade för särskilda funktioner, till exempel kabel- och rörläggningsfartyg, kranfartyg och olika slags forsknings- och mätfartyg. Flera EU-länder beviljar redan stöd till den här typen av fartyg. Syftet med de nya bestämmelserna är att erbjuda den svenska sjöfartsnäringen och rederierna bättre förutsättningar att hävda sig i den internationella konkurrensen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Justering

2013-06-04

Debatt

2013-06-17

Beslut

2013-06-18

Riksrevisionen har granskat om regeringen och de förvaltande myndigheterna, det vill säga Svenska ESF-rådet och Tillväxtverket, har skapat förutsättningar för en mer effektiv användning av medlen från EU:s strukturfonder genom att förenkla administrationen i strukturfondsprojekten. Regeringen har lämnat sina synpunkter på granskningen i en skrivelse.

Strukturfondsmedel är pengar från EU:s budget som ska användas till att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna inom EU. Riksdagen betonar betydelsen av EU:s strukturfondsprogram och de insatser som därigenom görs för regional tillväxt i Sverige. Man betonar också att det är viktigt att pengarna används på ett så effektivt sätt som möjligt. I skrivelsen redogör regeringen för det arbete som pågår för att förenkla administrationen i strukturfondsprojekten. Riksdagen stödjer arbetet och anser att det ligger i linje med de möjligheter till förenklingar som Riksrevisionen pekar på i sin rapport.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

18, 46 minuter

Justering

2013-06-04

Debatt

2013-06-17

Beslut

2013-06-17

I dag finns vissa möjligheter att ingå avtal med en organisation som företräder upphovsmän och på det sättet få rätt att använda också verk av upphovsmän som inte företräds av organisationen. Det kallas avtalslicens. De fall när avtalslicens får användas står angivna i upphovsrättslagen. Möjligheterna att använda avtalslicens utökas nu.

Det innebär bland annat att bibliotek och arkiv får större möjligheter att digitalisera sina samlingar och göra dem tillgängliga för allmänheten. Radio- och tv-företag får rätt att ingå avtal om att göra sina program tillgängliga på begäran av enskilda lyssnare eller tittare, till exempel via företagets webbplats. Det kommer även finnas en generell avtalslicens som innebär att två parter kan komma överens om att använda heltäckande avtal i stället för individuella även i andra situationer än de som specifikt står angivna i lagen. Skyddstiden för musikinspelningar och andra ljudupptagningar förlängs från 50 till 70 år, en anpassning till EU-regler.

Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

10, 38 minuter

Justering

2013-06-04

Debatt

2013-06-17

Beslut

2013-06-17

Riksrevisionen har granskat hur effektivt det statliga stödet för att starta företag fungerar för att hjälpa utlandsfödda att komma in på arbetsmarknaden. Regeringen ger sin syn på granskningen i en skrivelse. Riksrevisionen anser bland annat att Arbetsförmedlingen bör följa upp att handläggningsrutinerna är anpassade för de utlandsfödda som får ta del av stödet. Arbetsförmedlingen bör också se till att det görs handlingsplaner och uppföljningar för dem som får stödet. Regeringen håller med om detta. Regeringen påpekar dock att Arbetsförmedlingen under 2013 har infört ett nytt sätt att arbeta, som innebär mer fokus på den individuella handlingsplanen och på uppföljning.

Regeringen håller med Riksrevisionen om att det statliga bolaget Almis finansieringsverksamhet är en viktig del i stödet till utlandsfödda som vill starta företag. Regeringen ställer sedan flera år tillbaka olika återrapporteringskrav på Almi. Regeringen arbetar också för att förbättra uppföljningen av Almis och andra statliga kapitalförsörjningsaktörers insatser och har börjat se över Almis uppdrag.

Riksdagen ser positivt på regeringens åtgärder och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 13 minuter

Justering

2013-06-04

Debatt

2013-06-17

Beslut

2013-06-17

Regeringen vill effektivisera systemet med sanktioner för överträdelser av arbetstids- och arbetsmiljöreglerna. Det innebär att administrativa sanktionsavgifter i stor utsträckning kommer att ersätta det straffsystem som finns i dag. Strikt ansvar ska gälla vid en överträdelse, det vill säga att en sanktionsavgift ska tas ut även om överträdelsen inte har skett med uppsåt eller av oaktsamhet. Maxavgiften för överträdelser av arbetsmiljöregler höjs från 100 000 till 1 000 000 kronor. På så sätt ska en överträdelse i sig inte kunna innebära en vinst.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa nej till motioner om arbetsmiljöfrågor från allmänna motionstiden 2012.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

17

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

28, 106 minuter

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-17

Beslut

2013-06-17

Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om att ändra reglerna för lönekartläggning och handlingsplaner för jämställda löner. Tillkännagivandet bygger på flera motioner från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet.

Enligt tillkännagivandet ska lönekartläggningar och handlingsplaner för jämställda löner göras varje år. Endast företag med färre än tio anställda ska undantas från kravet att göra handlingsplaner för jämställda löner. Syftet är att minska löneskillnader mellan kvinnor och män. I dagsläget gäller att arbetsgivare ska göra lönekartläggningar och handlingsplaner för jämställda löner vart tredje år. Arbetsgivare med färre än 25 arbetstagare är undantagna från kravet om handlingsplaner för jämställda löner.

Vidare har regeringen lämnat in en skrivelse till riksdagen om den satsning på jämställdhet som genomfördes år 2007 till 2010. Satsningen uppgick till 1,6 miljarder kronor och i skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av åtgärdernas effekter och resultat.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till de motioner som lämnats med anledning av skrivelsen. Riksdagen sa även nej till övriga motioner från den allmänna motionstiden 2012.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

10

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

24, 127 minuter

Beredning

2013-05-02

Justering

2013-05-28

Debatt

2013-06-05

Beslut

2013-06-05

EU-kommissionens förslag för att minska kostnaderna vid utbyggnaden av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation strider mot proportionalitetskravet i subsidiaritetsprincipen. Det betyder att åtgärderna inte står i proportion till de mål EU-kommissionen vill uppnå. Det anser riksdagen och skickade ett motiverat yttrande till EU.

Upp till 80 procent av kostnaderna för att bygga ut höghastighetsnätet kommer från bygg- och anläggningsarbeten. Genom att begränsa de här kostnaderna vill kommissionen öka tillgången till bredband inom EU. Bland annat föreslås åtgärder för att öka möjligheterna att använda den nätinfrastruktur som redan finns, mer samarbete kring bygg- och anläggningsprojekt och en förenklad process för att ansöka om tillstånd. Infrastruktur för höghastighetsnät ska även sättas in i nya eller renoverade byggnader. Riksdagen konstaterar att åtgärder på EU-nivå behövs för att nå målen. Men flera av förslagen är komplexa och skulle innebära att flera lagar måste ändras. Därför anser riksdagen att det vore lämpligare att regleringen gjordes i form av ett direktiv, inte som en förordning som kommissionen föreslår. Skillnaden är, något förenklat, att en förordning ska tillämpas direkt som den är i EU-länderna medan ett direktiv sätter upp mål som länderna ska följa genom sin lagstiftning. Riksdagen konstaterar också att delar av kommissionens förslag är omfattande och påverkar bland annat markägares rättigheter och skyddet för äganderätten.

Förslagspunkter

1

Beredning

2013-05-02

Justering

2013-05-23

Debatt

2013-05-30

Beslut

2013-05-30

Det är viktigt att Sverige fortsätter att vara ett av de bästa länderna i världen när det gäller flygsäkerhet. Det menar riksdagen och vill att Luftfartsverket även i fortsättningen ska utöva den lokala flygledningen på Swedavias flygplatser, de militära flygplatserna och flygplatser som Försvarsmakten har ett stort behov av samt flygplatser inom samfällda terminalområden. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen med anledning av motioner från Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

Civil flygtrafikledning och militär flygtrafikledning är i dag är samordnade i Sverige. Riksdagen anser inte att denna fråga är tillräckligt utredd och påpekar att det är synnerligen viktigt att Försvarsmaktens behov kan säkras i alla beredskapslägen. Riksdagen pekar också på att det inom samfällda terminalområden som omfattar mer än en flygplats finns särskilda risker med överlämningar mellan olika leverantörer av flygtrafiktjänster.

Marknaden för lokala flygtrafikledningstjänster är numera avreglerad. Flygledning är en avancerad verksamhet med betydande stordriftsfördelar vilket skapar inträdesbarriärer för nya aktörer. Man kan därför enligt riksdagen inte tala om en marknad med verkligt fungerande konkurrens.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2012 om luftfartsfrågor.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

37, 126 minuter

Beredning

2013-04-18

Justering

2013-05-23

Debatt

2013-05-30

Beslut

2013-06-05

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om fordon och vägtrafik. Skälet är gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om främjande av en fossiloberoende fordonsflotta, dubbdäck, bilbesiktning, historiska fordon, vägskyltning och parkeringsfrågor.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

11

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

36, 128 minuter

Beredning

2013-04-18

Justering

2013-05-21

Debatt

2013-05-30

Beslut

2013-06-05

EU-kommissionen har lämnat en redogörelse för hur arbetet med att förenkla reglerna för små och medelstora företag har fortskridit sedan starten 2011. Riksdagen anser att det är viktigt att EU arbetar för att förenkla för företagen och för att minska deras administrativa kostnader. Men riksdagen anser att det är problematiskt att EU-kommissionen talar om undantagsregler som ska gälla för mikroföretag samt små och medelstora företag när dessa utgör 99,8 procent av alla företag i både Sverige och EU. Riksdagen anser också att målet bör vara att skapa likvärdig lagstiftning för alla företag oavsett storlek, i stället för att försöka skapa generella undantag från bestämmelser i lagen för vissa företag. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2013-05-16

Debatt

2013-05-29

Beslut

2013-05-29

Det blir en ny lag om ingripande mot marknadsmissbruk vid viss handel med el och gas. Lagen kompletterar en EU-förordning och innebär bland annat att det blir straffbart att bryta mot de förbud mot insiderhandel som finns i förordningen. Lagförslaget innehåller även bestämmelser om vissa nya uppgifter för den nationella tillsynsmyndigheten, som i dagsläget är Energimarknadsinspektionen.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-05-14

Debatt

2013-05-29

Beslut

2013-05-29

En ny lag ska reglera stödgivares och stödmottagares skyldigheter när så kallat olagligt statsstöd har lämnats. EU:s regler innebär ett generellt förbud mot statligt stöd. Men statsstöd kan i vissa fall vara förenligt med EU:s inre marknaden och är i så fall tillåtet. Innan ett EU-land ger sådant statsstöd måste det först godkännas av EU-kommissionen. Annars är det olagligt. Ett EU-land som har lämnat olagligt stöd ska återkräva det och den som har tagit emot sådant stöd ska återbetala det med ränta. Den nya lagen handlar om tillämpningen av statsstödsreglerna och börjar gälla den 1 juli 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-05-14

Debatt

2013-05-29

Beslut

2013-05-29

Riksdagen gör fyra tillkännagivanden om villkoren inom åkeri- och taxibranscherna.

Villkoren inom åkeribranschen bör förbättras och det behövs åtgärder för att företagare inom branschen ska kunna konkurrera på lika villkor. Vidare bör regeringen överväga ytterligare åtgärder mot illegal verksamhet inom åkeribranschen.

Riksdagen vill också att obligatoriska redovisningscentraler införs skyndsamt. En översyn av taxibranschen bör även genomföras.

Tillkännagivandena bygger på motioner från Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2012 om åkeri- och taxibranscherna.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

15

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

30, 130 minuter

Beredning

2013-03-21

Justering

2013-05-02

Debatt

2013-05-16

Beslut

2013-05-22

En ny lag om intelligenta transportsystem, ITS, vid vägtransporter börjar gälla den 1 juli 2013. Lagen ska gälla för informations- och kommunikationsteknik och tjänster med sådan teknik som ska fungera gränsöverskridande inom EU. Det handlar om teknik och tjänster för:

• användning av väg-, vägtrafik- och resedata,
• trafikledning och hantering av godstransporter,
• stöd för trafiksäkerhet och skydd av transporter, och
• samverkan mellan fordon och transportinfrastruktur.

ITS kan bidra till att skapa bättre möjligheter att använda transportsystemet på ett effektivt sätt. Det kan handla om bättre möjligheter att välja bästa transportsätt, ökad tillgänglighet och komfort, höjd trafiksäkerheten och minskad klimatpåverkan.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-04-25

Debatt

2013-05-16

Beslut

2013-05-16

Utländska företag som utstationerar arbetstagare i Sverige i mer än fem dagar ska göra en anmälan till Arbetsmiljöverket. Företagen ska dessutom utse och anmäla en kontaktperson i Sverige som ska kunna ta emot delgivningar och tillhandahålla handlingar som visar att kraven i utstationeringslagen är uppfyllda. De företag som inte följer reglerna ska betala sanktionsavgift eller vite.

Enligt utstationeringslagen ska arbetsgivare från andra länder tillämpa svensk lag gentemot utstationerade arbetstagare på vissa områden som EU har bestämt. Dessutom får svenska arbetstagarorganisationer kräva villkor enligt svenska kollektivavtal inom dessa områden.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag med två ändrade formuleringar, dels om en nedsättning av sanktionsavgiften, dels om förfarandet när sanktionsavgift tas ut. Ändringarna gör att utformningen av reglerna följer motsvarande regler i arbetsmiljölagen så som regeringen föreslagit i en proposition som riksdagen ska fatta beslut om senare i vår.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

24, 72 minuter

Justering

2013-05-02

Debatt

2013-05-16

Beslut

2013-05-22

I dag måste den som är ansvarig för en biluthyrningsverksamhet vara bosatt i Sverige. Från den 1 juli 2013 ska det kravet bara gälla om den som har tillstånd för biluthyrningen är bosatt utanför det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-04-25

Debatt

2013-05-16

Beslut

2013-05-16

Riksdagen anser att EU:s nya regler om svavelutsläpp från fartyg bör införas på ett sätt som blir så kostnadseffektivt som möjligt för sjöfarten och exportföretagen. Regeringen bör därför främja bränslen med låg svavelhalt som flytande naturgas och kostnadseffektiva metoder för avgasrening för fartyg. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om detta.

EU-kommissionen har tidigare lämnat ett förslag om att fartygsbränsle som används i Nordsjön och Östersjön från och med 2015 ska få ha en svavelhalt på högst 0,1 viktprocent. Inom resten av EU ska gränsen vara 3,5 viktprocent. I ett senare skede ska den tillåtna svavelhalten sänkas till 0,5 viktprocent inom hela EU. Riksdagen ser en risk för att olika regler i olika delar av EU kan öka kostnaderna och göra det svårare för svenska rederier och svensk exportindustri att konkurrera med andra länder. Tillkännagivandet grundar sig på en S-motion. Riksdagen sa nej övriga motioner om sjöfartsfrågor från allmänna motionstiden 2012.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för sjöfartsskyddet. Transportstyrelsen ska kunna erkänna vissa organisationer som så kallade sjöfartsskyddsorganisationer och överlåta vissa tillsynsuppgifter till dem. Svenska rederier ska själva kunna välja vem som ska sköta tillsynen hos dem, vilket kan göra att tillsynskostnader minskar. De nya reglerna ska gälla från den 1 juli 2013.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

12

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

22, 121 minuter

Beredning

2013-03-21

Justering

2013-04-18

Debatt

2013-05-02

Beslut

2013-05-02

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om järnvägar och kollektivtrafik. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Riksdagen pekar bland annat på att det inom Regeringskansliet pågår beredning med att tillsätta en utredning om järnvägssystemets organisation.

Motionerna handlar om samhällsuppdrag och ekonomiska mål för SJ, järnvägstrafikens reglering, europeisk järnvägssamordning, ansvar för järnvägsstationer och resenärsfrågor. Andra motioner handlar om upprivning av kollektivtrafiklagen, utvärdering av kollektivtrafiklagen, pris och kvalitet i kollektivtrafiken, nya kollektivtrafiksystem, färdtjänst och tillgänglig kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning, Arlandabanan och Gotlandstrafiken.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

14

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

22, 91 minuter

Beredning

2013-03-12

Justering

2013-04-18

Debatt

2013-04-25

Beslut

2013-05-02