Sök
18 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, kadep, Kammarens föredragningslistor, KU-anmälningar, Ministerrådsmöten (arkiv), 2012/13, 2009/10, 1897, Gustafsson, Lars (KD), sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Metoder för bedömning av arbetsförmåga
Betänkande 2012/13:SfU10
Riksdagen menar att Försäkringskassans nya metod för att bedöma arbetsförmåga bör utvärderas grundligt innan den försöksverksamhet som pågår i dag utvidgas till fler landsting. Därför uppmanade riksdagen regeringen att göra en utvärdering av de försök som hittills gjorts med metoden och sedan återkomma till riksdagen. Tillkännagivandet kommer med anledning av ett initiativ från socialförsäkringsutskottet.
Försäkringskassans nya metod kallas aktivitetsförmågeutredning, AFU, och ska bedöma arbetsförmåga för de som varit sjukskrivna i 180 dagar. Metoden har testats under 2011 och 2012. Riksdagen konstaterar att metoden har mötts av kritik från flera håll. Samtidigt har Försäkringskassan meddelat att man utan vidare utvärdering kommer att utvidga försöksverksamheten med metoden till åtta landsting. Innan detta sker måste metoden utvärderas grundligt, anser riksdagen. Framför allt är det viktigt att ta reda på om metoden uppfyller kravet på att varje ärende ska prövas individuellt.
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 26, 70 minuter
- Justering
- 2013-06-11
- Debatt
- 2013-06-13
- Beslut
- 2013-06-13
- Dokument & lagar
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om ett fördjupat samarbete på området för skatt på finansiella transaktioner (FTT)
Utlåtande 2012/13:SkU33
Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag om skatt på finansiella transaktioner går alltför långt. Sverige deltar inte i samarbetet, men finansinstitut i Sverige ska ändå beskattas i vissa fall. Riksdagen anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen och skickade ett motiverat yttrande till EU.
EU har tidigare sagt ja till att låta elva EU-länder inleda ett fördjupat samarbete om skatt på finansiella transaktioner. De länder som deltar i samarbetet är Belgien, Tyskland, Estland, Grekland, Spanien, Frankrike, Italien, Österrike, Portugal, Slovenien och Slovakien. Enligt EU-kommissionens förslag ska all finansiell handel med anknytning till de elva samarbetsländerna kunna beskattas. Det betyder att finansinstitut i Sverige ska beskattas då de handlar med en part som finns inom samarbetsområdet. Handel mellan parter inom Sverige ska också kunna beskattas om den sker med sådana finansiella instrument som har sitt ursprung inom det fördjupade samarbetet.
Riksdagen anser att den delen av förslaget som rör beskattning av aktörer i länder som inte deltar i samarbetet är problematisk. Det är enligt riksdagen oklart hur en sådan beskattning ska fungera rättsligt och praktiskt. Därför är det också svårt att bedöma vilka effekter förslaget kommer att få. Riksdagen anser att förslaget är oklart och att det går längre än vad som är nödvändigt för att nå målen.
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 16, 57 minuter
- Justering
- 2013-04-09
- Debatt
- 2013-04-11
- Beslut
- 2013-04-11
- Dokument & lagar
Punktskatter
Betänkande 2012/13:SkU19
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om punktskatter och några motioner som lämnats med anledning av regeringens proposition Investeringar för ett starkt och hållbart trafiksystem. Orsaken är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om energi- och koldioxidskatt i allmänhet, skatt på elektrisk kraft, skatt på drivmedel, jordbrukets drivmedelsskatter, skatt på fartygsbränsle och miljöskatt på flyg, fordonsskatt, trängselskatt samt skatt på alkohol och tobak. Andra frågor som tas upp är privatinförsel av alkohol och försäljning i exportbutiker, tobaksskatt och flyttning av punktskattepliktiga varor, skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel samt skatt på fluorerade växthusgaser. Motionerna innehåller också förslag om skatt på avfall som deponeras och på avfallsförbränning samt skatt på naturgrus, animaliska livsmedel, lotterier, socker och fett, frukt och grönt samt gruvverksamhet.
- Behandlade dokument
- 61
- Förslagspunkter
- 20
- Reservationer
- 22
- Anföranden och repliker
- 26, 107 minuter
- Justering
- 2013-03-05
- Debatt
- 2013-03-20
- Beslut
- 2013-03-21
- Dokument & lagar
Mervärdesskatt
Betänkande 2012/13:SkU18
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om mervärdesskatt. Motionerna tar bland annat upp frågor som rör skattesatser samt reglerna för avdragsrätt och för ideell verksamhet.
- Behandlade dokument
- 35
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 12, 56 minuter
- Justering
- 2013-02-21
- Debatt
- 2013-03-13
- Beslut
- 2013-03-14
- Dokument & lagar
Utgiftsområdena 10, 11 och 12 inom socialförsäkringsområdet
Betänkande 2012/13:SfU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 213 miljarder kronor till socialförsäkringsområdet för 2013. I området ingår anslag till ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (cirka 94 miljarder kronor), ekonomisk trygghet vid ålderdom (cirka 40 miljarder kronor) och ekonomisk trygghet för familjer och barn (cirka 78 miljarder kronor).
Beslutet innebär bland annat följande:
- Egenföretagare ska kunna välja en karenstid på en dag. Tidigare har den kortaste karenstiden för egenföretagare varit sju dagar. Även egenföretagare som blir arbetslösa ska ha en karensdag.
- Den som har aktivitetsersättning för nedsatt arbetsförmåga ska kunna pröva på att arbeta eller studera i upp till två år utan att förlora rätten till ersättning, oavsett hur länge han eller hon ursprungligen skulle få ersättning. Den som prövar på att arbeta ska under två år kunna få ut 25 procent av aktivitetsersättningen, i stället för under ett år som i dag.
- Bostadstillägget till pensionärer höjs med 170 kronor per månad för ogifta som har fyllt 65 år. Den skäliga levnadsnivån för ogifta som fyllt 65 år och har särskilt bostadstillägg för pensionärer eller äldreförsörjningsstöd höjs med samma belopp.
- Föräldrapenningen på grundnivån höjs från 180 kronor per dag till 225 kronor per dag. Det så kallade vab-intyget som visar att barnet varit frånvarande från förskolan eller skolan krävs inte längre för att få rätt till tillfällig föräldrapenning.
- Behandlade dokument
- 131
- Förslagspunkter
- 37
- Reservationer
- 39
- Anföranden och repliker
- 134, 275 minuter
- Justering
- 2012-11-29
- Debatt
- 2012-12-12
- Beslut
- 2012-12-13
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Betänkande 2012/13:SkU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för utgiftsområdet skatt, tull och exekution. Det betyder drygt 10 miljarder kronor i anslag till Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket för 2013.
- Behandlade dokument
- 16
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 7, 49 minuter
- Justering
- 2012-11-22
- Debatt
- 2012-12-05
- Beslut
- 2012-12-06
- Dokument & lagar
Vissa internationella socialavgiftsfrågor
Betänkande 2012/13:SfU4
Vissa regler som gäller socialavgifter ändras. En person som är anställd av en utländsk arbetsgivare som inte har kontor i Sverige kan ingå ett så kallat socialavgiftsavtal med arbetsgivaren. I stället för att arbetsgivaren betalar arbetsgivaravgifter i Sverige betalar den anställde själv sina socialavgifter i form av egenavgifter, samma typ av socialavgifter som egenföretagare betalar. Det här ändras nu så att den anställde i stället ska betala arbetsgivaravgifter.
I dag betalas egenavgifter enbart på sådana inkomster som inkomstbeskattas i Sverige. Det betyder att egenföretagare och anställda med socialavgiftsavtal som inte är skattskyldiga i Sverige inte betalar några socialavgifter, trots att de i vissa fall omfattas av det svenska socialförsäkringssystemet. Det här ändras så att egenavgifter betalas på alla avgiftspliktiga inkomster, inte bara på sådana inkomster som man betalar skatt för i Sverige.
De nya reglerna gäller från den 1 januari 2013 med vissa övergångsbestämmelser.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 11
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 15, 42 minuter
- Beredning
- 2012-11-22
- Justering
- 2012-11-27
- Debatt
- 2012-12-05
- Beslut
- 2012-12-05
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om klimatrelaterade skatter
Betänkande 2012/13:SkU6
Riksrevisionens har granskat användningen av klimatrelaterade skatter, främst energi- och koldioxidskatt. Skatteutskottet har granskat en skrivelse där regeringen behandlar Riksrevisionens rapport. Enligt rapporten är utgifterna för klimatrelaterade skatter ojämnt fördelade. Näringslivet orsakar ungefär fyra femtedelar av koldioxidutsläppen, men hushållen betalar nästan hälften av de klimatrelaterade skatterna. De företag som ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter betalar i praktiken mycket lite för utsläppen. Enligt rapporten saknas en sammanhållen bild av de klimatrelaterade skatternas kostnader och effekter, eftersom ingen myndighet har ett helhetsansvar för rapporteringen.
Regeringen instämmer delvis i det Riksrevisionen säger. Principen om att förorenaren ska betala är en utgångspunkt i miljö- och klimatpolitiken, och därför är koldioxidskatten viktig. Regeringen betonar också att EU:s system för handel med utsläppsrätter är det viktigaste verktyget för att minska utsläppen bland de företag som ingår i systemet. Koldioxidskatt ska i princip inte användas i det systemet. Regeringen fortsätter arbetet med att göra styrningen mer effektiv. Man håller med Riksrevisionen om att ansvaret för samordningen på området är en viktig fråga. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 21, 71 minuter
- Justering
- 2012-11-22
- Debatt
- 2012-12-05
- Beslut
- 2012-12-05
- Dokument & lagar
Åtgärder mot familjeseparation inom migrationsområdet
Betänkande 2009/10:SfU18
Sverige har en reglerad invandring där uppehållstillstånd ska ordnas före inresa. Men detta kan resultera i att barn och föräldrar skiljs åt i onödan. Riksdagen har därför beslutat om ändringar i utlänningslagen. En förälder eller ett barn som redan befinner sig hos anhöriga i Sverige ska därmed kunna beviljas uppehållstillstånd. Beslutet berör främst de fall där det står klart att uppehållstillstånd skulle ha beviljats om prövningen hade gjorts före inresan i Sverige. Lagen börja gälla från den 1 juli 2010.- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 27, 76 minuter
- Justering
- 2010-05-06
- Debatt
- 2010-05-21
- Beslut
- 2010-05-26
- Dokument & lagar
Migration och asylpolitik
Betänkande 2009/10:SfU14
Riksdagen sa nej till samtliga motioner som handlar om migration och asylpolitik. Totalt rör det sig om 48 stycken som lämnats in av ledamöterna under den allmänna motionstiden 2009. Här återfinns förslag som handlar om klimatflyktingar, begreppet väpnad konflikt och flyktingstatus för hbt-personer. Andra tar upp barn i riskzonen för människohandel och mottagande av ensamkommande flyktingbarn . Flera motioner tar även upp frågor om samarbetet inom EU. I de flesta fall motiveras beslutet med att arbete redan pågår hos regeringen eller i berörd myndighet. Eller att frågan redan har behandlats i riksdagen.- Behandlade dokument
- 48
- Förslagspunkter
- 37
- Reservationer
- 41
- Anföranden och repliker
- 48, 192 minuter
- Justering
- 2010-04-08
- Debatt
- 2010-04-21
- Beslut
- 2010-04-21
- Dokument & lagar
Allmänna motioner om punktskatter
Betänkande 2009/10:SkU29
Riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om punktskatter. Skälet är bland annat tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om drivmedels- och fordonsskatt samt skatt på alkohol och tobak.- Behandlade dokument
- 48
- Förslagspunkter
- 15
- Reservationer
- 11
- Anföranden och repliker
- 25, 90 minuter
- Justering
- 2010-02-18
- Debatt
- 2010-03-18
- Beslut
- 2010-03-18
- Dokument & lagar
Försörjningskrav vid anhöriginvandring
Betänkande 2009/10:SfU12
Riksdagen har beslutat om försörjningskrav vid anhöriginvandring. Försörjningskravet ska gälla när en utlänning söker uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person i Sverige. Villkoret för att få uppehållstillstånd ska vara att personen i Sverige tjänar tillräckligt mycket för att försörja sig själv. Personen ska också ha en bra bostad för sig själv och den anhöriga. Det ska dock finnas vissa undantag från försörjningskravet, till exempel när det gäller barn eller när det handlar om personer som beviljats uppehållstillstånd som flyktingar. Lagändringarna träder i kraft den 15 april 2010.- Behandlade dokument
- 13
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 44, 147 minuter
- Justering
- 2010-02-18
- Debatt
- 2010-03-10
- Beslut
- 2010-03-10
- Dokument & lagar
Ändringar i sjukförsäkringen
Betänkande 2009/10:SfU13
Riksdagen beslutade att ändra i lagen om allmän försäkring som gäller införandet den 1 juli 2008 av en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete. Den prövning mot hela arbetsmarknaden som enligt nuvarande regler ska ske efter 180 dagar i sjukperioden ska kunna skjutas upp inte bara om det finns särskilda skäl utan även om det i annat fall kan anses som oskäligt. När den försäkrade haft sin arbetsförmåga nedsatt under 365 dagar föreslås att prövningen sker mot hela arbetsmarknaden om det inte kan anses oskäligt. Den som är arbetsoförmögen till följd av en allvarlig sjukdom ska kunna få sjukpenning med 80 % av den sjukpenninggrundande inkomsten även om sådan sjukpenning redan lämnats för 364 dagar. De nya reglerna börjar gälla den 15 januari 2010 men tillämpas från och med den 1 januari 2010.- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 47, 140 minuter
- Beredning
- 2009-12-09
- Justering
- 2009-12-10
- Debatt
- 2009-12-11
- Beslut
- 2009-12-14
- Dokument & lagar
Genomförande av skyddsgrundsdirektivet och asylprocedurdirektivet
Betänkande 2009/10:SfU8
Svenska lagar anpassas den 1 januari 2010 till EU:s så kallade skyddsgrundsdirektiv och asylprocedurdirektiv. Skyddsgrundsdirektivet innehåller bestämmelser om vilka som ska beviljas skydd som flyktingar eller andra skyddsbehövande i EU-länderna och vilka rättigheter dessa ska få i EU-länderna. Asylprocedurdirektivet innehåller bestämmelser om hur det ska gå till. Anpassningen av utlänningslagen till skyddsgrundsdirektivets innebär bland annat att det införs en statusreglering. Det innebär att flyktingar och andra skyddsbehövande ska kunna få flyktingstatus respektive skyddsstatus. Om en utlänning har ansökt om uppehållstillstånd och åberopat skyddsskäl ska huvudregeln vara att ett beslut om avvisning eller utvisning inte får verkställas innan ansökan har prövats genom ett beslut som har vunnit laga kraft eller ett beslut om att avvisa ansökan har vunnit laga kraft. Slutligen ändras reglerna om handläggning av ärenden med säkerhetsaspekter. De flesta ärenden med säkerhetsaspekter ska kunna prövas av domstol på samma sätt som andra utlänningsärenden. Särskilt kvalificerade säkerhetsärenden ska handläggas enligt lagen om särskild utlänningskontroll.- Behandlade dokument
- 9
- Förslagspunkter
- 16
- Reservationer
- 15
- Anföranden och repliker
- 25, 93 minuter
- Justering
- 2009-12-01
- Debatt
- 2009-12-11
- Beslut
- 2009-12-14
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 8 Migration
Betänkande 2009/10:SfU2
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 5,75 miljarder kronor anslag för området migration för 2010. De största anslagen används för asylsökandes ersättningar och bostadskostnader (2,25 miljarder kronor) och Migrationsverket (2,01 miljarder kronor). Riksdagen sa också ja till ett nytt mål för migrationspolitiken. Målet ska vara att säkerställa en långsiktigt hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten och som inom ramen för den reglerade invandringen underlättar rörlighet över gränser, främjar en behovsstyrd arbetskraftsinvandring och tillvaratar och beaktar migrationens utvecklingseffekter samt fördjupar det europeiska och internationella samarbetet.- Behandlade dokument
- 24
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 11
- Anföranden och repliker
- 48, 169 minuter
- Justering
- 2009-12-01
- Debatt
- 2009-12-11
- Beslut
- 2009-12-14
- Dokument & lagar
Utgiftsområdena 10, 11 och 12 inom socialförsäkringsområdet
Betänkande 2009/10:SfU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till budgetanslag inom socialförsäkringsområdet för 2010. Området omfattar ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp (cirka 101, 7 miljarder kronor), ekonomisk trygghet vid ålderdom (cirka 41, 5 miljarder kronor) och ekonomisk trygghet för familjer och barn (cirka 69,9 miljarder kronor). Vidare innebär budgetbeslutet följande: För personer som fått uppskov med att betala kapitalvinstskatt vid försäljning av privatbostad läggs en schablonintäkt till inkomstslaget kapital. Från den 1 januari 2010 ska inte Försäkringskassan ta hänsyn till denna intäkt vid beräkning av bostadsbidrag eller återbetalningsskyldighet av underhållsstöd. Detsamma gäller vid beräkningar av bostadstillägg till pensionärer. Bostadstillägget för personer med sjuk- eller aktivitetsersättning och personer under 65 år som får efterlevandepension höjs den 1 januari 2010.- Behandlade dokument
- 144
- Förslagspunkter
- 47
- Reservationer
- 49
- Anföranden och repliker
- 67, 324 minuter
- Beredning
- 2009-11-03
- Justering
- 2009-11-26
- Debatt
- 2009-12-09
- Beslut
- 2009-12-10
- Dokument & lagar
Beräkning av förmögenhet vid fastställande av vissa förmåner
Betänkande 2009/10:SfU5
Från den 1 januari 2010 ska en ny lag reglera hur förmögenhet beräknas för den som ansöker om vissa förmåner inom socialförsäkringen och studiestödet. Den statliga förmögenhetsskatten avskaffades från och med taxeringsåret 2008. Sedan dess har förmögenhetsbegreppet varit knutet till den upphävda lagen om statlig förmögenhetsskatt. Nu kopplas det till den nya lagen i stället. Förmögenhetsprövningen slopas i fråga om underhållsstöd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, men beslutade om en ändrad övergångsbestämmelse i förslaget om underhållsstöd. Den innebär att lagändringen beträffande återbetalningsskyldighet tillämpas först från den 1 februari 2010.- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 10, 32 minuter
- Justering
- 2009-09-24
- Debatt
- 2009-10-22
- Beslut
- 2009-10-22
- Dokument & lagar
Utjämnat värde för buffertfonden vid beräkning av balanstalet
Betänkande 2009/10:SfU6
Skulderna i pensionssystemet är för första gången större än tillgångarna. Det beror främst på att värdet på AP-fonderna (allmänna pensionsfonderna) har sjunkit till följd av den ekonomiska krisen 2008. Pensionerna förväntas därför minska 2010. Riksdagen har nu sagt ja till ett regeringsförslag som går ut på att pensionssystemet blir mindre känsligt för svängningar på börsen. Beslutet innebär att vid uträkningen av balanstalet inom ålderspensionssystemet ska AP-fondernas värde beräknas som ett medelvärde för de tre senaste åren. I dag används marknadsvärdet för det senaste året. Balanstalet är kvoten mellan pensionssystemets totala tillgångar och skulder. Är skulderna större än tillgångarna blir balanstalet negativt, vilket påverkar den årliga omräkningen av de inkomstgrundade pensionerna. Beslutet börjar gälla den 25 november 2009 och tillämpas första gången när balanstalet fastställs för 2010.- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 16, 71 minuter
- Justering
- 2009-09-24
- Debatt
- 2009-10-14
- Beslut
- 2009-10-21