Sök

Den som har bristande äldre studieresultat ska trots det kunna få studiemedel om de tidigare studierna har bedrivits för mer än tio år sedan. Regeln är annars att en studerande bara kan få studiemedel om han eller hon har bedrivit sina tidigare studier i normal takt. På en högskoleutbildning motsvarar normal takt 62,5 procent av högskolepoängen under de första 40 veckorna med studiemedel. Efter de 40 första veckorna är kravet 75 procent. Den nya regeln börjar gälla den 1 juli 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-12

Beslut

2013-06-12

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om skolan. En orsak är att det redan pågår arbete inom flera av de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om skolpolitik och skolreformer, kommunernas resurstilldelning, fristående skolor, skolplikt och rätt till utbildning. Andra motioner tar upp frågor som rör skolans värdegrund, betyg, lärarlegitimation, fortbildning för lärare i vissa ämnen och studie- och yrkesvägledning. Ytterligare motioner handlar om skolbibliotek, IT i skolan, elevhälsa, mobbning och diskriminering, jämställdhet och genus, inflytande i skolan och vissa undervisningsämnen.

Behandlade dokument

101

Förslagspunkter

29

Reservationer

37 

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-12

Beslut

2013-06-12

Regeringen har lämnat en skrivelse om EU:s verksamhet under 2012. Skrivelsen tar upp EU:s utveckling och förbindelser med andra länder, det ekonomiska och sociala samarbetet, det rättsliga och inrikes samarbetet samt unionens institutioner. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om EU-samarbetet. Utrikesutskottet har i sin behandling av motionerna valt att särskilt uppmärksamma nio teman: utvidgningsprocessen, EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, ekonomiska och finansiella frågor, rättsliga och inrikes frågor, sysselsättning och socialpolitik, jordbruks- och fiskepolitik, miljö- och energifrågor, EU:s institutioner samt utbildning, kultur och idrott.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

19

Reservationer

35 

Anföranden och repliker

65, 237 minuter

Beredning

2013-04-23

Justering

2013-05-23

Debatt

2013-06-10

Beslut

2013-06-12

Regeringen har lämnat en skrivelse om samarbetet mellan de nordiska ländernas regeringar under 2012, med huvudfokus på arbetet inom Nordiska ministerrådet. Nordiska rådets svenska delegation har lämnat en redogörelse för sin verksamhet under 2012.

Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till de motioner som lämnats med anledning av skrivelsen och redogörelsen. Riksdagen sa även nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om det nordiska samarbetet, gränshinderarbetet, det arktiska samarbetet och samarbetet inom närområdet i övrigt.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

12

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

31, 140 minuter

Beredning

2013-04-23

Justering

2013-05-23

Debatt

2013-06-05

Beslut

2013-06-05

Reglerna om karriärsteg för lärare ändras och ett nytt karriärsteg, förstelärare, införs. Skolhuvudmännen, det vill säga kommuner och andra som anordnar skolverksamhet, ska i fortsättningen besluta vilka lärare som uppfyller kvalifikationerna för att bli lektor eller förstelärare. I dag är det Skolverket som utser lektorer. För att uppmuntra skolhuvudmännen att inrätta systemet med lektorer och förstelärare ska det bli möjligt för dem som inför karriärstegen att söka statsbidrag. Statsbidraget ska användas till löneökningar och administreras av Skolverket.

Reglerna för lärarlegitimation ändras för lärare som dels har en examen på forskarnivå, dels har arbetat som lärare vid ett universitet, vid en högskola, inom skolväsendet eller motsvarande. Dessa lärare ska kunna få legitimation efter en introduktionsperiod på en termin, i stället för ett läsår som i dag.

Lagändringarna gäller från den 1 juli 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

11

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

20, 58 minuter

Justering

2013-05-23

Debatt

2013-06-05

Beslut

2013-06-05

Regeringen har lämnat in en skrivelse till riksdagen om den svenska politiken för exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden under 2012. Produkter med dubbla användningsområden är sådant som tillverkas för civilt bruk, men som kan användas militärt för exempelvis tillverkning av massförstörelsevapen eller krigsmateriel. Skrivelsen innehåller också en redovisning av exporten av krigsmateriel under 2012.

Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Riksdagen säger nej till de motioner som lämnats med anledning av  skrivelsen. Riksdagen säger också nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om bland annat vapenexport och spridningen av små och lätta vapen.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

8

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

28, 120 minuter

Beredning

2013-04-18

Justering

2013-05-14

Debatt

2013-05-30

Beslut

2013-06-05

Riksdagsstyrelsen har lämnat en redogörelse för verksamheten inom Interparlamentariska unionen och den svenska delegationens arbete under 2012. Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

5, 36 minuter

Beredning

2013-04-18

Justering

2013-05-14

Debatt

2013-05-23

Beslut

2013-05-29

Riksdagsstyrelsen har lämnat en redogörelse för verksamheten inom den parlamentariska församlingen för unionen för Medelhavet och den svenska delegationens arbete under 2012. Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

15, 54 minuter

Beredning

2013-04-18

Justering

2013-05-14

Debatt

2013-05-22

Beslut

2013-05-23

Riksrevisionen har granskat Skolinspektionens behandling av ansökningarna från enskilda aktörer som vill starta friskolor. Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med anledning av granskningen. Riksdagen anser att det är viktigt att Skolinspektionen prövar ansökningarna på ett effektivt och likvärdigt sätt. Både riksdagen och regeringen håller med Riksrevisionen om att Skolinspektionens prövning kan utvecklas ytterligare. Riksdagen ser positivt på att det redan pågår ett förbättringsarbete inom Skolinspektionen som följer de flesta av Riksrevisionens rekommendationer och att regeringen följer utvecklingen.

Riksrevisionen anser bland annat att Skolinspektionen inte lägger tillräcklig tyngd vid att prövningen av ansökningarna ska bidra till att skapa ett varierat urval av friskolor och kommunala skolor. Riksdagen och regeringen håller inte med om detta, utan anser att Skolinspektionen i sin prövning endast kan beakta de kriterier som anges i skollagen. Riksrevisionen anser också att reglerna för prövning av ansökningar från enskilda aktörer som vill starta friskolor delvis är otydliga. Riksdagen vill avvakta med frågan tills den så kallade Friskolekommitténs utredning är klar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

20, 68 minuter

Justering

2013-05-02

Debatt

2013-05-16

Beslut

2013-05-16

Utrikesutskottet har granskat EU-kommissionens förslag om ett ramverk för global utveckling efter 2015. Ramverket innehåller EU:s utgångspunkter inför kommande förhandlingar i FN om nya globala utvecklingsmål efter de så kallade millenniemålen. Kommissionen föreslår ett antal principer för ramverkets räckvidd, målens karaktär och antal, insyn, genomförande och ansvarsskyldighet samt samstämmighet.

Utskottet instämmer i stort med den inriktning som kommissionen föreslår. Det är viktigt att EU kan enas om ett antal principer inför den globala debatten. Utskottet håller med om att den framtida globala dagordningen bör gälla för alla länder och bör ha fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling som främsta mål.

Dagordningen bör enligt utskottet bygga vidare på millenniemålen men anpassas till den förändrade omvärlden och fokusera mer på kvalitet och på sambandet mellan olika mål. Dagordningen bör också ta fasta på alla länders ansvar för att bidra till en hållbar utveckling. Utskottet anser att EU bör driva samstämmighet för utveckling som en central fråga inom ramen för en ny global dagordning.

Det finns enligt utskottet vissa grundläggande förutsättningar för att stimulera utvecklingens drivkrafter som bör lyftas fram i EU:s ramverk. Dessa är miljö och klimat, demokrati och mänskliga rättigheter samt främjande av jämställdhet och kvinnors roll i utveckling, inklusive sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, SRHR.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickas utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

31, 89 minuter

Beredning

2013-03-21

Justering

2013-04-25

Debatt

2013-05-15

Beslut

2013-05-15

Med anledning av ett tidigare tillkännagivande från riksdagen har regeringen lämnat en redogörelse för hur arbetet med de nya legitimationerna för lärare och förskollärare fortskrider. Skrivelsen innehåller bland annat uppgifter om antalet beviljade legitimationer, en ekonomisk analys och en finansieringsplan för det fortsatta arbetet. Enligt Skolverkets bedömning kommer totalt cirka 150 000 lärarlegitimationer att vara utfärdade före den 1 december 2013. Skolverket har fått 145 miljoner kronor i anslag för arbetet under 2013. Regeringen kommer även fortsättningsvis att noggrant följa Skolverkets arbete med hanteringen av legitimationsärenden och i samband med Skolverkets kontinuerliga redovisningar överväga om fler åtgärder behövs. Regeringen gör bedömningen att de åtgärder som redan vidtagits och som planeras ger förutsättningar för att systemet med legitimation för lärare och förskollärare ska kunna införas på ett så bra sätt som möjligt. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

14, 50 minuter

Justering

2013-05-02

Debatt

2013-05-16

Beslut

2013-05-16

Barn som vistas i Sverige utan tillstånd ska ha i huvudsak samma rätt till utbildning som de barn som är bosatta i landet. Det gäller utbildning i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Det finns i Sverige en generell rätt till utbildning för alla barn, men denna rätt har hittills inte omfattat barn som vistas i landet utan tillstånd.

Rätten till utbildning ska inte medföra någon skolplikt för dessa barn. Kommunerna ska inte vara skyldiga att informera barnens föräldrar om rätten till utbildning i förskoleklass. Barnen ska ha rätt till utbildning i gymnasieskola och gymnasiesärskola om de påbörjar studierna före 18 års ålder.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med en mindre teknisk justering.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

12, 57 minuter

Justering

2013-04-23

Debatt

2013-05-02

Beslut

2013-05-15

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2012 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen. Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2013-04-23

Debatt

2013-05-15

Beslut

2013-05-15

Riksdagen sa ja till att ett protokoll ansluts till två av EU:s grundfördrag, fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Protokollet klargör innehållet i och tillämpningen av Lissabonfördraget. Protokollet ändrar inte vare sig Lissabonfördraget eller förhållandet mellan EU och dess medlemsländer.

Protokollet tillkom efter att Irland i en folkomröstning 2008 sagt nej till Lissabonfördraget. Protokollet förtydligar att Lissabonfördraget inte påverkar vissa bestämmelser i Irlands författning om skydd för rätt till liv, skydd av familjen och skydd av rätt till utbildning. Lissabonfördraget förändrar inte heller EU:s befogenheter när det gäller beskattning eller de enskilda EU-ländernas säkerhets- och försvarspolitik. Efter att Europeiska rådet beslutat om protokollet sa Irland 2009 ja till Lissabonfördraget i en ny folkomröstning.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 43 minuter

Justering

2013-04-18

Debatt

2013-05-02

Beslut

2013-05-15

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiderna 2010, 2011 och 2012 om mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik. Varje år lägger ledamöterna ett stort antal motionsförslag om olika frågor som rör mänskliga rättigheter, och utrikesutskottet har under olika år valt att behandla mänskliga rättigheter ur olika perspektiv. Den här gången behandlades motioner om bland annat mål och inriktningsfrågor, grundläggande rättigheter, barns rättigheter, diskriminering och förföljelse på grund av sexuell läggning och könsidentitet samt rättigheter för personer som tillhör urfolk och nationella, etniska, språkliga eller religiösa grupper. Andra motioner tar upp frågor som rör mänskliga rättigheter i handelspolitiken och i arbetslivet, statslöshet och migration samt Internationella brottmålsdomstolen.

Behandlade dokument

55

Förslagspunkter

16

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

41, 153 minuter

Beredning

2013-01-24

Justering

2013-04-11

Debatt

2013-04-24

Beslut

2013-04-24

Riksdagen vill se över en skärpning av lagen om skolors skyldighet att agera mot mobbning. Detta så att skolor blir skyldiga att få stopp på mobbningen inom en viss tidsperiod. Skolan ska annars kunna krävas på skadestånd. Riksdagen ser också fram emot ett konkret förslag på lagstiftning gällande en så kallad lex Sarah för skolan, det vill säga en rapporterings- och anmälningsskyldighet inom skolväsendet. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande om att regeringen bör vidta lämpliga åtgärder. Ställningstagandet gjordes med anledning av en motion från Socialdemokraterna.

Riksdagen gjorde också ett tillkännagivande om höjd kvalitet i det arbetsplatsförlagda lärandet. Elever på gymnasiets yrkesprogram får i dag inte så mycket arbetsplatsförlagt lärande som de har rätt till, konstaterar riksdagen. Innehåll och handledning är dessutom av varierande kvalitet. Det pågår redan arbete i olika former. Riksdagen menar dock att elevernas rätt till arbetsplatsförlagt lärande av hög kvalitet ska stärkas. Perioderna är viktiga för att eleverna ska bli anställningsbara. I det fall platsen inte uppnår fullgod kvalitet utgår riksdagen från att huvudmannen vidtar omedelbara och erforderliga åtgärder. Riksdagen gjorde sitt ställningstagande med anledning av en motion från Vänsterpartiet.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2012 om gymnasieskolan.

Behandlade dokument

42

Förslagspunkter

23

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

28, 115 minuter

Justering

2013-03-21

Debatt

2013-04-10

Beslut

2013-04-10

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om studiestöd. Skälet är gällande lagar och regler och att det redan genomförts arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om studiestödssystemet, den nedre åldersgränsen för studiemedel och tilläggsbidraget till studerande med barn.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Justering

2013-03-21

Debatt

2013-04-10

Beslut

2013-04-10

Matematikundervisningen i grundskolan och motsvarande skolformer ska utökas med 120 timmar i grundskolan. Syftet är att öka elevernas kunskaper i matematik som har blivit sämre under 2000-talet. Totalt ökar antalet undervisningstimmar i matematik i grundskolan från 900 till 1020. Den totala undervisningstiden i grundskolan ökar på motsvarande sätt med 120 timmar.

Som en del i sin profilering har grundskolorna möjlighet att själva bestämma hur en del av undervisningstimmarna ska fördelas mellan olika ämnen. Timplanen för grundskolan ändras så att antalet undervisningstimmar i svenska, svenska som andraspråk, matematik och engelska inte får minskas till följd av skolans val.

De nya reglerna ska gälla från den 1 juli 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

4, 23 minuter

Justering

2013-03-21

Debatt

2013-04-24

Beslut

2013-04-24

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om vuxenutbildning. Orsakerna är främst pågående arbete och att riksdagen tidigare tagit ställning i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om vuxenutbildningens uppdrag och styrkor, livslångt lärande, regionalt samarbete kring kommunal vuxenutbildning, nya utbildningar och regelverket för yrkeshögskoleutbildning. Andra motioner tar upp frågor om validering, erkännande av yrkes- och utbildningskvalifikationer och utbildning i svenska för invandrare.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

7

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

15, 70 minuter

Justering

2013-03-14

Debatt

2013-03-27

Beslut

2013-04-10

Riksdagen sa nej till motioner om högskolan från allmänna motionstiden 2012. Orsaken är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i flera frågor. Motionerna handlar bland annat om högskoleutbildningarnas arbetsmarknadsanknytning, pedagogisk utveckling, andrahandsuthyrning av bostäder till studenter och inrättande av nya utbildningar. Andra motioner tar upp lärarutbildningens innehåll, regler om tillträde till högre utbildning, breddad rekrytering och studentinflytande.

Behandlade dokument

64

Förslagspunkter

8

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

19, 82 minuter

Justering

2013-03-07

Debatt

2013-03-20

Beslut

2013-03-20