Sök
155 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, kadep, Kammarens föredragningslistor, KU-anmälningar, Ministerrådsmöten (arkiv), 2012/13, 2010/11, 1897, 1890, Finansutskottet, Skatteutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Årsredovisning för staten 2012
Betänkande 2012/13:FiU33
Regeringen har lämnat en redovisning för staten 2012 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat årsredovisningen och lämnat en redogörelse för granskningen till riksdagen.
Årsredovisningen innehåller en resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag under året. I redovisningen finns också en uppföljning av de budgetpolitiska målen, uppgifter om statsskuldens utveckling, redovisning och analys av statliga garantier och krediter, avgifter till och bidrag från EU samt regeringens intygande över EU-medel.
Regeringen anser att årsredovisningen ger en rättvisande bild. Riksrevisionen anser att årsredovisningen är gjord på ett sätt som följer bestämmelserna i budgetlagen. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2013-06-11
- Debatt
- 2013-06-19
- Beslut
- 2013-06-19
- Dokument & lagar
Förvaltare av alternativa investeringsfonder
Betänkande 2012/13:FiU31
En ny lag om förvaltare av alternativa investeringsfonder börjar gälla den 22 juli 2013. Lagen är en anpassning till ett EU-direktiv som innehåller regler om tillståndsplikt, verksamhetskrav och tillsyn av förvaltare av alternativa investeringsfonder. Alternativa investeringsfonder är bland annat specialfonder, riskkapitalfonder, fastighetsfonder och råvarufonder.
I dag finns regler för specialfonder i lagen om investeringsfonder. Den lagen byter namn till Lagen om värdepappersfonder och regleringen av specialfonder flyttas över till den nya lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder.
Det införs också regler för marknadsföring av alternativa investeringsfonder till konsumenter och andra som inte är professionella investerare.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2013-06-11
- Debatt
- 2013-06-18
- Beslut
- 2013-06-18
- Dokument & lagar
Riktlinjer för den ekonomiska politiken
Betänkande 2012/13:FiU20
Riksdagen sa ja till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som presenteras i den ekonomiska vårpropositionen. Den globala finans- och skuldkrisen är nu inne på sitt femte år. Sverige står fortfarande starkt jämfört med resten av Europa, men trots det påverkades den svenska ekonomin under 2012 av den svaga efterfrågan från viktiga exportländer. Den inhemska efterfrågan blir en viktig drivkraft för återhämtningen. Sveriges offentliga finanser är fortsatt bland de starkaste i EU. Den utdragna lågkonjunkturen bör mötas med en ansvarsfull finanspolitik som kombinerar långsiktiga reformer för jobb, företagande, tillväxt och välfärd med insatser som stöder återhämtningen, samtidigt som hållbara offentliga finanser värnas. Riksdagen är positiv till att regeringen vill vidareutveckla den svenska modellen tillsammans med arbetsmarknadens parter och göra arbetsmarknaden mer inkluderande och flexibel. Riksdagen välkomnar också att regeringen vill stärka drivkrafterna för arbete genom att, när budgetutrymmet tillåter, förstärka jobbskatteavdraget och höja den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt. Satsningar på utbildning, forskning och infrastruktur samt förbättringar av företagens villkor och bostadsmarknadens funktionssätt är viktiga för att öka tillväxten. Fördelningspolitiken bör vara inriktad på ökad sysselsättning, bättre utbildning och minskat utanförskap. Inom vården och omsorgen ska tillgängligheten, kvaliteten och effektiviteten fortsatt bli bättre.
Regeringen har lämnat två skrivelser med anledning av granskningar som Riksrevisionen gjort. Den ena granskningen gäller den kommunala ekonomin och hållbara offentliga finanser. Den andra granskningen gäller regeringens redovisning i budgetpropositionen för 2013. Riksdagen lade skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 73, 240 minuter
- Justering
- 2013-06-11
- Debatt
- 2013-06-19
- Beslut
- 2013-06-19
- Dokument & lagar
Medgivande för Riksbanken att delta i Internationella valutafondens (IMF) finansieringslösning till förmån för låginkomstländer
Betänkande 2012/13:FiU41
Riksbanken får möjlighet att delta i Internationella valutafondens, IMF:s, finansieringslösning till förmån för fattiga länder. IMF:s styrelse har tagit initiativ till att föra över vinst från försäljning av delar av IMF:s guldreserv till förmån för IMF:s fond för fattiga länder. En finansiering från Riksbanken inverkar inte på bankens balansräkning.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 6, 14 minuter
- Justering
- 2013-06-11
- Debatt
- 2013-06-18
- Beslut
- 2013-06-19
- Dokument & lagar
Nya regler för finansiella konglomerat och grupper
Betänkande 2012/13:FiU30
Nya regler för finansiella konglomerat och grupper börjar gälla den 1 augusti 2013. Reglerna innebär en anpassning till ett EU-direktiv om extra tillsyn över finansiella enheter i ett finansiellt konglomerat.
Ett finansiellt konglomerat är en företagsgrupp som innehåller företag som driver verksamhet inom både försäkringssektorn och bank- och värdepapperssektorn. Reglerna om finansiella konglomerat omfattar mer övergripande en kontroll av konglomeratets finansiella ställning.
Det har under senare år utvecklats allt fler företagsgrupper som innehåller företag från dessa sektorer. Om ett företag i en sådan grupp skulle få finansiella problem kan det inte bara påverka andra företag inom samma sektor utan även sprida sig till företag inom den andra sektorn.
EU-direktivet innehåller ett flertal mindre ändringar som syftar till att åtgärda brister som har identifierats vid tillsynen av finansiella konglomerat. Det är ett första steg i en större översyn.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2013-06-11
- Debatt
- 2013-06-19
- Beslut
- 2013-06-19
- Dokument & lagar
Redovisning av skatteutgifter 2013
Betänkande 2012/13:SkU30
Regeringen har lämnat sin årliga redogörelse över de så kallade skatteutgifterna. Årsredovisningen ger en överblick över de stöd till företag och hushåll som lämnas på budgetens inkomstsida, till exempel i form av förmånliga skatteregler. Redovisningen av skatteutgifterna är också den enda uppdateringen av de regelavvikelser från enhetlig beskattning som publiceras löpande.
Riksdagen ser positivt på regeringens arbete med att utveckla redovisningen för att den ska kunna bli ett mer aktivt verktyg i budgetarbetet och när man beslutar om skatteregler. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2013-06-04
- Debatt
- 2013-06-19
- Beslut
- 2013-06-19
- Dokument & lagar
Vårändringsbudget för 2013
Betänkande 2012/13:FiU21
Statsbudgeten för 2013 ändras. Ändringarna gäller totalt 46 anslag inom 14 utgiftsområden. 39 anslag höjs och 7 anslag sänks. Ändringarna betyder att statsbudgeten ökar med 5,7 miljarder kronor. Den största förändringen sker i Sveriges avgift till EU som ökas med 3,7 miljarder kronor till 37,2 miljarder kronor. En orsak är att EU har antagit och planeras anta flera ändringsbudgetar. Anslaget till migration höjs med 1 miljard kronor till 10,5 miljarder kronor. Regeringen bedömer att fler personer än man tidigare beräknat kommer att söka asyl i Sverige under 2013. Därför kommer Migrationsverkets kostnader för prövningar och mottagande samt kommunernas och landstingens kostnader för stöd till asylsökande att öka. Höjningen finansieras delvis med att anslaget till biståndsverksamhet minskas med 709 miljoner kronor till 30,5 miljarder kronor. Anslaget till arbetsmarknad och arbetsliv ökas med 755 miljoner kronor till 68 miljarder kronor. Arbetsförmedlingen får mer pengar eftersom antalet nyanlända som är i behov av etableringsinsatser förväntas öka. En del av anslaget går till ersättning till arbetstagare i samband med att företag går i konkurs. Antalet anställda som blir uppsagda på grund av konkurs har ökat mer än väntat under 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 35
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 13, 42 minuter
- Justering
- 2013-06-04
- Debatt
- 2013-06-17
- Beslut
- 2013-06-18
- Dokument & lagar
Granskning av grönbok om den långsiktiga finansieringen av den europeiska ekonomin
Utlåtande 2012/13:FiU40
Finansutskottet har granskat ett dokument från EU-kommissionen om den långsiktiga finansieringen av ekonomin i EU. Det handlar enligt kommissionen om att föra ekonomin in på ett spår som leder fram till smart och hållbar tillväxt och skapar nya arbetstillfällen, utvecklar EU:s konkurrensfördelar och stärker konkurrenskraften på den globala marknaden. Finansieringsbehoven är storskaliga och långsiktiga.
Utskottet tycker att det är viktigt att kommissionen i sitt fortsatta arbete är öppen när det gäller bedömningen av bankernas förmåga att erbjuda långsiktig finansiering i framtiden. Kommissionen bör ta hänsyn till nationella skillnader i banksystemen och koncentrera sina initiativ till förslag som har europeiskt mervärde. Bankverksamheten är gränsöverskridande inom EU. Det är därför viktigt att kommissionen är beredd att ta nödvändiga initiativ för att säkra de europeiska ekonomiernas långsiktiga finansieringsbehov. Men de nationella befogenheterna på skatteområdet bör värnas.
Det är viktigt att eventuella förslag på åtgärder inte inverkar negativt på den finansiella stabiliteten och konsumentskyddet, menar utskottet. Kommissionen bör också vara uppmärksam på risken för att skuggbankssektorn gynnas av eventuella initiativ. Det finns dessutom en risk för att tyngre regler kan försämra framför allt små bankers förmåga att erbjuda långsiktig finansiering.
Utskottet anser att riskexponeringen från finansiella instrument inte bör få öka på EU-budgeten. Det finns även anledning att ta hänsyn till de offentliga finansernas betydelse för långsiktiga finansieringar.
Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.
- Förslagspunkter
- 1
- Beredning
- 2013-05-14
- Justering
- 2013-05-30
- Debatt
- 2013-06-12
- Beslut
- 2013-06-13
- Dokument & lagar
Utvecklingen inom den kommunala sektorn 2012
Betänkande 2012/13:FiU34
Regeringen har lämnat sin redovisning av ekonomin och verksamheterna i kommuner och landsting 2012. Finansutskottet ser positivt på att arbetet med öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården har stärkts för att det ska bli lättare att följa upp och jämföra vårdresultat. Utskottet välkomnar också regeringens redovisning av de specialdestinerade statsbidragen, det vill säga statsbidrag som är tidsbegränsade och knutna till en viss verksamhet eller åtgärd. Utskottet ser fram emot att regeringen fortsätter metodutvecklingen så att utvärderingen av de specialdestinerade statsbidragen kan bli ännu bättre. Utskottet noterar att regeringen har för avsikt att under hösten 2013 lämna ett förslag till ändringar i systemet för kommunalekonomisk utjämning. Ändringarna ska enligt förslaget träda i kraft den 1 januari 2014. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 15, 79 minuter
- Justering
- 2013-05-30
- Debatt
- 2013-06-17
- Beslut
- 2013-06-18
- Dokument & lagar
Ägarstyrningen av SBAB
Betänkande 2012/13:FiU38
Riksrevisionen har granskat regeringens styrning av SBAB. Regeringen har lämnat sina synpunkter på granskningen i en skrivelse. Både Riksrevisionen och regeringen anser att de ekonomiska målen för SBAB bör omarbetas. Riksdagen konstaterar att SBAB har antagit nya ekonomiska mål och förtydligat sin utdelningspolicy efter att regeringen lämnade skrivelsen. Riksdagen håller med regeringen om att det är viktigt att SBAB, precis som andra banker och låneinstitut, inte bidrar till en utveckling som skapar obalans i samhällsekonomin. Riksdagen tycker också det är bra att regeringen har följt Riksrevisionens rekommendation om att utvärdera riskerna med den så kallade ägarklausulen i SBAB:s obligationsprogram. Den som äger obligationer i SBAB har rätt att lösa in dem om statens minskar sitt ägande i bolaget till under 51 procent. Regeringen ska utvärdera vilka risker detta medför och hur riskerna kan minimeras ifall staten skulle sälja SBAB.
Riksdagen håller med regeringen om att SBAB inte har ett specifikt samhällsuppdrag. Riksrevisionen efterlyser en återrapportering av hur SBAB bidrar till mångfald och konkurrens på bolånemarknaden, men varken riksdagen eller regeringen anser att det finns behov av en sådan. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 6, 14 minuter
- Beredning
- 2013-01-15
- Justering
- 2013-05-23
- Debatt
- 2013-06-05
- Beslut
- 2013-06-05
- Dokument & lagar
Folkbokföringen i framtiden
Betänkande 2012/13:SkU25
Från den 1 januari 2016 ska folkbokföring inte längre ske i en församling inom Svenska kyrkan utan i en kommun. Samtidigt införs en distriktsindelning som ska motsvara församlingsindelningen som den såg ut den 31 december 1999. Det är inte längre lämpligt att folkbokföringen följer församlingsindelningen eftersom staten inte längre kan påverka indelningen i församlingar. Sedan staten och Svenska kyrkan skildes åt genom kyrka-stat-reformen år 2000 har många församlingar slagits samman, vilket har gjort indelningen mer instabil. Att allt fler svenskar inte är medlemmar i Svenska kyrkan är ett annat argument för att folkbokföringen ska ske i kommunerna. Det är ändå viktigt att bevara den gamla indelningen i församlingar av kulturella och historiska skäl. Den gamla indelningen är också intressant med tanke på statistik och forskning. Därför införs distrikt i folkbokföringsdatabasen som motsvarar indelningen i församlingar före år 2000.
En enhetlig begravningsavgift för begravningar inom Svenska kyrkan införs den 1 januari 2016. Beslutet gäller i det här skedet inte Stockholm och Tranås, men regeringen kommer att utreda hur även dessa kommuner ska kunna omfattas av systemet.
Riksdagen beslutade också om en rad andra ändringar i reglerna för folkbokföring från den 1 januari 2014. Om ett barn bor ungefär lika mycket hos två vårdnadshavare ska vårdnadshavarna kunna välja var barnet ska vara folkbokfört, förutsatt att vårdnadshavarna är överens. Vid gemensam vårdnad ska en vårdnadshavare ha rätt att ensam överklaga ett beslut om barnets folkbokföring.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 10
- Anföranden och repliker
- 21, 91 minuter
- Beredning
- 2013-04-25
- Justering
- 2013-05-16
- Debatt
- 2013-05-29
- Beslut
- 2013-05-29
- Dokument & lagar
Utvärdering av penningpolitiken för perioden 2010–2012
Betänkande 2012/13:FiU24
Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik för 2010-2012. Utskottet konstaterar att inflationen i genomsnitt har legat under inflationsmålet på 2 procent både under hela utvärderingsperioden 2010-2012 och under 2012. Samtidigt har resursutnyttjandet i ekonomin legat under den normala nivån. Med facit i hand tyder detta på att Riksbanken hade kunnat bedriva en något mer expansiv penningpolitik och kanske avstå från en del av räntehöjningarna under 2010 och 2011. Detta för att inflationen skulle komma närmare målet och resursutnyttjandet skulle bli högre under 2012.
Men det är ingen självklar slutsats, konstaterar utskottet, givet den information som fanns vid de olika beslutstillfällena. Utvärderingen visar att varken Riksbanken eller andra ekonomiska bedömare tidigt förutsåg den snabba avmattningen i den internationella och svenska konjunkturen som kom under senare delen av 2011. När besluten om att höja räntan togs under 2010 och 2011 var Riksbankens och även andras prognoser över inflationens och tillväxtens utveckling betydligt mer positiva än vad som senare blev utfallet.
Utskottet står fast vid sin tidigare bedömning att Riksbankens redogörelser bör innehålla fler slutsatser om huruvida penningpolitiken under perioden varit väl avvägd eller inte.
Riksdagen godkände utskottets utvärdering.
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 20, 82 minuter
- Justering
- 2013-05-16
- Debatt
- 2013-05-30
- Beslut
- 2013-05-30
- Dokument & lagar
Informationsutbytesavtal med Seychellerna
Betänkande 2012/13:SkU28
Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Seychellerna om utbyte av information i skatteärenden. Det ska bland annat bli möjligt för representanter för myndigheter i det ena landet att vara med vid skatteutredning i det andra landet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2013-04-18
- Debatt
- 2013-05-22
- Beslut
- 2013-05-23
- Dokument & lagar
Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Jamaica
Betänkande 2012/13:SkU26
Riksdagen godkände ändringar i skatteavtalet mellan Sverige och Jamaica. Bestämmelsen om informationsutbyte mellan länderna uppdateras enligt den internationella standarden. För Sveriges del innebär det bland annat att Skatteverket i sitt arbete med skattekontroll får möjlighet att begära upplysningar från banker i Jamaica.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2013-04-18
- Debatt
- 2013-05-22
- Beslut
- 2013-05-23
- Dokument & lagar
Förbättrad konkurrens på lika villkor i kontantbranschen
Betänkande 2012/13:SkU32
Kravet på kassaregister ska från den 1 januari 2014 även gälla torg- och marknadshandlare. Samtidigt får Skatteverket större möjlighet att i enskilda fall ge undantag från olika skyldigheter som gäller kassaregister.
Det innebär bland annat att berörda företag måste ha godkända kassaregister och kontrollenheter. I vissa fall kan en handlare undantas från hela kravet på kassaregister och i andra fall kan undantaget gälla en viss skyldighet, som till exempel att erbjuda kvitton.
Kravet på kassaregister gäller enbart företag med fast driftställe i Sverige. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag där samma krav på kassaregister gäller oavsett om ett företag har fast driftställe i Sverige eller inte.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 16, 61 minuter
- Justering
- 2013-05-02
- Debatt
- 2013-05-22
- Beslut
- 2013-05-23
- Dokument & lagar
Begreppet beskattningsbar person – en teknisk anpassning av mervärdesskattelagen
Betänkande 2012/13:SkU24
Mervärdesskattelagen anpassas till ett EU-direktiv. Det innebär bland annat att begreppet "yrkesmässig verksamhet" ersätts av begreppen "beskattningsbar person" och "ekonomisk verksamhet". Begreppen "företagare" och "näringsidkare" slopas också. Även de särskilda bestämmelserna om yrkesmässighet vid vissa omsättningar från fastigheter tas bort.
Ändringarna börjar gälla den 1 juli 2013.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2013-05-02
- Debatt
- 2013-05-22
- Beslut
- 2013-05-23
- Dokument & lagar
Riksrevisionens årsredovisning 2012
Betänkande 2012/13:FiU35
Riksrevisionen har överlämnat sin årsredovisning för 2012 till riksdagen.
Riksdagen konstaterar att Riksrevisionen under 2012 överskridit den interna budgeten. Eftersom det är viktigt att resurserna används så effektivt som möjligt anser riksdagen att Riksrevisionen bör förbättra den interna styrningen och kostnadskontrollen. Man konstaterar också att Riksrevisionen vidtagit åtgärder för att anpassa verksamheten till tillgängliga resurser.
Riksdagen anser att Riksrevisionens strategi för hur den externa kompetensen används kan redovisas tydligare. Även redovisningen för kostnaderna för extern kompetens och konsulter kan bli tydligare, om de redovisas var för sig.
Riksdagen lade Riksrevisionens årsredovisning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2013-05-02
- Debatt
- 2013-05-29
- Beslut
- 2013-05-29
- Dokument & lagar
Ändrad beslutskompetens i vissa ärenden på bank- och försäkringsområdena
Betänkande 2012/13:FiU36
Finansinspektionen, FI, är den myndighet som beslutar om tillstånd att bedriva bank- och försäkringsrörelse. Om ärendet är av principiell betydelse eller av särskild vikt ska FI skicka det till regeringen för prövning. Det gäller också för vissa andra förvaltningsärenden. I praktiken sker inte detta längre. Den 15 juli 2013 tar FI över hela beslutskompetensen i dessa frågor.
Bakgrunden är att Internationella valutafonden, IMF, har kritiserat Sverige för att både FI och regeringen i dag har beslutskompetens. Det skapar enligt IMF otydlighet när det gäller ansvarsfördelningen i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2013-05-02
- Debatt
- 2013-05-15
- Beslut
- 2013-05-15
- Dokument & lagar
Myndigheters tillgång till elektronisk identifiering
Betänkande 2012/13:FiU37
En ny lag om ett valfrihetssystem för inköp av tjänster för elektronisk identifiering börjar gälla den 1 juli 2013. Lagen innebär att myndigheter ska kunna köpa tjänster för elektronisk identifiering från alla leverantörer som har godkänts av en myndighet som regeringen senare kommer att utse.
Många statliga myndigheter, kommuner och landsting tillhandahåller i dag e-tjänster som kräver säker elektronisk identifiering. Syftet med den nya lagen är bland annat att så många enskilda som möjligt ska kunna använda dessa tjänster. Lagen kommer att vara frivillig för myndigheterna. Om en myndighet väljer att inte använda den nya lagen ska lagen om offentlig upphandling gälla.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2013-05-02
- Debatt
- 2013-05-15
- Beslut
- 2013-05-15
- Dokument & lagar
Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Indien samt överenskommelse med Indien om anstånd med betalning av skatter
Betänkande 2012/13:SkU29
Riksdagen godkände en ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Indien. Bestämmelserna om informationsutbyte ska uppdateras till internationell standard, och det ska bli möjligt för representanter för myndigheter i det ena landet att närvara vid skatteutredningar i det andra landet. Riksdagen godkände också en överenskommelse som gör det möjligt för svenska företag med verksamhet i Indien att under vissa omständigheter skjuta upp betalningen av skatter.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2013-04-18
- Debatt
- 2013-05-22
- Beslut
- 2013-05-23