Sök
63 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, kadep, Kammarens föredragningslistor, KU-anmälningar, Ministerrådsmöten (arkiv), 2012/13, 2010/11, 1897, 1890, Socialförsäkringsutskottet, Utbildningsutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Enklare regler i socialförsäkringen
Betänkande 2012/13:SfU16
En rad regler inom socialförsäkringsområdet blir enklare från den 1 januari 2014.
Det innebär till exempel att den som vårdar en svårt sjuk närstående inte ska behöva anmäla vården direkt för att kunna få närståendepenning. Andra exempel är att sjukpenning ska kunna betalas ut för upp till sju dagar före det att sjukanmälan kom in till Försäkringskassan och att dagar i sjukperioder ska läggas samman om färre än 90 dagar har gått mellan perioderna.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2013-09-12
- Debatt
- 2013-09-18
- Beslut
- 2013-09-19
- Dokument & lagar
Graviditetspenning till egenföretagare på grund av risker i arbetsmiljön
Betänkande 2012/13:SfU15
Gravida egenföretagare som utsätts för risker i sin arbetsmiljö får rätt till graviditetspenning. Om det finns risk för företagarens hälsa eller för skadlig inverkan på graviditeten eller fostret ska graviditetspenning betalas ut för varje dag som företagaren avstår från att arbeta.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Justering
- 2013-09-12
- Debatt
- 2013-09-18
- Beslut
- 2013-09-19
- Dokument & lagar
Kommunalt mottagande av ensamkommande barn
Betänkande 2012/13:SfU11
Migrationsverket får ökade möjligheter att anvisa asylsökande ensamkommande barn till en kommun som ska ordna boende till barnet. Migrationsverket ska kunna göra detta även om det inte finns någon överenskommelse mellan verket och kommunen om mottagande av ensamkommande barn.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Justering
- 2013-09-12
- Debatt
- 2013-09-18
- Beslut
- 2013-09-19
- Dokument & lagar
Metoder för bedömning av arbetsförmåga
Betänkande 2012/13:SfU10
Riksdagen menar att Försäkringskassans nya metod för att bedöma arbetsförmåga bör utvärderas grundligt innan den försöksverksamhet som pågår i dag utvidgas till fler landsting. Därför uppmanade riksdagen regeringen att göra en utvärdering av de försök som hittills gjorts med metoden och sedan återkomma till riksdagen. Tillkännagivandet kommer med anledning av ett initiativ från socialförsäkringsutskottet.
Försäkringskassans nya metod kallas aktivitetsförmågeutredning, AFU, och ska bedöma arbetsförmåga för de som varit sjukskrivna i 180 dagar. Metoden har testats under 2011 och 2012. Riksdagen konstaterar att metoden har mötts av kritik från flera håll. Samtidigt har Försäkringskassan meddelat att man utan vidare utvärdering kommer att utvidga försöksverksamheten med metoden till åtta landsting. Innan detta sker måste metoden utvärderas grundligt, anser riksdagen. Framför allt är det viktigt att ta reda på om metoden uppfyller kravet på att varje ärende ska prövas individuellt.
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 26, 70 minuter
- Justering
- 2013-06-11
- Debatt
- 2013-06-13
- Beslut
- 2013-06-13
- Dokument & lagar
Etableringsförberedande insatser för asylsökande
Betänkande 2012/13:SfU14
Riksrevisionen har granskat statens insatser vid mottagande och introduktion av asylsökande utifrån ett integrationsperspektiv. Granskningen gäller åren 2010-2012. Regeringen har lämnat sina synpunkter på granskningen i en skrivelse.
I sin granskning har Riksrevisionen bland annat kommit fram till att samordningen mellan Migrationsverket och Arbetsförmedlingen kan förbättras. Det gäller exempelvis kartläggningen av asylsökandes yrkes- och utbildningsbakgrund. Regeringen håller med om detta och meddelar att man kommer att se över hur samarbetet mellan de två myndigheterna kan bli mer effektivt.
Riksdagen delar regeringens uppfattning om att tidiga insatser som främjar integration är betydelsefulla för den framtida etableringen i samhället för en asylsökande. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 8, 31 minuter
- Justering
- 2013-06-04
- Debatt
- 2013-06-17
- Beslut
- 2013-06-18
- Dokument & lagar
Genomförande av blåkortsdirektivet
Betänkande 2012/13:SfU13
Det ska införas ett uppehålls- och arbetstillstånd för högkvalificerad arbetskraft från länder utanför EU. Tillståndet ska heta EU-blåkort och innebär att svenska regler anpassas till EU-regler.
För att få ett blåkort krävs bland annat att lönen för anställningen är minst en och en halv genomsnittlig svensk bruttoårslön och att personen har högskoleutbildning eller fem års motsvarande yrkeserfarenhet.
Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2013. Riksdagen sade ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 5
- Justering
- 2013-05-30
- Debatt
- 2013-06-13
- Beslut
- 2013-06-13
- Dokument & lagar
Överflyttning av vissa utlänningsärenden till den ordinarie migrationsprocessen m.m.
Betänkande 2012/13:SfU9
I dag kan regeringen upphäva en allmän domstols beslut om utvisning på grund av brott eller bevilja uppehållstillstånd om utvisningen av olika anledningar inte kan genomföras. Det kan till exempel vara vid risk för dödsstraff och tortyr vid ett återvändande eller om den som utvisningsbeslutet gäller är allvarligt sjuk. Dessa ärenden flyttas över till den ordinarie migrationsprocessen och ska hanteras av Migrationsverket och migrationsdomstolarna.
Det är också regeringen som genom nåd kan befria en person från straff. När någon ansöker om nåd ska han eller hon inte längre automatiskt få uppskov med att avtjäna sitt fängelsestraff.
Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2013. Riksdagen sade ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 3, 12 minuter
- Justering
- 2013-05-30
- Debatt
- 2013-06-13
- Beslut
- 2013-06-13
- Dokument & lagar
Genomförande av direktivet om sanktioner mot arbetsgivare
Betänkande 2012/13:SfU8
Arbetsgivare som anställer utlänningar som inte har rätt att vistas i Sverige ska kunna straffas. Arbetsgivaren ska kunna dömas till böter eller, när omständigheterna är försvårande, till fängelse i högst ett år. Oavsett om ett straff krävs ut eller inte ska den som anställer utlänningar utan tillstånd betala en särskild avgift. Brott ska också kunna leda till att rätten till offentliga stöd och bidrag försvinner.
Utlänningar som saknat rätt att vistas i Sverige ska enligt lagen ha rätt att få lön och annan ersättning för arbete som de har utfört. Om det uppstår en tvist om innestående ersättning ska lönen åtminstone motsvara tre månaders heltidsarbete för den minimilön som följer av kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. För att underlätta för utlänningen att få rätt till ersättning ska han eller hon kunna få ett förlängt uppehållstillstånd.
Speciella regler om ansvar ska gälla för uppdragsgivare som anlitar en underentreprenör för att genomföra ett entreprenadavtal. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med den ändringen att de nya reglerna ska börja gälla den 1 augusti i stället för den 1 juli 2013.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 37, 128 minuter
- Justering
- 2013-05-30
- Debatt
- 2013-06-13
- Beslut
- 2013-06-13
- Dokument & lagar
Studiemedel utan prövning av äldre studieresultat
Betänkande 2012/13:UbU19
Den som har bristande äldre studieresultat ska trots det kunna få studiemedel om de tidigare studierna har bedrivits för mer än tio år sedan. Regeln är annars att en studerande bara kan få studiemedel om han eller hon har bedrivit sina tidigare studier i normal takt. På en högskoleutbildning motsvarar normal takt 62,5 procent av högskolepoängen under de första 40 veckorna med studiemedel. Efter de 40 första veckorna är kravet 75 procent. Den nya regeln börjar gälla den 1 juli 2013.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2013-05-30
- Debatt
- 2013-06-12
- Beslut
- 2013-06-12
- Dokument & lagar
Skolväsendet
Betänkande 2012/13:UbU7
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om skolan. En orsak är att det redan pågår arbete inom flera av de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om skolpolitik och skolreformer, kommunernas resurstilldelning, fristående skolor, skolplikt och rätt till utbildning. Andra motioner tar upp frågor som rör skolans värdegrund, betyg, lärarlegitimation, fortbildning för lärare i vissa ämnen och studie- och yrkesvägledning. Ytterligare motioner handlar om skolbibliotek, IT i skolan, elevhälsa, mobbning och diskriminering, jämställdhet och genus, inflytande i skolan och vissa undervisningsämnen.
- Behandlade dokument
- 101
- Förslagspunkter
- 29
- Reservationer
- 37
- Justering
- 2013-05-30
- Debatt
- 2013-06-12
- Beslut
- 2013-06-12
- Dokument & lagar
Konvention om social trygghet mellan Sverige och Indien
Betänkande 2012/13:SfU12
Riksdagen godkände en konvention om social trygghet mellan Sverige och Indien. Konventionen samordnar ländernas lagar om ålders-, efterlevande- och invaliditetspension samt sjuk- och aktivitetsersättning. Den innebär i princip inte några nya åtaganden för Sverige.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 6, 19 minuter
- Justering
- 2013-05-28
- Debatt
- 2013-06-05
- Beslut
- 2013-06-05
- Dokument & lagar
Karriärvägar för lärare i skolväsendet m.m.
Betänkande 2012/13:UbU15
Reglerna om karriärsteg för lärare ändras och ett nytt karriärsteg, förstelärare, införs. Skolhuvudmännen, det vill säga kommuner och andra som anordnar skolverksamhet, ska i fortsättningen besluta vilka lärare som uppfyller kvalifikationerna för att bli lektor eller förstelärare. I dag är det Skolverket som utser lektorer. För att uppmuntra skolhuvudmännen att inrätta systemet med lektorer och förstelärare ska det bli möjligt för dem som inför karriärstegen att söka statsbidrag. Statsbidraget ska användas till löneökningar och administreras av Skolverket.
Reglerna för lärarlegitimation ändras för lärare som dels har en examen på forskarnivå, dels har arbetat som lärare vid ett universitet, vid en högskola, inom skolväsendet eller motsvarande. Dessa lärare ska kunna få legitimation efter en introduktionsperiod på en termin, i stället för ett läsår som i dag.
Lagändringarna gäller från den 1 juli 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 11
- Anföranden och repliker
- 20, 58 minuter
- Justering
- 2013-05-23
- Debatt
- 2013-06-05
- Beslut
- 2013-06-05
- Dokument & lagar
Skolinspektionens prövningar av ansökningar från enskilda som vill bli skolhuvudmän
Betänkande 2012/13:UbU14
Riksrevisionen har granskat Skolinspektionens behandling av ansökningarna från enskilda aktörer som vill starta friskolor. Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med anledning av granskningen. Riksdagen anser att det är viktigt att Skolinspektionen prövar ansökningarna på ett effektivt och likvärdigt sätt. Både riksdagen och regeringen håller med Riksrevisionen om att Skolinspektionens prövning kan utvecklas ytterligare. Riksdagen ser positivt på att det redan pågår ett förbättringsarbete inom Skolinspektionen som följer de flesta av Riksrevisionens rekommendationer och att regeringen följer utvecklingen.
Riksrevisionen anser bland annat att Skolinspektionen inte lägger tillräcklig tyngd vid att prövningen av ansökningarna ska bidra till att skapa ett varierat urval av friskolor och kommunala skolor. Riksdagen och regeringen håller inte med om detta, utan anser att Skolinspektionen i sin prövning endast kan beakta de kriterier som anges i skollagen. Riksrevisionen anser också att reglerna för prövning av ansökningar från enskilda aktörer som vill starta friskolor delvis är otydliga. Riksdagen vill avvakta med frågan tills den så kallade Friskolekommitténs utredning är klar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 20, 68 minuter
- Justering
- 2013-05-02
- Debatt
- 2013-05-16
- Beslut
- 2013-05-16
- Dokument & lagar
Arbetet med legitimationsreformen avseende lärare och förskollärare
Betänkande 2012/13:UbU13
Med anledning av ett tidigare tillkännagivande från riksdagen har regeringen lämnat en redogörelse för hur arbetet med de nya legitimationerna för lärare och förskollärare fortskrider. Skrivelsen innehåller bland annat uppgifter om antalet beviljade legitimationer, en ekonomisk analys och en finansieringsplan för det fortsatta arbetet. Enligt Skolverkets bedömning kommer totalt cirka 150 000 lärarlegitimationer att vara utfärdade före den 1 december 2013. Skolverket har fått 145 miljoner kronor i anslag för arbetet under 2013. Regeringen kommer även fortsättningsvis att noggrant följa Skolverkets arbete med hanteringen av legitimationsärenden och i samband med Skolverkets kontinuerliga redovisningar överväga om fler åtgärder behövs. Regeringen gör bedömningen att de åtgärder som redan vidtagits och som planeras ger förutsättningar för att systemet med legitimation för lärare och förskollärare ska kunna införas på ett så bra sätt som möjligt. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 14, 50 minuter
- Justering
- 2013-05-02
- Debatt
- 2013-05-16
- Beslut
- 2013-05-16
- Dokument & lagar
Utbildning för barn som vistas i landet utan tillstånd
Betänkande 2012/13:UbU12
Barn som vistas i Sverige utan tillstånd ska ha i huvudsak samma rätt till utbildning som de barn som är bosatta i landet. Det gäller utbildning i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Det finns i Sverige en generell rätt till utbildning för alla barn, men denna rätt har hittills inte omfattat barn som vistas i landet utan tillstånd.
Rätten till utbildning ska inte medföra någon skolplikt för dessa barn. Kommunerna ska inte vara skyldiga att informera barnens föräldrar om rätten till utbildning i förskoleklass. Barnen ska ha rätt till utbildning i gymnasieskola och gymnasiesärskola om de påbörjar studierna före 18 års ålder.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med en mindre teknisk justering.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 12, 57 minuter
- Justering
- 2013-04-23
- Debatt
- 2013-05-02
- Beslut
- 2013-05-15
- Dokument & lagar
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet 2012
Betänkande 2012/13:UbU11
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2012 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen. Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2013-04-23
- Debatt
- 2013-05-15
- Beslut
- 2013-05-15
- Dokument & lagar
Migration och asylpolitik
Betänkande 2012/13:SfU7
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om asyl- och migrationsfrågor och om svenskt medborgarskap. Motionerna handlar om skyddsbehov, begreppet väpnad konflikt, könsrelaterad förföljelse, samarbetet inom EU, arbetskraftsinvandring, anhöriginvandring, verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut, visering och svenskt medborgarskap.
- Behandlade dokument
- 59
- Förslagspunkter
- 25
- Reservationer
- 43
- Anföranden och repliker
- 55, 183 minuter
- Justering
- 2013-04-11
- Debatt
- 2013-04-24
- Beslut
- 2013-04-25
- Dokument & lagar
Gymnasieskolan
Betänkande 2012/13:UbU6
Riksdagen vill se över en skärpning av lagen om skolors skyldighet att agera mot mobbning. Detta så att skolor blir skyldiga att få stopp på mobbningen inom en viss tidsperiod. Skolan ska annars kunna krävas på skadestånd. Riksdagen ser också fram emot ett konkret förslag på lagstiftning gällande en så kallad lex Sarah för skolan, det vill säga en rapporterings- och anmälningsskyldighet inom skolväsendet. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande om att regeringen bör vidta lämpliga åtgärder. Ställningstagandet gjordes med anledning av en motion från Socialdemokraterna.
Riksdagen gjorde också ett tillkännagivande om höjd kvalitet i det arbetsplatsförlagda lärandet. Elever på gymnasiets yrkesprogram får i dag inte så mycket arbetsplatsförlagt lärande som de har rätt till, konstaterar riksdagen. Innehåll och handledning är dessutom av varierande kvalitet. Det pågår redan arbete i olika former. Riksdagen menar dock att elevernas rätt till arbetsplatsförlagt lärande av hög kvalitet ska stärkas. Perioderna är viktiga för att eleverna ska bli anställningsbara. I det fall platsen inte uppnår fullgod kvalitet utgår riksdagen från att huvudmannen vidtar omedelbara och erforderliga åtgärder. Riksdagen gjorde sitt ställningstagande med anledning av en motion från Vänsterpartiet.
Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2012 om gymnasieskolan.
- Behandlade dokument
- 42
- Förslagspunkter
- 23
- Reservationer
- 22
- Anföranden och repliker
- 28, 115 minuter
- Justering
- 2013-03-21
- Debatt
- 2013-04-10
- Beslut
- 2013-04-10
- Dokument & lagar
Studiestöd
Betänkande 2012/13:UbU10
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om studiestöd. Skälet är gällande lagar och regler och att det redan genomförts arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om studiestödssystemet, den nedre åldersgränsen för studiemedel och tilläggsbidraget till studerande med barn.
- Behandlade dokument
- 19
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 2
- Justering
- 2013-03-21
- Debatt
- 2013-04-10
- Beslut
- 2013-04-10
- Dokument & lagar
Utökad undervisningstid i matematik
Betänkande 2012/13:UbU16
Matematikundervisningen i grundskolan och motsvarande skolformer ska utökas med 120 timmar i grundskolan. Syftet är att öka elevernas kunskaper i matematik som har blivit sämre under 2000-talet. Totalt ökar antalet undervisningstimmar i matematik i grundskolan från 900 till 1020. Den totala undervisningstiden i grundskolan ökar på motsvarande sätt med 120 timmar.
Som en del i sin profilering har grundskolorna möjlighet att själva bestämma hur en del av undervisningstimmarna ska fördelas mellan olika ämnen. Timplanen för grundskolan ändras så att antalet undervisningstimmar i svenska, svenska som andraspråk, matematik och engelska inte får minskas till följd av skolans val.
De nya reglerna ska gälla från den 1 juli 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 4, 23 minuter
- Justering
- 2013-03-21
- Debatt
- 2013-04-24
- Beslut
- 2013-04-24