Sök

Riksrevisionen har granskat om regeringen och de förvaltande myndigheterna, det vill säga Svenska ESF-rådet och Tillväxtverket, har skapat förutsättningar för en mer effektiv användning av medlen från EU:s strukturfonder genom att förenkla administrationen i strukturfondsprojekten. Regeringen har lämnat sina synpunkter på granskningen i en skrivelse.

Strukturfondsmedel är pengar från EU:s budget som ska användas till att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna inom EU. Riksdagen betonar betydelsen av EU:s strukturfondsprogram och de insatser som därigenom görs för regional tillväxt i Sverige. Man betonar också att det är viktigt att pengarna används på ett så effektivt sätt som möjligt. I skrivelsen redogör regeringen för det arbete som pågår för att förenkla administrationen i strukturfondsprojekten. Riksdagen stödjer arbetet och anser att det ligger i linje med de möjligheter till förenklingar som Riksrevisionen pekar på i sin rapport.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

18, 46 minuter

Justering

2013-06-04

Debatt

2013-06-17

Beslut

2013-06-17

I dag finns vissa möjligheter att ingå avtal med en organisation som företräder upphovsmän och på det sättet få rätt att använda också verk av upphovsmän som inte företräds av organisationen. Det kallas avtalslicens. De fall när avtalslicens får användas står angivna i upphovsrättslagen. Möjligheterna att använda avtalslicens utökas nu.

Det innebär bland annat att bibliotek och arkiv får större möjligheter att digitalisera sina samlingar och göra dem tillgängliga för allmänheten. Radio- och tv-företag får rätt att ingå avtal om att göra sina program tillgängliga på begäran av enskilda lyssnare eller tittare, till exempel via företagets webbplats. Det kommer även finnas en generell avtalslicens som innebär att två parter kan komma överens om att använda heltäckande avtal i stället för individuella även i andra situationer än de som specifikt står angivna i lagen. Skyddstiden för musikinspelningar och andra ljudupptagningar förlängs från 50 till 70 år, en anpassning till EU-regler.

Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

10, 38 minuter

Justering

2013-06-04

Debatt

2013-06-17

Beslut

2013-06-17

Varje år redovisar regeringen för riksdagen hur den har genomfört riksdagens beslut och tillkännagivanden. Årets redovisning visar att andelen beslut och tillkännagivanden som slutbehandlats är större än tidigare. Den genomsnittliga tiden för slutbehandling av tillkännagivanden har minskat och är nu strax under två och ett halvt år.

Konstitutionsutskottet, KU, konstaterar att regeringens åtgärder i ett antal tillkännagivanden har fördröjts, och KU förutsätter att regeringen vidtar de åtgärder som krävs. KU och näringsutskottet avvisar regeringens slutbehandling av två tillkännagivanden. Det ena tillkännagivandet gäller sammanslagningar av myndigheter. Det andra gäller en gemensam myndighetsportal för bland annat rådgivning till personer som vill starta företag.

KU konstatera att två tillkännagivanden saknas i regeringens redogörelse. Ett av dessa två har gått helt förlorat i regeringens korrespondens med riksdagen, vilket KU tycker är anmärkningsvärt. Utskottet förutsätter att brister i Regeringskansliets rutiner åtgärdas.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 12 minuter

Beredning

2013-05-02

Justering

2013-06-04

Debatt

2013-06-18

Beslut

2013-06-19

Försvarsutskottet har granskat ett dokument från EU-kommissionen om försäkring mot naturkatastrofer och katastrofer som orsakats av människor. Kommissionens syfte är att öka kunskapen och bedöma om åtgärder på EU-nivå vore lämpliga eller motiverade för att förbättra marknaden för försäkring mot katastrofer i EU. Utskottet välkomnar kommissionens initiativ och konstaterar att det är möjligt att bedöma effekterna på svenska regler först då åtgärderna ytterligare har bearbetats och konkretiserats. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Beredning

2013-05-28

Justering

2013-06-04

Debatt

2013-06-18

Beslut

2013-06-19

Statsbudgeten för 2013 ändras. Ändringarna gäller totalt 46 anslag inom 14 utgiftsområden. 39 anslag höjs och 7 anslag sänks. Ändringarna betyder att statsbudgeten ökar med 5,7 miljarder kronor. Den största förändringen sker i Sveriges avgift till EU som ökas med 3,7 miljarder kronor till 37,2 miljarder kronor. En orsak är att EU har antagit och planeras anta flera ändringsbudgetar. Anslaget till migration höjs med 1 miljard kronor till 10,5 miljarder kronor. Regeringen bedömer att fler personer än man tidigare beräknat kommer att söka asyl i Sverige under 2013. Därför kommer Migrationsverkets kostnader för prövningar och mottagande samt kommunernas och landstingens kostnader för stöd till asylsökande att öka. Höjningen finansieras delvis med att anslaget till biståndsverksamhet minskas med 709 miljoner kronor till 30,5 miljarder kronor. Anslaget till arbetsmarknad och arbetsliv ökas med 755 miljoner kronor till 68 miljarder kronor. Arbetsförmedlingen får mer pengar eftersom antalet nyanlända som är i behov av etableringsinsatser förväntas öka. En del av anslaget går till ersättning till arbetstagare i samband med att företag går i konkurs. Antalet anställda som blir uppsagda på grund av konkurs har ökat mer än väntat under 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

35

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

13, 42 minuter

Justering

2013-06-04

Debatt

2013-06-17

Beslut

2013-06-18

Riksrevisionen har granskat hur effektivt det statliga stödet för att starta företag fungerar för att hjälpa utlandsfödda att komma in på arbetsmarknaden. Regeringen ger sin syn på granskningen i en skrivelse. Riksrevisionen anser bland annat att Arbetsförmedlingen bör följa upp att handläggningsrutinerna är anpassade för de utlandsfödda som får ta del av stödet. Arbetsförmedlingen bör också se till att det görs handlingsplaner och uppföljningar för dem som får stödet. Regeringen håller med om detta. Regeringen påpekar dock att Arbetsförmedlingen under 2013 har infört ett nytt sätt att arbeta, som innebär mer fokus på den individuella handlingsplanen och på uppföljning.

Regeringen håller med Riksrevisionen om att det statliga bolaget Almis finansieringsverksamhet är en viktig del i stödet till utlandsfödda som vill starta företag. Regeringen ställer sedan flera år tillbaka olika återrapporteringskrav på Almi. Regeringen arbetar också för att förbättra uppföljningen av Almis och andra statliga kapitalförsörjningsaktörers insatser och har börjat se över Almis uppdrag.

Riksdagen ser positivt på regeringens åtgärder och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 13 minuter

Justering

2013-06-04

Debatt

2013-06-17

Beslut

2013-06-17

Regeringen vill effektivisera systemet med sanktioner för överträdelser av arbetstids- och arbetsmiljöreglerna. Det innebär att administrativa sanktionsavgifter i stor utsträckning kommer att ersätta det straffsystem som finns i dag. Strikt ansvar ska gälla vid en överträdelse, det vill säga att en sanktionsavgift ska tas ut även om överträdelsen inte har skett med uppsåt eller av oaktsamhet. Maxavgiften för överträdelser av arbetsmiljöregler höjs från 100 000 till 1 000 000 kronor. På så sätt ska en överträdelse i sig inte kunna innebära en vinst.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa nej till motioner om arbetsmiljöfrågor från allmänna motionstiden 2012.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

17

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

28, 106 minuter

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-17

Beslut

2013-06-17

Riksrevisionen har granskat hur statens insatser inom ambulanssjukvården har fungerat och regeringen har lämnat sina synpunkter på granskningen i en skrivelse. Riksrevisionen drar slutsatsen att statens ansvar vad gäller reglering, tillsyn och styrning av SOS Alarm inte bidrar tillräckligt till en säker larmkedja för ambulanssjukvården.

Regeringen arbetar med de här frågorna och en utredning om alarmeringstjänsten har nyligen överlämnat sin slutrapport till regeringen. Riksdagen konstaterar att utredningen presenterar flera förslag till möjliga lösningar på de problem som Riksrevisionen lyft fram i sin granskning. Bland annat föreslår utredningen att en nationell alarmeringsfunktion ska inrättas och att den verksamheten ska bedrivas i myndighetsform.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

2, 11 minuter

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-13

Beslut

2013-06-13

Det ska införas ett uppehålls- och arbetstillstånd för högkvalificerad arbetskraft från länder utanför EU. Tillståndet ska heta EU-blåkort och innebär att svenska regler anpassas till EU-regler.

För att få ett blåkort krävs bland annat att lönen för anställningen är minst en och en halv genomsnittlig svensk bruttoårslön och att personen har högskoleutbildning eller fem års motsvarande yrkeserfarenhet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2013. Riksdagen sade ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-13

Beslut

2013-06-13

I dag kan regeringen upphäva en allmän domstols beslut om utvisning på grund av brott eller bevilja uppehållstillstånd om utvisningen av olika anledningar inte kan genomföras. Det kan till exempel vara vid risk för dödsstraff och tortyr vid ett återvändande eller om den som utvisningsbeslutet gäller är allvarligt sjuk. Dessa ärenden flyttas över till den ordinarie migrationsprocessen och ska hanteras av Migrationsverket och migrationsdomstolarna.

Det är också regeringen som genom nåd kan befria en person från straff. När någon ansöker om nåd ska han eller hon inte längre automatiskt få uppskov med att avtjäna sitt fängelsestraff.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2013. Riksdagen sade ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

3, 12 minuter

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-13

Beslut

2013-06-13

Arbetsgivare som anställer utlänningar som inte har rätt att vistas i Sverige ska kunna straffas. Arbetsgivaren ska kunna dömas till böter eller, när omständigheterna är försvårande, till fängelse i högst ett år. Oavsett om ett straff krävs ut eller inte ska den som anställer utlänningar utan tillstånd betala en särskild avgift. Brott ska också kunna leda till att rätten till offentliga stöd och bidrag försvinner.

Utlänningar som saknat rätt att vistas i Sverige ska enligt lagen ha rätt att få lön och annan ersättning för arbete som de har utfört. Om det uppstår en tvist om innestående ersättning ska lönen åtminstone motsvara tre månaders heltidsarbete för den minimilön som följer av kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. För att underlätta för utlänningen att få rätt till ersättning ska han eller hon kunna få ett förlängt uppehållstillstånd.

Speciella regler om ansvar ska gälla för uppdragsgivare som anlitar en underentreprenör för att genomföra ett entreprenadavtal. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med den ändringen att de nya reglerna ska börja gälla den 1 augusti i stället för den 1 juli 2013.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

8

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

37, 128 minuter

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-13

Beslut

2013-06-13

Riksdagen godkände nya nationella mål för arbetet med kulturmiljön. Målen ska styra de statliga insatserna och ska också kunna inspirera och vägleda politiken i kommuner och landsting.

Lagen om kulturminnen med mera ändrar namn till kulturmiljölagen. Vidare görs några ändringar i lagen. Det nationella minoritetsspråket meänkieli ska omnämnas i hänsynsregeln om god ortnamnssed. Det innebär att meänkieli så långt som möjligt ska användas samtidigt med svenska, samiska och finska namn på kartor samt vid skyltning och övrig utmärkning i flerspråkiga områden.

Begreppet fornlämning förtydligas: en lämning som kan antas ha tillkommit eller, när det gäller fartyg, förlist 1850 eller senare inte ska omfattas av den allmänna definitionen. Men länsstyrelsen ska i enskilda fall få förklara en sådan lämning för fornlämning om det finns särskilda skäl med hänsyn till det kulturhistoriska värdet. Årtalsgränsen 1850 ska även gälla för så kallade lösfynd, det vill säga fornfynd som påträffas under andra omständigheter än i eller vid en fornlämning och har samband med fornlämningen.

Reglerna om metallsökare förtydligas så att de stämmer överens med EU:s regler och samtidigt ger skydd för kulturarvet. Lagändringar börjar gälla den 1 januari 2014.

Behandlade dokument

52

Förslagspunkter

29

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

16, 85 minuter

Beredning

2013-05-02

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-12

Beslut

2013-06-13

Regeringen har lämnat en skrivelse där tio mål för friluftslivspolitiken redovisas. Målen ska vara mätbara och rör bland annat tillgänglig natur för alla, allemansrätten och attraktiv tätortsnära natur. I skrivelsen redovisar regeringen också de satsningar som gjorts för att utveckla friluftsmålen och ger sin syn på hur arbetet med målen ska följas upp och fortsätta utvecklas.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

9

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

19, 68 minuter

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-13

Beslut

2013-06-13

Finansutskottet har granskat ett dokument från EU-kommissionen om den långsiktiga finansieringen av ekonomin i EU. Det handlar enligt kommissionen om att föra ekonomin in på ett spår som leder fram till smart och hållbar tillväxt och skapar nya arbetstillfällen, utvecklar EU:s konkurrensfördelar och stärker konkurrenskraften på den globala marknaden. Finansieringsbehoven är storskaliga och långsiktiga.

Utskottet tycker att det är viktigt att kommissionen i sitt fortsatta arbete är öppen när det gäller bedömningen av bankernas förmåga att erbjuda långsiktig finansiering i framtiden. Kommissionen bör ta hänsyn till nationella skillnader i banksystemen och koncentrera sina initiativ till förslag som har europeiskt mervärde. Bankverksamheten är gränsöverskridande inom EU. Det är därför viktigt att kommissionen är beredd att ta nödvändiga initiativ för att säkra de europeiska ekonomiernas långsiktiga finansieringsbehov. Men de nationella befogenheterna på skatteområdet bör värnas.

Det är viktigt att eventuella förslag på åtgärder inte inverkar negativt på den finansiella stabiliteten och konsumentskyddet, menar utskottet. Kommissionen bör också vara uppmärksam på risken för att skuggbankssektorn gynnas av eventuella initiativ. Det finns dessutom en risk för att tyngre regler kan försämra framför allt små bankers förmåga att erbjuda långsiktig finansiering.

Utskottet anser att riskexponeringen från finansiella instrument inte bör få öka på EU-budgeten. Det finns även anledning att ta hänsyn till de offentliga finansernas betydelse för långsiktiga finansieringar.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Beredning

2013-05-14

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-12

Beslut

2013-06-13

Regeringen har lämnat sin redovisning av ekonomin och verksamheterna i kommuner och landsting 2012. Finansutskottet ser positivt på att arbetet med öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården har stärkts för att det ska bli lättare att följa upp och jämföra vårdresultat. Utskottet välkomnar också regeringens redovisning av de specialdestinerade statsbidragen, det vill säga statsbidrag som är tidsbegränsade och knutna till en viss verksamhet eller åtgärd. Utskottet ser fram emot att regeringen fortsätter metodutvecklingen så att utvärderingen av de specialdestinerade statsbidragen kan bli ännu bättre. Utskottet noterar att regeringen har för avsikt att under hösten 2013 lämna ett förslag till ändringar i systemet för kommunalekonomisk utjämning. Ändringarna ska enligt förslaget träda i kraft den 1 januari 2014. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

15, 79 minuter

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-17

Beslut

2013-06-18

Riksrevisionen har granskat hur Finansinspektionen och Konsumentverket sköter sin tillsyn av konsumentinformationen om tjänstepensioner. Regeringen ger sin syn på granskningen i en skrivelse. Riksrevisionen anser att konsumenterna varken får tillräcklig eller rätt anpassad information om sin kollektivavtalade tjänstepension. Den information som finns är svår att förstå. Regeringen håller med om detta. Regeringen anser dock att de prioriteringar som Finansinspektionen och Konsumentverket har gjort i sitt arbete har varit motiverade med tanke på de senaste årens finansiella oro. Med anledning av granskningen har regeringen har gjort ett antal åtgärder för att stärka konsumentskyddet på finansmarknaden. Bland annat har Finansinspektionens och Konsumentverkets anslag för 2013 ökats med 34 miljoner kronor respektive 1,5 miljoner kronor. Riksdagen ser positivt på regeringens åtgärder. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-12

Beslut

2013-06-12