Sök

I budgetpropositionen för 2015 aviserade regeringen att en skatt på handelsgödsel bör införas den 1 januari 2016 i syfte att minska övergödning av vattenområden. Riksdagen anser att en sådan skatt är ineffektiv och inte kommer påverka särskilt många bönder att minska användningen av konstgödsel.  Därför anser riksdagen att en sådan skatt inte bör införas. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om detta. Därmed sa riksdagen ja till en motion från Centerpartiet.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2014 om punktskatter. Motionerna handlar bland annat om skatt på elkraft, skatt på drivmedel, fordonsskatter, trängselskatt samt skatt på alkohol och tobak.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

14

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

13, 51 minuter

Justering

2015-03-19

Bordläggning

2015-03-24

Debatt

2015-03-25

Beslut

2015-03-25

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar till ekonomisk trygghet vid ålderdom för 2015. Riksdagen sa samtidigt nej till regeringens förslag om bostadstillägg till pensionärer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om beräkning av pensionsrätt.

Riksdagen riktade vidare tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

• att inom ramen för pensionsöverenskommelsen öka drivkrafterna för ett längre arbetsliv
• att tillsätta en utredning som ska undersöka om det går att förändra pensionssystemet så att mer av pensionen fördelas lika mellan makar
• att överväga att se över bostadstillägget och det särskilda bostadstillägget.

Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 38 miljarder kronor. Mest pengar går till garantipension till ålderspension (knappt 16 miljarder), efterlevandepensioner till vuxna (drygt 12 miljarder) och bostadstillägg till pensionärer (drygt 8 miljarder).

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

7

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

42, 118 minuter

Justering

2014-12-09

Bordläggning

2014-12-11

Debatt

2014-12-12

Beslut

2014-12-12

Riksdagen sa ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken, utgiftsramarna och beräkningen av statens inkomster för 2015 som Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna lämnat i sitt gemensamma budgetförslag. Beslutet innebär riksdagen sa ja till allianspartiernas reservationer i budgetbetänkandet FiU1. Det innebär också att riksdagen sa nej till regeringens förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor.

Budgetförslaget innehåller riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, förslag till statens inkomster och utgiftsramar för 2015, förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för perioden 2016-2018 samt förslag till utgiftstak för 2015, 2016 och 2017.

Statsbudgetens utgifter uppgår till 870 miljarder kronor och inkomsterna till 837 miljarder kronor 2015. Statens budgetsaldo blir därmed -33 miljarder kronor. Utgiftsramarna är styrande när riksdagen senare fattar beslut om anslagen för de 27 utgiftsområdena.

Den svenska ekonomin är bland de starkaste i hela Europa, konstaterar riksdagen. Sverige är det enda landet i EU där den offentliga skulden väntas minska mellan 2006 och 2014.

Riksdagen delar regeringens bedömning att en normalisering av ekonomin väntas ske 2018. Det är därför oroväckande att regeringen i praktiken överger överskottsmålet eftersom regeringen inte presenterat hur återgången till 1 procents överskott ska kunna ske i takt med att ekonomin återhämtar sig. Enligt riksdagen bör överskottsmålet ligga fast. Under de kommande fyra åren bör alla reformer därför finansieras krona för krona. Överskottet i de offentliga finanserna bör nå 1 procent av BNP när resursutnyttjandet är i balans. Detta kommer att kräva budgetförstärkningar på sammanlagt cirka 25 miljarder kronor under de kommande fyra åren utöver vad som ligger i budgetförslaget.

Jobbskatteavdraget är en förutsättning för jobbtillväxten åren framöver. Det behövs mer stöd till de grupper som har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden. För att kunna konkurrera på den globala marknaden behöver också villkoren för företag och entreprenörskap förbättras ytterligare.

Arbetet för mer kunskap i skolan bör fortsätta. Där ingår att arbeta för att höja statusen på läraryrket.

Ett samlat grepp bör tas om bostadsbyggande och infrastruktur. Utgångspunkten för sjukvården är att den ska vara präglad av kvalitet och tillgänglighet för alla. Här bör ytterligare reformer för ökad valfrihet övervägas för att patientmakten ska stärkas. Vidare behövs reformer för att ytterligare effektivisera asylprocessen och förkorta den tid det tar för den enskilde att etablera sig på arbetsmarknaden.

Klimathotet möts bäst genom effektiva styrmedel som bidrar till både teknikutveckling och förändrat beteende. Sveriges försvarsförmåga behöver också stärkas.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

6

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

114, 361 minuter

Justering

2014-11-27

Bordläggning

2014-12-02

Debatt

2014-12-03

Beslut

2014-12-03

Kravet på kassaregister ska från den 1 januari 2014 även gälla torg- och marknadshandlare. Samtidigt får Skatteverket större möjlighet att i enskilda fall ge undantag från olika skyldigheter som gäller kassaregister.

Det innebär bland annat att berörda företag måste ha godkända kassaregister och kontrollenheter. I vissa fall kan en handlare undantas från hela kravet på kassaregister och i andra fall kan undantaget gälla en viss skyldighet, som till exempel att erbjuda kvitton.

Kravet på kassaregister gäller enbart företag med fast driftställe i Sverige. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag där samma krav på kassaregister gäller oavsett om ett företag har fast driftställe i Sverige eller inte.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

16, 61 minuter

Justering

2013-05-02

Debatt

2013-05-22

Beslut

2013-05-23

Regeringen bör se över möjligheten att lagstifta om att det ska finnas hjärtstartare i miljöer där många människor vistas. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande om detta. Riksdagen konstaterar att teknikutvecklingen har gjort det lättare att använda hjärtstartare. De borde därför vara lika självklara som brandsläckare i miljöer där många människor vistas, som i gallerior och på arbetsplatser. Tillkännagivandet bygger på en motion från Socialdemokraterna.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiderna 2011 och 2012 om samhällets räddningstjänst.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

12

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

13, 42 minuter

Beredning

2013-03-14

Justering

2013-04-09

Debatt

2013-04-18

Beslut

2013-04-18

Riksdagen vill se över en skärpning av lagen om skolors skyldighet att agera mot mobbning. Detta så att skolor blir skyldiga att få stopp på mobbningen inom en viss tidsperiod. Skolan ska annars kunna krävas på skadestånd. Riksdagen ser också fram emot ett konkret förslag på lagstiftning gällande en så kallad lex Sarah för skolan, det vill säga en rapporterings- och anmälningsskyldighet inom skolväsendet. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande om att regeringen bör vidta lämpliga åtgärder. Ställningstagandet gjordes med anledning av en motion från Socialdemokraterna.

Riksdagen gjorde också ett tillkännagivande om höjd kvalitet i det arbetsplatsförlagda lärandet. Elever på gymnasiets yrkesprogram får i dag inte så mycket arbetsplatsförlagt lärande som de har rätt till, konstaterar riksdagen. Innehåll och handledning är dessutom av varierande kvalitet. Det pågår redan arbete i olika former. Riksdagen menar dock att elevernas rätt till arbetsplatsförlagt lärande av hög kvalitet ska stärkas. Perioderna är viktiga för att eleverna ska bli anställningsbara. I det fall platsen inte uppnår fullgod kvalitet utgår riksdagen från att huvudmannen vidtar omedelbara och erforderliga åtgärder. Riksdagen gjorde sitt ställningstagande med anledning av en motion från Vänsterpartiet.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2012 om gymnasieskolan.

Behandlade dokument

42

Förslagspunkter

23

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

28, 115 minuter

Justering

2013-03-21

Debatt

2013-04-10

Beslut

2013-04-10

Riksdagen sa ja till lagändringar som ska motverka sena betalningar och långa betalningstider i näringslivet, men uppmanar samtidigt regeringen att återkomma med förslag som ytterligare stärker små och medelstora företags ställning när det gäller betalningstider.

Lagändringarna innebär att företag och myndigheter ska betala en fordran senast trettio dagar efter det att borgenären har lämnat krav på betalning. Myndigheter och offentliga organ får inte avtala om längre betalningstider men mellan företag är det tillåtet om borgenären uttryckligen har godkänt det.

Vid en sen betalning har borgenären rätt till en förseningsersättning på 450 kronor. Denna rätt kan inte avtalas bort om det inte finns särskilda skäl för det. Det går inte att avtala bort borgenärens rätt till dröjsmålsränta. Myndigheter och andra offentliga organ som betalar för sent ska betala minst den lagstadgade dröjsmålsräntan. Lagändringarna innebär också att ersättningsbeloppen för inkassoåtgärder höjs.

Med lagändringarna genomförs EU:s direktiv om sena betalningar vid handelstransaktioner i svensk lagstiftning. Lagändringarna börjar gälla den 16 mars 2013.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

28, 94 minuter

Justering

2013-01-17

Debatt

2013-01-23

Beslut

2013-01-23

Justitieutskottet hade i ett utskottsinitiativ förslagit att riksdagen skulle meddela regeringen att förändringarna av tingsrättsorganisationen inte får innebära nedläggning av fler domstolar. Utskottets förslag var en konsekvens av att Domstolsverket har skickat ut en promemoria på remiss där det föreslås att fyra tingsrätter slås samman med andra domstolar. Utskottet menade att Domstolsverkets förslag bland annat kan leda till sämre tillgänglighet och sämre service för medborgarna. Men riksdagen sa nej till utskottets förslag.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

29, 79 minuter

Beredning

2011-02-03

Justering

2011-03-01

Debatt

2011-03-10

Beslut

2011-03-16

Regeringen behöver inte lämna någon skrivelse till riksdagen inför EU:s toppmöte den 24-25 mars. Finansutskottet hade föreslagit att regeringen skulle återkomma med en skrivelse med anledning av de initiativ och de förslag som presenterats i syfte att åstadkomma en förstärkt styrning och samordning av den ekonomiska politiken i EU. Men riksdagen sa nej till utskottets förslag.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

28, 94 minuter

Justering

2011-02-17

Debatt

2011-03-02

Beslut

2011-03-02

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om jakt och viltvård. Orsaken är bland annat att riksdagen i flera frågor har delegerat rätten att fatta beslut till regeringen och till de myndigheter som har särskild sakkunskap på området. Motionerna handlar bland annat om jakttider, jaktformer, skyddsjakt och fäbodjordbrukare, fjälljakt, skadskjutning och rovdjurscentrum.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

8

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

26, 76 minuter

Justering

2011-01-20

Debatt

2011-02-09

Beslut

2011-02-09

Riskdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2011 om 40,1 miljarder kronor till utgiftsområdet Kommunikationer. Utgiftsområdet omfattar vägar, järnvägar, IT och post. Mest pengar, 39,8 miljarder kronor, går till det transportpolitiska området, och 361 miljoner kronor går till politiken för informationssamhället. Riksdagen sa även ja till förslaget om ny organisation för vissa av de statliga aktiebolagen och tjänsteexporterande bolagen på infrastrukturområdet. Beslutet innebär bland annat att tjänsteexporten inom väg och luftfart samordnas i ett bolag direkt under Regeringskansliet. De nuvarande avgiftsvillkoren för passagerartåg på Öresundsbron ska fortsätta gälla. Regeringen hade föreslagit att riksdagens ställningstaganden från år 2000 om avgifterna för tågtrafiken på Öresundbron inte skulle gälla längre. Det skulle ha inneburit att Trafikverket får möjlighet att bestämma avgifterna inom den ram som järnvägslagen från 2004 tillåter. Men en gemensam reservation från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vann omröstningen i kammaren.

Behandlade dokument

134

Förslagspunkter

12

Reservationer

7 

Beredning

2010-11-16

Justering

2010-12-07

Debatt

2010-12-21

Beslut

2010-12-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om att rättsväsendet får 36,8 miljarder kronor i anslag för 2011. Polisen får en ökning på 400 miljoner medan Kriminalvården får 100 miljoner mer än i år. Det är samma totala summa som justitieutskottet föreslog, men utskottet ville istället ge både polisen och Kriminalvården en ökning på 250 miljoner kronor. I utgiftsområdet ingår förutom polisen och Kriminalvården bland annat domstolarna, rättsliga biträden och Åklagarmyndigheten.

Behandlade dokument

82

Förslagspunkter

53

Reservationer

42 

Justering

2010-12-07

Debatt

2010-12-14

Beslut

2010-12-15