Sök

Riksdagen sade ja till en reservation från de borgerliga partierna och Miljöpartiet om att stranderosionen i Stockholms skärgård måste minska. Riksdagen anser att skadorna på stränderna bör kontrolleras och dokumenteras, hastighetsbegränsningar införas och andra skrovformer utvecklas. Länsstyrelser, myndigheter och företag måste samverka bättre för att lösa problemet och Naturvårdsverket måste prioritera frågan menar riksdagen. Ett antal motionsförslag om naturvård från den allmänna motionstiden 2005 avslogs. Motionerna tog bland annat upp frågor om bevarande av arter och rovdjur och skydd av områden.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

11

Reservationer

7 

Justering

2006-02-23

Debatt

2006-03-23

Beslut

2006-03-23

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om att barnbidraget ska kunna delas rakt av mellan föräldrarna när barnen bor växelvis hos mamman och pappan. Även vårdbidraget, som betalas ut till föräldrar med funktionshindrade barn, ska kunna delas. Regeringens förslag om att den ena föräldern under vissa förutsättningar ska kunna få igenom en delning även om den andra föräldern inte vill det fick inget stöd i riksdagen eftersom de borgerliga partierna och Vänsterpartiet var emot förslaget. Vidare godkände riksdagen regeringens förslag om att föräldrar som bor ihop ska få välja vem av dem som ska få barnbidraget. Beslutet innebär att föräldrarna ska anmäla bidragstagaren till Försäkringskassan. Om ingen anmälan görs går bidraget till mamman. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006. Med stöd av en reservation från de borgerliga partierna och Vänsterpartiet gav riksdagen regeringen i uppdrag att utreda de bidrag och regler som påverkar möjligheterna till en god försörjning av barn vars föräldrar har separerat.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

38, 84 minuter

Justering

2006-02-16

Debatt

2006-03-08

Beslut

2006-03-08

Riksdagen tillkännagav för regeringen att det är viktigt att Sverige kan ratificera den ILO konvention som innebär att man vid offentlig upphandling kan ställa sociala krav på sina leverantörer av varor och tjänster. Riksdagen sade också nej till motioner om arbetsrätt från allmänna motionstiden 2005. Det huvudsakliga skälet är att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Frågan om att ta bort turordningsundantaget i lagen om anställningsskydd (LAS) har behandlats igen av riksdagen (se 2004/05:AU8 ). En majoritet av riksdagen röstade för en reservation av m, fp, kd, c och mp som innebär att undantaget ska vara kvar.

Behandlade dokument

82

Förslagspunkter

30

Reservationer

30 

Justering

2006-02-16

Debatt

2006-03-15

Beslut

2006-03-15

Regeringen har i en skrivelse redovisat användningen av hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning och hemlig kameraövervakning vid förundersökning i brottmål under år 2004. Skrivelsen lämnas varje år till riksdagen. Riksdagen uppmanade regeringen att förbättra innehållet i skrivelsen i fortsättningen. Beslutet grundade sig på motioner från Vänsterpartiet, Centerpartiet och Folkpartiet. Riksdagen fattade dessutom ett beslut som innebär att regeringen snabbt bör återkomma till riksdagen med ett förslag om ökad parlamentarisk kontroll av användningen av hemliga tvångsmedel. Beslutet byggde på en reservation från m, fp, kd, c och mp.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

10, 45 minuter

Justering

2006-02-14

Debatt

2006-02-23

Beslut

2006-02-23

Riksdagen vill att regeringen ser till att säkerheten för parter och vittnen i rättegångar ökar. Det finns fortfarande allmänna domstolar där tilltalade, vittnen och målsäganden tvingas sitta i samma rum och lokaler i avvaktan på förhandlingen. Detta trots att det förekommer att målsägande och vittnen känner rädsla inför att konfronteras med en tilltalad, vissa av åhörarna eller kanske till och med den tilltalades försvarare. Det var en reservation av fem partier i justitieutskottet (m, fp, kd, c, mp) som fick stöd när riksdagen röstade i kammaren. Riksdagen sade också nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 och 2005 om processrättsliga frågor. Skälet är framför allt att det pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp men även att utskottet i flera fall anser att lagstiftningen är lämplig som den är utformad i dag.

Behandlade dokument

85

Förslagspunkter

46

Reservationer

53 

Anföranden och repliker

45, 126 minuter

Justering

2006-02-14

Debatt

2006-03-08

Beslut

2006-03-08

Riksdagen sade ja till regeringens förslag om en tydligare och internationellt jämförbar examensstruktur. Samtidigt beslutade riksdagen, på förslag av ett enigt utbildningsutskott, att förändra flera utbildningar. Civilingenjörs- och arkitektutbildningarna förlängs en termin till fem år och civilekonomexamen blir en yrkesexamen om 160 poäng. Riksdagen röstade mot regeringens förslag på flera punkter. Bland annat beslutade man att behålla dagens krav på fördjupning om 60 poäng i en kandidatexamen och 80 poäng i en magisterexamen. Riksdagen stoppade förslaget att studenter med den nya masterexamen ska kunna tillgodoräkna sig ett års studier om de går vidare till forskarutbildningen. Gemensamma reservationer från de borgerliga och mp låg till grund för de besluten. Riksdagen sade även nej till regeringens förslag att slopa urvalsgruppen för sökande med resultat på högskoleprovet i kombination med arbetslivserfarenhet. Riksdagen vill också att regeringen ska återkomma med en lösning på frågan om hur lärarexamen ska placeras in i det nya examenssystemet.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

32

Reservationer

27 

Justering

2006-02-09

Debatt

2006-02-22

Beslut

2006-02-23

CSN ska handlägga alla kompletta ansökningar och bevilja studiestöd inom tre veckor från den dag ansökan kommer in till myndigheten. Uppfyller CSN inte detta ska studenten slippa handläggningsavgifter och även ha rätt till ekonomisk ersättning. När det gäller utlandsstudier får CSN inte ställa krav som gör att studiestödet inte kan betalas ut förrän studenten redan börjat studierna utomlands. Riksdagen uppmanar också regeringen att snarast tillsätta en ny studiesocial utredning. Utredningen ska kartlägga samspelet mellan studiestödssystemet och andra förmånssystem - bostadsbidraget, socialförsäkringssystemet, socialbidraget och arbetslöshetsförsäkringen. Dessutom måste situationen för studenter med barn och studenthälsovården uppmärksammas. Utredningen ska innehålla förslag på förändringar och förbättringar. Besluten bygger på reservationer från fem partier i utbildningsutskottet (m, fp, kd, c och mp) som fick stöd när riksdagen röstade i kammaren. Riksdagen sa nej till andra motionsförslag om studiestöd från allmänna motionstiden 2005.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

27

Reservationer

20 

Justering

2006-01-26

Debatt

2006-02-08

Beslut

2006-02-08

Riksdagen godkände regeringens förslag till budgetanslag för utgiftsområdet Rättsväsendet som uppgår till totalt drygt 29 miljarder kronor. De största budgetposterna är polisen, domstolarna och kriminalvården. Riksdagen anser att småföretagare i vissa fall ska ha rätt till rättshjälp under samma förutsättningar som fysiska personer och gav regeringen i uppdrag att se över rättshjälpssystemet. Beslutet bygger på en fempartireservation från de borgerliga partierna och Miljöpartiet. Motioner om mål och resurser samt organisations- och prioriteringsfrågor för myndigheterna inom rättsväsendet avslogs med hänvisning i huvudsak till gällande regler och pågående arbete. De flesta av motionerna hade lämnats in under den allmänna motionstiden år 2005.

Behandlade dokument

171

Förslagspunkter

32

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

59, 487 minuter

Justering

2005-12-06

Debatt

2005-12-15

Beslut

2005-12-15

Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen där man förespråkar ökad mångfald och konkurrens på arbetsförmedlingens område. Tillkännagivandet gjordes med anledning av en fempartireservation (m, fp, kd, c, mp). Vidare sa riksdagen ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till arbetsmarknad och arbetsliv. De största anslagen är kontantstödet vid arbetslöshet och deltagande i arbetsmarknadsprogram. Riksdagen ställde sig bakom regeringens sysselsättningspaket. Det innebär bland annat att 55 000 personer beräknas få möjlighet till arbete, praktik eller utbildning och att de arbetsmarknadspolitiska programmen ökar under 2006 till över 161 000 platser. Vidare sa riksdagen ja till att ungdomar även under 2006 ska kunna få allmänt anställningsstöd efter sex månaders inskrivningstid. Orden "arbetshandikapp" och "arbetshandikappade" ersätts av "funktionshinder" respektive "personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga". En ny modell införs för arbetssökande med särskilda behov. Modellen innehåller bland annat en ny form av skyddat arbete som kallas utvecklingsanställning och ytterligare en ny form av anställning, trygghetsanställning, som liknar den som erbjuds inom Samhall. Riksdagen föreslår vissa ändringar i regeringsförslaget, bland annat att arbete i en utvecklingsanställning ska ge rätt till a-kassa. Riksdagen tycker att det ska vara möjligt att fortsätta en anställning med lönebidrag till 67 års ålder. En tidigare ändring i lagen om anställningsskydd (LAS) gör det möjligt att stanna kvar i anställningen till den åldern. Riksdagen anser att de tankar som ligger bakom ändringen i LAS bör få ett tydligt genomslag vid bedömningen av om fortsatt lönebidrag ska lämnas. Riksdagen delger regeringen sin uppfattning om lönebidrag i ett tillkännagivande. Regeringen får bilda ett nytt aktiebolag, ägt direkt av staten, genom en sammanslagning av Samhall Resurs AB och Arbetslivstjänster. Regeringen får skjuta till högst 50 miljoner kronor.

Behandlade dokument

123

Förslagspunkter

23

Reservationer

34 

Anföranden och repliker

97, 1 minuter

Justering

2005-11-29

Debatt

2005-12-12

Beslut

2005-12-14