Sök
37 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, kadep, Kammarens föredragningslistor, KU-anmälningar, Ministerrådsmöten (arkiv), 2015/16, 2012/13, 2010/11, 2009/10, 2007/08, 1897, Danielsson, Staffan (C), sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige
Betänkande 2015/16:SfU16
Sverige ska tillfälligt införa tidsbegränsade uppehållstillstånd. Rätten till anhöriginvandring ska begränsas och försörjningskraven skärpas. Riksdagen sa ja till det förslaget från regeringen. Samtidigt riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om urvalet av så kallade kvotflyktingar.
Kvotflyktingar är ett visst antal personer som Sverige tar emot varje år och är något som FN:s flyktingkommissariat UNHCR föreslår. Urvalet av dessa personer bör ske på samma sätt som idag.
Den nya lagen ska gälla i tre år och börjar att gälla den 20 juli 2016. De nya reglerna gäller inte asylansökningar från barn och barnfamiljer som registrerats hos Migrationsverket den 24 november 2015 eller tidigare.
- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 15
- Reservationer
- 18
- Anföranden och repliker
- 47, 183 minuter
- Justering
- 2016-06-14
- Bordläggning
- 2016-06-17
- Debatt
- 2016-06-20
- Beslut
- 2016-06-21
- Dokument & lagar
Hälso- och sjukvårdsfrågor
Betänkande 2015/16:SoU7
Riksdagen har riktat tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen som rör hälso- och sjukvården:
- Regeringen bör ta initiativ till att arbetet med att samla viss avancerad cancervård till ett mindre antal sjukhus påbörjas under 2016.
- Regeringen bör låta ta fram förslag om hur förebyggande arbete mot psykisk ohälsa kan förbättras, med hjälp av mer flexibla och mobila lösningar, som till exempel psykiatriska akutbilar.
- Riksdagen vill också att regeringen låter se över forskningen om behandlings- och rehabiliteringsmetoder för posttraumatiskt stressymtom.
Tillkännagivandena gjordes när riksdagen behandlade motioner om hälso- och sjukvårdsfrågor från de allmänna motionstiderna 2014 och 2015. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, framför allt med hänvisning till att arbete pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.
- Behandlade dokument
- 131
- Förslagspunkter
- 39
- Reservationer
- 42
- Anföranden och repliker
- 16, 93 minuter
- Justering
- 2016-03-22
- Bordläggning
- 2016-04-26
- Debatt
- 2016-04-27
- Beslut
- 2016-04-27
- Dokument & lagar
Socialtjänstfrågor
Betänkande 2015/16:SoU6
Den som bedriver verksamhet inom socialtjänsten ska utöva så kallad egenkontroll. Egenkontroller ska göras så ofta och så mycket som behövs för att verksamheten ska hålla en bra kvalitet. Nu vill riksdagen stärka egenkontrollen inom socialtjänsten. Därför har riksdagen uppmanat regeringen i ett tillkännagivande att redovisa vilka åtgärder som kan göras för att stärka egenkontrollen i både offentliga och privata verksamheter som bedriver socialtjänst.
I samband med tillkännagivandet om egenkontroll behandlade riksdagen även ett stort antal andra förslag om socialtjänstfrågor, de allra flesta från allmänna motionstiden 2015. Riksdagen sa nej till dessa motionsförslag, framför allt med hänvisning till att det pågår arbete och utredningar i flera av de frågor som förslagen tog upp.
- Behandlade dokument
- 84
- Förslagspunkter
- 31
- Reservationer
- 34
- Anföranden och repliker
- 10, 71 minuter
- Justering
- 2016-03-03
- Bordläggning
- 2016-03-16
- Debatt
- 2016-03-17
- Beslut
- 2016-03-17
- Dokument & lagar
Ensamkommande barn
Betänkande 2015/16:SoU18
Riksdagen sa nej till en motion som väcktes i december 2015 med anledning av en händelse av större vikt (9 kap. 15 § riksdagsordningen) samt motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2015/16. Motionerna rörde ensamkommande barn och handlar om att inrätta en nationell krissocialjour, kommunernas ansvar och hur de ska få fram fler familjehem och jourhem.
Förra året sökte drygt 35 000 ensamkommande barn asyl i Sverige. Tillströmningen ställer landets kommuner inför stora utmaningar för att kunna ta hand om och ordna boende för barnen. Detta samtidigt som många socialtjänster redan har en ansträngd situation med stor arbetsbelastning och hög personalomsättning.
Riksdagen ser positivt på att regeringen fortlöpande genom olika insatser och beslut stöder socialtjänsten genom exempelvis tillförda medel och kompetensutveckling samt arbetar med regelförenklingar. Vidare konstaterar riksdagen att Socialstyrelsen har fått i uppdrag att göra en fördjupad analys av hur flyktingsituationen och det ökande antalet ensamkommande barn påverkar socialtjänsterna. Migrationsverket har dessutom fått i uppdrag att ta fram en ny modell för anvisning av asylsökande ensamkommande barn.
Enligt riksdagen är läget dock fortfarande mycket ansträngt för socialtjänsterna. Riksdagen anser att det nu finns anledning att göra en principiell bedömning av vilken roll kommunen respektive staten ska ha vid mottagandet av ensamkommande barn. Det skulle exempelvis kunna handla om att staten tar över det ansvar som ankomstkommunerna har i dag. Riksdagen menar att det behövs en översyn av mottagningssystemet, vilket skulle kunna ske genom ett tilläggsdirektiv till utredningen om en översyn av mottagande och bosättning av asylsökande och nyanlända. Riksdagen utgår dock från att regeringen vidtar de åtgärder som krävs när det gäller ansvaret för att ta emot ensamkommande barn och föreslår därför inget tillkännagivande.
Riksdagen sa nej till motionerna som rör familjehem med hänvisning till det arbete som pågår från regeringens sida.
- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 37, 131 minuter
- Justering
- 2016-02-25
- Bordläggning
- 2016-03-02
- Debatt
- 2016-03-03
- Beslut
- 2016-03-03
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om patientsäkerhet
Betänkande 2015/16:SoU9
Det finns brister och problem inom patientsäkerhetsområdet. Utifrån det har Riksrevisionen granskat om staten har gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet, och lämnat en rapport med sina slutsatser. Rapporten menar att de statliga myndigheterna, såsom Socialstyrelsen och Ivo (Inspektionen för vård och omsorg), inte lever upp till lagen och menar även att regeringen inte har styrt myndigheterna tillräckligt. Bland annat noteras att det sker för lite tillsyn initierad av Ivo själva, och att myndighetens handläggningstider ökar. Rapporten ger några förslag på åtgärder, däribland att Socialstyrelsen ska få i uppdrag att ansvara för en långsiktig nationell samordning av patientsäkerhetsarbetet.
Regeringen har svarat på rapporten och menar att Ivo befinner sig i en utvecklingsfas och att initiativ har tagits för utveckla deras tillsyn. Regeringen framhåller att flera initiativ på patientsäkerhetsområdet har tagits, exempelvis inom e-hälsa. Under hösten 2015 fick även Socialstyrelsen ett uppdrag som rör ett samlat stöd för hälso- och sjukvården.
Riksdagen anser att det finns ett behov av att utveckla statens stöd inom patientsäkerhetsområdet, och ser därför positivt på att regeringen bland annat har gett Socialstyrelsen ett uppdrag om ett samlat stöd till vården inom området. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 12, 46 minuter
- Justering
- 2016-02-23
- Bordläggning
- 2016-03-02
- Debatt
- 2016-03-03
- Beslut
- 2016-03-09
- Dokument & lagar
Bidrag för glasögon till barn och unga
Betänkande 2015/16:SoU4
Landstingen ska bli skyldiga att lämna bidrag för glasögon eller kontaktlinser till vissa barn och unga mellan 8 och 19 år.
Den nya lagen omfattar barn till vilka landstingen är skyldiga att erbjuda hjälpmedel enligt hälso- och sjukvårdslagen. Även barn i familjer som söker asyl, ensamkommande flyktingbarn och barn som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd ska innefattas. I dag ger alla landsting bidrag för standardglasögon till barn i åldern 0-7 år.
Regeringen ska få bestämma bland annat hur stort bidraget ska få vara och vad som gäller för återbetalning.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagen börjar att gälla den 1 mars 2016.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 12, 50 minuter
- Justering
- 2016-01-28
- Bordläggning
- 2016-02-02
- Debatt
- 2016-02-03
- Beslut
- 2016-02-03
- Dokument & lagar
Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor
Betänkande 2015/16:SoU3
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ensamstående kvinnor ska ges samma möjlighet till assisterad befruktning inom svensk hälso- och sjukvård som gifta par, registrerade partner och sambor. Ensamstående kvinnor som genomgår en insemination eller befruktning utanför kroppen blir då barnets enda rättsliga förälder. Samma villkor gäller som för par, vilket innebär att läkaren prövar om det med hänsyn till kvinnans medicinska, psykologiska och sociala förhållanden är lämpligt med assisterad befruktning. Den ensamstående kvinnan får möjlighet att föreslå att spermier från en känd donator används, men det är läkaren som avgör om detta är lämpligt.
De nya lagändringarna börjar att gälla den 1 april 2016.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 28, 78 minuter
- Justering
- 2015-11-19
- Bordläggning
- 2016-01-12
- Debatt
- 2016-01-13
- Beslut
- 2016-01-13
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
Betänkande 2015/16:FiU3
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2016 om knappt 93,4 miljarder kronor till kommunerna. Knappt 89,7 miljarder går till kommunalekonomisk utjämning och drygt 3,7 miljarder är utjämningsbidrag för LSS-kostnader.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till ändringar i reglerna för kommunal utjämning och om höjt tak för vissa kommunala avgifter. Det sistnämnda innebär att kommunerna får möjlighet att höja avgifterna för exempelvis hemtjänst, dagverksamhet och så kallat särskilt boende om de vill. Dessa ändringar börjar gälla den 1 juli 2016.
Riksdagen sa vidare nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om kommunala frågor.
- Behandlade dokument
- 14
- Förslagspunkter
- 2
- Anföranden och repliker
- 43, 112 minuter
- Justering
- 2015-12-10
- Bordläggning
- 2015-12-14
- Debatt
- 2015-12-15
- Beslut
- 2015-12-15
- Dokument & lagar
Stödboende - en ny placeringsform för barn och unga
Betänkande 2015/16:SoU5
Barn och unga som inte kan bo i det egna hemmet kan i dag placeras i ett familjehem eller ett hem för vård eller boende (HVB). Nu införs stödboende som en ny placeringsform för barn och unga mellan 16 och 20 år. Det huvudsakliga syftet med stödboendet är att träna och förbereda den unga personen inför vuxenlivet och ett självständigt boende. Stödboendet kan vara ett fristående placeringsalternativ eller fungera som utslussning efter annan vård utanför det egna hemmet.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 13
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 7, 34 minuter
- Justering
- 2015-12-03
- Bordläggning
- 2015-12-11
- Debatt
- 2015-12-14
- Beslut
- 2015-12-15
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Betänkande 2015/16:SoU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar inom utgiftsområdet hälsovård, sjukvård och social omsorg för 2016. Sammanlagt går 69,2 miljarder kronor till detta område. Mest pengar går till assistansersättning och läkemedelsförmåner.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om lagändringar som bland annat syftar till att göra läkemedel för barn gratis.
Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2016.
- Behandlade dokument
- 26
- Förslagspunkter
- 2
- Anföranden och repliker
- 77, 188 minuter
- Justering
- 2015-12-03
- Bordläggning
- 2015-12-11
- Debatt
- 2015-12-14
- Beslut
- 2015-12-15
- Dokument & lagar
Nordiskt utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiskt samarbete inklusive krisberedskap
Betänkande 2012/13:UFöU3
Regeringen har lämnat in en skrivelse om samarbetet mellan de nordiska länderna vad gäller utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik. Skrivelsen tar även upp nordisk samverkan inom krisberedskap.
Riksdagen välkomnar det nordiska samarbetet inom de här områdena och menar att samarbetet gör att de nordiska intressena får större genomslag internationellt. Riksdagen betonar att det är viktigt att fortsätta utveckla det nordiska samarbetet inom FN. Här framhålls bland annat att samarbetet bidrog till genomförandet av FN:s resolution om kvinnor, fred och säkerhet från år 2000.
Riksdagen anser att det finns stora möjligheter till ytterligare administrativ samverkan mellan de nordiska länderna och välkomnar att länderna planerar att arbeta för gemensamma utlandsmyndigheter på fler platser. Här pekar man på att Sverige och Norden skulle stärkas av samarbete med de baltiska länderna.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa även nej till de motioner som lämnats med anledning av skrivelsen.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 6, 39 minuter
- Beredning
- 2013-04-23
- Justering
- 2013-05-23
- Debatt
- 2013-06-05
- Beslut
- 2013-06-05
- Dokument & lagar
Bemanningen av marinens och flygvapnets stående insatsförband
Betänkande 2012/13:FöU9
Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om bemanningen inom marinens och flygvapnets stående insatsförband. Riksdagen konstaterar att den inte har fått tillräcklig information om bemanningen, vilket i förlängningen gör det svårt för riksdagen att fatta beslut om Försvarsmaktens förmåga, organisation och uppgifter. Med tanke på långsiktigheten i strategiska beslut ses detta som mycket allvarligt. Riksdagen betonar att regeringen har ett ansvar för att informera riksdagen. Tillkännagivandet bygger på en S-motion.
Bakgrunden är Riksrevisionens granskning av bemanningen inom marinens och flygvapnets stående insatsförband. Med anledning av den har regeringen lämnat en skrivelse till riksdagen. Riksrevisionens granskning har visat på vissa brister i bemanningen, med en sämre situation inom flygvapnet än inom marinen. Granskningen visar också på bristande information från regeringen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 17, 48 minuter
- Beredning
- 2013-04-23
- Justering
- 2013-05-14
- Debatt
- 2013-05-23
- Beslut
- 2013-05-29
- Dokument & lagar
Vissa frågor om Försvarsmaktens personal
Betänkande 2012/13:FöU7
Riksdagen uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att utreda utvecklingen av försvarets personalförsörjning. Riksdagen beslutade 2009 om ett nytt personalförsörjningssystem för försvaret, vilket innebar att totalförsvarsplikten ersattes av anställda soldater och sjömän. Riksdagen anser att det är viktigt att successivt åtgärda de problem som uppkommer i samband med övergången till det nya systemet. I dagsläget lämnar cirka 20 procent av soldaterna sin tjänst i förtid. Riksdagen anser att rekryteringsbasen behöver breddas både för anställningar inom försvaret och för rekryteringen till frivilligorganisationerna. Riksdagen anser också att folkförankringen behöver stärkas. För att trygga en långsiktigt hållbar personalförsörjning bör översynen bland annat ta upp orsakerna till att många soldater slutar i förtid, ökad information om totalförsvaret, ett utvecklat mönstringsinstrument, frivilligorganisationernas möjlighet att bidra till personalförsörjningen, förutsättningar för att bredda frivilligorganisationernas ungdomsverksamhet och samverkan med myndigheter. Översynen bör också ta fasta på erfarenheter från andra länder där försvarets personalförsörjning har förändrats på liknande sätt. I och med tillkännagivandet sa riksdagen delvis ja till ett motionsförslag från Socialdemokraterna.
Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiderna 2011 och 2012 om Försvarsmaktens personalförsörjning.
- Behandlade dokument
- 11
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 14, 61 minuter
- Beredning
- 2013-04-09
- Justering
- 2013-05-02
- Debatt
- 2013-05-15
- Beslut
- 2013-05-16
- Dokument & lagar
Fiskeripolitik
Betänkande 2012/13:MJU13
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om olika fiskeripolitiska frågor. Den huvudsakliga orsaken är att arbetet med att förnya den gemensamma fiskeripolitiken redan pågår. Motionerna handlar bland annat om dumpningsförbud för fiske på öppet hav, regler för att redovisa bifångster och yrkesfisket efter lax i södra Östersjön.
- Behandlade dokument
- 20
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 31, 103 minuter
- Justering
- 2013-03-26
- Debatt
- 2013-04-17
- Beslut
- 2013-04-17
- Dokument & lagar
Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet
Betänkande 2012/13:FöU6
Regeringen har redovisat resultatet av den uppföljning och granskning av signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet som genomförts under 2011. Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Siun, är den myndighet som kontrollerar verksamhet som bedrivs enligt signalspaningslagen. Kontrollverksamheten har under 2011 ökat i omfång i förhållande till 2010. Resultaten av 2011 års kontrollverksamhet har inte lett till att Siun fört fram några synpunkter eller förslag till åtgärder till regeringen eller överlämnat några ärenden till någon annan myndighet.
Försvarsutskottet håller med regeringen om att den granskning som Siun ska utföra innebär ett starkt skydd för den personliga integriteten. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 4, 16 minuter
- Beredning
- 2013-02-19
- Justering
- 2013-03-12
- Debatt
- 2013-04-11
- Beslut
- 2013-04-17
- Dokument & lagar
Svenskt deltagande i Europeiska unionens marina insats (Operation Atalanta)
Betänkande 2012/13:UFöU2
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att Sverige ska delta i EU:s marina insats Operation Atalanta utanför Somalias kust. Deltagandet ska inledas den 6 april 2013 och gälla en svensk väpnad styrka bestående av högst 260 personer under högst fyra månader. Ställningstagandet gäller under förutsättning att det även i fortsättningen finns ett mandat för styrkan enligt beslut i FN:s säkerhetsråd. Behovet av att sända humanitär hjälp med sjötransporter till Somalia är fortfarande omfattande, menar riksdagen. Det är därför angeläget att Operation Atalanta kan bidra till att höja säkerheten i farvattnen utanför Somalia.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 14, 58 minuter
- Justering
- 2013-02-21
- Debatt
- 2013-03-06
- Beslut
- 2013-03-06
- Dokument & lagar
Strålningsskydd och kärnteknisk säkerhet
Betänkande 2012/13:FöU3
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 och 2012 inom områdena strålningsskydd och kärnteknisk säkerhet. Skälet är att i vissa fall pågår beredning av frågan alternativt vill riksdagen invänta resultaten av fattade beslut. Motionerna som rör strålningsskydd handlar om radonhalterna i bostäder, starka laserpekare, åldersgräns på solarier samt elektromagnetiska fält. Ett par motioner handlar om behovet av förnyad riskanalys av kärnkraften samt kärnkraftverkens säkerhet.
- Behandlade dokument
- 17
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 11, 71 minuter
- Beredning
- 2012-11-29
- Justering
- 2013-01-31
- Debatt
- 2013-02-20
- Beslut
- 2013-02-21
- Dokument & lagar
Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik
Betänkande 2010/11:UU15
Riksdagen har sagt nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik. Motionerna handlar om barnets rättigheter, agerande för att avskaffa dödsstraff och tortyr, folkrätt samt om mål och inriktning för den svenska politiken för de mänskliga rättigheterna. Andra motioner tar upp diskriminering och förföljelse på grund av sexuell läggning och könsidentitet, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt kvinnors rättigheter. Utrikesutskottet framhåller i sitt beslutsunderlag till riksdagen att omsorgen om och försvaret av de mänskliga rättigheterna är en integrerad och central del av den svenska utrikespolitiken.- Behandlade dokument
- 28
- Förslagspunkter
- 13
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 25, 126 minuter
- Beredning
- 2011-04-12
- Justering
- 2011-05-19
- Debatt
- 2011-06-09
- Beslut
- 2011-06-15
- Dokument & lagar
Svenskt deltagande i den internationella militära insatsen i Libyen
Betänkande 2010/11:UFöU3
Sverige deltar i den internationella militära insatsen i Libyen. Sverige ställer en väpnad styrka på högst 250 personer till förfogande i högst tre månader. Den svenska styrkan ska delta i insatsen för att upprätthålla den flygförbudszon som FN:s säkerhetsråd har beslutat om. I styrkan ingår högst åtta stridsflygplan av typ JAS 39 Gripen, ett transportflygplan av typ Tp84 samt spanings- och stödresurser. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 14, 121 minuter
- Justering
- 2011-03-31
- Debatt
- 2011-04-01
- Beslut
- 2011-04-01
- Dokument & lagar
Livsmedelskontroll
Betänkande 2010/11:MJU14
Riksdagen gav regeringen i uppdrag att snarast lägga fram en lag som förbjuder användningen av industriellt framställda transfetter i livsmedel. Flera studier har de senaste åren visat på en koppling mellan industriellt framställda transfetter och olika sjukdomar, påpekar riksdagen. I Sverige finns i dag ingen lag som reglerar användningen av transfetter i livsmedel. Man har i stället valt att försöka påverka livsmedelsindustrin genom diskussioner. Hittills har det inte gett tillräckliga resultat, konstaterar riksdagen. Beslutet grundar sig på förslag som lämnats i två motioner, en från Miljöpartiet och en från Socialdemokraterna. Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2010 om livsmedelskontroll.- Behandlade dokument
- 26
- Förslagspunkter
- 19
- Reservationer
- 11
- Anföranden och repliker
- 22, 76 minuter
- Justering
- 2011-03-01
- Debatt
- 2011-03-16
- Beslut
- 2011-03-17