Sök
18 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, kadep, Kammarens föredragningslistor, KU-anmälningar, Ministerrådsmöten (arkiv), 2018/19, 2012/13, 2010/11, 1897, Söder, Björn (SD), sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Säkerhetspolitik
Betänkande 2018/19:UU12
Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om säkerhetspolitik. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår på området
Motionerna handlar exempelvis om svensk säkerhet, medlemskap i Nato och massförstörelsevapen.
- Behandlade dokument
- 23
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 14
- Anföranden och repliker
- 35, 117 minuter
- Justering
- 2019-06-04
- Bordläggning
- 2019-06-11
- Debatt
- 2019-06-12
- Beslut
- 2019-06-12
- Dokument & lagar
Strategisk exportkontroll 2018 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden
Betänkande 2018/19:UU9
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse Strategisk exportkontroll 2018 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Produkter med dubbla användningsområden är produkter som har en civil användning, men som också kan nyttjas för militära ändamål. I skrivelsen redogör regeringen för den svenska exportkontrollpolitiken för krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden under 2018. Dessutom beskrivs det samarbete som sker inom området i EU och andra internationella forum.
I årets skrivelse har vissa förbättringar gjorts i statistikredovisningen och en annan nyhet är att Inspektionen för strategiska produkter ger sin syn på viktiga tendenser i den svenska och internationella exportkontrollen.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 23, 72 minuter
- Justering
- 2019-06-04
- Bordläggning
- 2019-06-11
- Debatt
- 2019-06-12
- Beslut
- 2019-06-12
- Dokument & lagar
Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali
Betänkande 2018/19:UFöU3
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att Sverige ska fortsätta delta i den pågående FN-insatsen i Mali. 2013 upprättades en FN-ledd stabiliseringsinsats i Mali och Sverige har deltagit sedan 2014, efter en förfrågan från FN. Sveriges deltagande har sedan förlängts varje år. Enligt förslaget ska Sverige fram till den 30 juni 2020 delta med en väpnad styrka om högst 470 personer i den pågående FN-insatsen, under förutsättning att det finns ett fortsatt mandat för styrkan i FN:s säkerhetsråd.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 6, 33 minuter
- Justering
- 2019-05-28
- Bordläggning
- 2019-06-04
- Debatt
- 2019-06-05
- Beslut
- 2019-06-12
- Dokument & lagar
Författningsfrågor
Betänkande 2018/19:KU30
Riksdagen anser att den tidspressade budgetprocessen under hösten 2018 väcker flera frågor kring budgetprocessen efter ett val och de snäva tidsramar som finns för beredning och beslut i riksdagen. En parlamentarisk kommitté bör därför se över reglerna för lämnandet av budgetpropositionen och bestämmelserna om provisorisk budget. Riksdagen riktade ett tillkännagivande om det här till riksdagsstyrelsen.
Riksdagen anser också att en parlamentarisk kommitté bör se över regleringen av krigsdelegationen. Enligt riksdagen bör kommittén bland annat analysera om ordningen med en krigsdelegation fortfarande är ett ändamålsenligt sätt att organisera riksdagens arbete i krig och i krigsfara. Riksdagen riktade ett tillkännagivande om det här till regeringen.
Förslagen om de två tillkännagivandena har sin grund i två så kallade utskottsinitiativ från konstitutionsutskottet. Ett utskottsinitiativ betyder att förslagen har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion. Riksdagen sa nej till alla motionsförslag inom författningsfrågor från den allmänna motionstiden 2018.
- Behandlade dokument
- 36
- Förslagspunkter
- 34
- Reservationer
- 25
- Anföranden och repliker
- 12, 43 minuter
- Justering
- 2019-05-09
- Bordläggning
- 2019-05-14
- Debatt
- 2019-05-15
- Beslut
- 2019-05-15
- Dokument & lagar
Offentlig förvaltning
Betänkande 2018/19:KU28
Regeringen bör göra en översyn av den centrala krisledningsorganisationen med målet att inrätta ett nationellt säkerhetsråd för krisledning vid Statsrådsberedningen. Det anser riksdagen som riktar ett så kallat tillkännagivande om det till regeringen.
Riksdagen säger samtidigt nej till cirka 50 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2018. Motionerna handlar bland annat om handläggningstiden hos myndigheter, tolkning vid myndighetskontakter och statstjänstemannautbildning.
- Behandlade dokument
- 38
- Förslagspunkter
- 17
- Reservationer
- 12
- Anföranden och repliker
- 7, 32 minuter
- Justering
- 2019-05-09
- Bordläggning
- 2019-05-14
- Debatt
- 2019-05-15
- Beslut
- 2019-05-15
- Dokument & lagar
Riksdagens arbetsformer
Betänkande 2018/19:KU22
Riksdagen sa nej till ett 40-tal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2018 om riksdagens arbetsformer. Motionerna handlade bland annat om utskottens och riksdagsledamöternas resor, riksdagsledamöternas arvoden, placeringen i riksdagens plenisal, utskotten och EU-nämnden samt Riksdagsförvaltningens verksamhet.
- Behandlade dokument
- 33
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 5, 20 minuter
- Justering
- 2019-05-09
- Bordläggning
- 2019-05-14
- Debatt
- 2019-05-15
- Beslut
- 2019-05-15
- Dokument & lagar
Fördjupat partnerskaps- och samarbetsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Armenien, å andra sidan
Betänkande 2018/19:UU13
Riksdagen godkände ett fördjupat partners- och samarbetsavtal mellan EU, dess medlemsstater och Armenien och sa därmed ja till regeringens förslag.
Syftet med avtalet är att stärka de bilaterala relationerna och den politiska dialogen mellan EU och Armenien. Parterna ska fortsatt samarbeta för att främja handel och investeringar samt stärka den demokratiska och marknadsekonomiska utvecklingen i Armenien.
Det är i år tio år sedan Östliga partnerskapet, det vill säga samarbetet mellan EU och de sex östeuropeiska partnerländerna Armenien, Azerbajdzjan, Vitryssland, Georgien, Moldavien och Ukraina, etablerades. Målet med partnerskapet är bland annat att arbeta för mänskliga rättigheter, demokrati, rättstyre, antikorruption och jämställdhet och är en del av EU:s grannskapspolitik. Regeringen anser att avtalet är av stor betydelse och att riksdagen därför ska godkänna avtalet.
Riksdagen delar regeringens bedömning. Avtalet ersätter det befintliga partnerskaps- och samarbetsavtalet från 1999 och börjar gälla ungefär två månader efter att parterna har uppfyllt vissa krav.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 6, 39 minuter
- Justering
- 2019-04-25
- Bordläggning
- 2019-04-30
- Debatt
- 2019-05-02
- Beslut
- 2019-05-02
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
Betänkande 2018/19:UU1
Knappt 2,4 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet internationell samverkan. Mest pengar går till avgifter till internationella organisationer, knappt 1,7 miljarder kronor. Drygt 193 miljoner kronor går till freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet och drygt 174 miljoner går till samarbete inom Östersjöregionen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.
- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 4, 9 minuter
- Justering
- 2018-12-13
- Bordläggning
- 2018-12-15
- Debatt
- 2018-12-17
- Beslut
- 2018-12-17
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Betänkande 2018/19:UU2
Drygt 44,9 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet internationellt bistånd. Mest pengar går till biståndsverksamhet, knappt 43,5 miljarder kronor. Knappt 1,3 miljarder går till Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, Sida.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ram för biståndet på 1 procent av den beräknade bruttonationalinkomsten, BNI, för år 2019. Riksdagen sa också delvis säger ja till ett förslag i en motion från Moderaterna som innebär att 75 miljoner kronor flyttas inom anslaget från biståndsverksamheten till Sida.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.
- Behandlade dokument
- 8
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 58, 131 minuter
- Justering
- 2018-12-13
- Bordläggning
- 2018-12-15
- Debatt
- 2018-12-17
- Beslut
- 2018-12-17
- Dokument & lagar
Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission i Afghanistan
Betänkande 2018/19:UFöU1
Det svenska deltagandet i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats, RSM, i Afghanistan ska förlängas. Den svenska styrkan på plats ska bestå av högst 50 personer. Om situationen kräver ska det finnas möjlighet att tillföra en tillfällig förstärknings- och evakueringsstyrka på högst 150 personer. Syftet är att bistå de afghanska säkerhetsstyrkorna med utbildning och rådgivning för att stärka säkerhetsstyrkornas förmåga att självständigt hantera säkerheten i landet.
Riksdagen sa ja till att Sverige fortsatt deltar i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats i Afghanistan under 2019.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 12, 57 minuter
- Justering
- 2018-11-29
- Bordläggning
- 2018-12-04
- Debatt
- 2018-12-05
- Beslut
- 2018-12-05
- Dokument & lagar
Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak
Betänkande 2018/19:UFöU2
Sverige ska även under 2019 delta i den militära utbildningsinsats som pågår i Irak. Den svenska styrkan på plats ska bestå av uppemot 70 personer. Om situationen kräver ska det finnas möjlighet att tillföra en tillfällig förstärknings- och evakueringsstyrka på högst 150 personer.
Sedan 2015 har Sverige på beslut av riksdagen deltagit i den militära utbildningsinsatsen. Insatsen sker på irakisk inbjudan och genomförs inom ramen för den globala koalition som samarbetar för att bekämpa terrororganisationen Daesh. Det övergripande målet med Sveriges insats är att öka de irakiska försvarsstyrkornas förmåga att motverka hotet mot terrororganisationen.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 8, 46 minuter
- Justering
- 2018-11-29
- Bordläggning
- 2018-12-04
- Debatt
- 2018-12-05
- Beslut
- 2018-12-05
- Dokument & lagar
Granskning av kommissionens meddelande om ett ramverk för global utveckling efter 2015
Utlåtande 2012/13:UU18
Utrikesutskottet har granskat EU-kommissionens förslag om ett ramverk för global utveckling efter 2015. Ramverket innehåller EU:s utgångspunkter inför kommande förhandlingar i FN om nya globala utvecklingsmål efter de så kallade millenniemålen. Kommissionen föreslår ett antal principer för ramverkets räckvidd, målens karaktär och antal, insyn, genomförande och ansvarsskyldighet samt samstämmighet.
Utskottet instämmer i stort med den inriktning som kommissionen föreslår. Det är viktigt att EU kan enas om ett antal principer inför den globala debatten. Utskottet håller med om att den framtida globala dagordningen bör gälla för alla länder och bör ha fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling som främsta mål.
Dagordningen bör enligt utskottet bygga vidare på millenniemålen men anpassas till den förändrade omvärlden och fokusera mer på kvalitet och på sambandet mellan olika mål. Dagordningen bör också ta fasta på alla länders ansvar för att bidra till en hållbar utveckling. Utskottet anser att EU bör driva samstämmighet för utveckling som en central fråga inom ramen för en ny global dagordning.
Det finns enligt utskottet vissa grundläggande förutsättningar för att stimulera utvecklingens drivkrafter som bör lyftas fram i EU:s ramverk. Dessa är miljö och klimat, demokrati och mänskliga rättigheter samt främjande av jämställdhet och kvinnors roll i utveckling, inklusive sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, SRHR.
Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickas utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 31, 89 minuter
- Beredning
- 2013-03-21
- Justering
- 2013-04-25
- Debatt
- 2013-05-15
- Beslut
- 2013-05-15
- Dokument & lagar
Beredskapslagring av olja
Betänkande 2012/13:FöU2
Riksdagen sa ja till att ersätta den nuvarande lagen om beredskapslagring av olja med en ny lag. Med den nya lagen genomförs EU:s direktiv om EU-ländernas skyldighet att inneha ett minimilager av råolja och/eller petroleumprodukter i svensk lagstiftning. Syftet med lagen är att säkerställa tillgången till bränsle vid allvarliga försörjningsavbrott.
Sveriges beredskapslager ska även i fortsättningen bestå av så kallade lagringsbränslen. Lagren ska hållas av ekonomiska aktörer som importerar, förbrukar eller säljer lagringsbränslen i landet. Om regeringen beslutar det ska även statliga myndigheter vara skyldiga att hålla lager. När det gäller delegering av lagerhållning föreslås en mer omfattande tillståndsplikt än vad direktivet kräver. Statistik ska fortlöpande redovisas till EU-kommissionen.
Lagändringen börjar gälla från den 30 december 2012.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 6 minuter
- Beredning
- 2012-10-16
- Justering
- 2012-11-06
- Debatt
- 2012-11-21
- Beslut
- 2012-11-22
- Dokument & lagar
Fortsatt svenskt deltagande i den internationella militära insatsen i Libyen
Betänkande 2010/11:UFöU4
Riksdagen har beslutat att Sverige ska fortsätta delta i den internationella militära insatsen i Libyen. Den svenska militära insatsen inriktas på stöd till genomförandet av FN:s säkerhetsrådsresolution 1973 i dess helhet. Det innebär upprätthållandet av vapenembargot, skydd av civila och stöd för humanitära insatser. För att övervaka den vapenvila som eftersträvas kan flygspaningsinsatserna också spela en roll. Stridsinsatser mot markmål kommer inte att genomföras. Enligt beslutet ska Sverige ställa en väpnad styrka på högst 250 personer till förfogande i högst tre månader. Det svenska bidraget kommer att bestå av en insats för flygspaning med högst fem flygplan av typen JAS 39 Gripen och tillhörande stödresurser för bland annat flygtankning. Det ska också finnas möjlighet för Sverige att bidra med en maritim bordningsförmåga om högst 40 personer för att upprätthålla vapenembargot och högst 10 personer för bland annat informationsoperationer.- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 34, 146 minuter
- Justering
- 2011-06-16
- Debatt
- 2011-06-17
- Beslut
- 2011-06-17
- Dokument & lagar
Livsmedelskontroll
Betänkande 2010/11:MJU14
Riksdagen gav regeringen i uppdrag att snarast lägga fram en lag som förbjuder användningen av industriellt framställda transfetter i livsmedel. Flera studier har de senaste åren visat på en koppling mellan industriellt framställda transfetter och olika sjukdomar, påpekar riksdagen. I Sverige finns i dag ingen lag som reglerar användningen av transfetter i livsmedel. Man har i stället valt att försöka påverka livsmedelsindustrin genom diskussioner. Hittills har det inte gett tillräckliga resultat, konstaterar riksdagen. Beslutet grundar sig på förslag som lämnats i två motioner, en från Miljöpartiet och en från Socialdemokraterna. Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2010 om livsmedelskontroll.- Behandlade dokument
- 26
- Förslagspunkter
- 19
- Reservationer
- 11
- Anföranden och repliker
- 22, 76 minuter
- Justering
- 2011-03-01
- Debatt
- 2011-03-16
- Beslut
- 2011-03-17
- Dokument & lagar
Kommissionens arbetsprogram för 2011
Utlåtande 2010/11:UU11
EU-kommissionens arbetsprogram har lagts fram i en tid som är full av utmaningar för EU både på kort och lång sikt. Bland utmaningarna betonar utrikesutskottet särskilt frågor om öppenhet. Medborgarnas möjlighet att få insyn i EU:s arbete förutsätter åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Kommissionen bör agera för att alltid säkra oberoende nyhets- och åsiktsspridning både i EU:s medlemsländer och i dialogen med kandidat- och ansökarländerna. Utvidgningen av EU stärker freden och stabiliteten och menar att det krävs ett kraftfullt engagemang från både kommissionen och andra parter för att utvidgningen ska nå framgång. Grannskapspolitiken måste utvecklas och främja reformer och demokrati. Utvidgningsförhandlingarna ska fortsätta. EU:s Östersjöstrategi måste vidareutvecklas och strategins handlingsplan genomföras. Utrikesutskottet anser att stora omprioriteringar måste göras inför EU:s nästa fleråriga budgetram. Utrikesutskottet vill se ökade satsningar på bland annat konkurrenskraft, miljö- och klimatfrågor, forskning och utveckling liksom på strategiska satsningar på infrastrukturprogram. Arbetsmarknadsutskottet och justitieutskottet har till utrikesutskottet lämnat yttranden om kommissionens arbetsprogram för 2011. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 22, 107 minuter
- Beredning
- 2011-01-20
- Justering
- 2011-02-17
- Debatt
- 2011-03-02
- Beslut
- 2011-03-03
- Dokument & lagar
En ny alkohollag
Betänkande 2010/11:SoU4
Alkohollagen moderniseras den 1 januari 2011. De största förändringarna gäller reglerna kring serveringstillstånd: Cateringföretag kan få ett långvarigt serveringstillstånd. Kraven på köksutrustning och matutbud moderniseras. En restaurang behöver inte längre servera varm mat för att få serveringstillstånd. Däremot ska serveringslokalen ha ett kök och det ska finnas ett varierat utbud av maträtter. Provsmakning tillåts i samband med mässor och liknande tillställningar som riktar sig till allmänheten. Även på gårdar med egen tillverkning av alkoholdrycker blir provsmakning tillåtet. Det blir tillåtet att krydda brännvin och servera som snaps på sitt eget serveringsställe. Kommunerna ska ha riktlinjer för serveringstillstånd och en tillsynsplan. Den som söker serveringstillstånd ska avlägga ett prov för att visa att han eller hon har tillräcklig kunskap om alkohollagen. För brott mot reglerna om serveringstillstånd införs erinran som en lindrigare åtgärd än en varning. Andra förändringar är bland annat att den så kallade bjudregel, som tillåter att man i undantagsfall bjuder ungdomar på alkohol trots att de inte har uppnått tillåten ålder, förtydligas. Grundregeln är fortfarande att det inte är tillåtet att bjuda unga på alkohol. I fortsättningen får man endast bjuda på en mindre mängd alkohol om den dricks på platsen, under ordnade förhållanden och med hänsyn till bland annat den ungas ålder och utveckling. När det gäller marknadsföring av alkoholdrycker utvidgas de regler som i dag gäller för bilder i tidningsannonser till att gälla all marknadsföring, oavsett kanal. Det betyder att till exempel Internet och affischer omfattas av reglerna. Bestämmelserna kring teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat förs in i alkohollagen.- Behandlade dokument
- 105
- Förslagspunkter
- 26
- Reservationer
- 18
- Anföranden och repliker
- 37, 105 minuter
- Justering
- 2010-11-18
- Debatt
- 2010-12-01
- Beslut
- 2010-12-01
- Dokument & lagar
En reformerad grundlag (vilande grundlagsbeslut, m.m.)
Betänkande 2010/11:KU4
Riksdagen har beslutat om att modernisera regeringsformen. Beslutet omfattar även vissa ändringar i vallagen och kommunallagen samt följdändringar i annan lagstiftning. Regeringsformen görs enligt beslutet könsneutral och språket blir enklare. I urval innebär ändringarna i grundlagen också att: Lagrådets roll förstärks och domstolarnas självständiga ställning markeras. Statsministern stöd i riksdagen prövas efter varje val genom en obligatorisk omröstning. Sveriges medlemskap i EU tydliggörs liksom vårt deltagande i internationellt samarbete inom ramen för FN och Europarådet. Skyddet mot diskriminering utvidgas till att omfatta sexuell läggning. Statens ansvar för att stödja de nationella minoriteternas rätt att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv förtydligas. Ändringarna i vallagen innebär att valdagen flyttas från den tredje till den andra söndagen i september. Bestämmelserna om personval ändras dessutom så att spärren för personrösterna i riksdagsvalet sänks till fem procent. Kommunallagen ändras för att bland annat ge kommuner och landsting möjlighet att under vissa förutsättningar besluta om extra val. Möjligheten att anordna folkomröstning med anledning av folkinitiativ ökar också. Under våren 2010 sa riksdagen ja till förslaget om grundlagändringarna som vilande. Ett andra och slutligt riksdagsbeslut har inte varit möjligt förrän nu när ett val ägt rum. Vilande grundlagsförslag måste nämligen antas slutligt av en nyvald riksdag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 56, 168 minuter
- Beredning
- 2010-11-02
- Justering
- 2010-11-16
- Debatt
- 2010-11-24
- Beslut
- 2010-11-24