Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Sök

Behöver du hjälp med hur du ska söka?
Avdelning
Hoppa till filter

16 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, kadep, Kammarens föredragningslistor, KU-anmälningar, Ministerrådsmöten (arkiv), Register, 2012/13, 2010/11, 1897, 1890, Jomshof, Richard (SD), sorterat efter datum

  • Dokument & lagar

    Tolkning och översättning i brottmål

    Betänkande 2012/13:JuU23

    Om en person som är misstänkt för ett brott inte behärskar svenska ska han eller hon ha rätt till tolk vid sammanträden i rätten och under förhör i samband med förundersökningen. Samma regler ska gälla om den misstänkte behöver tolk på grund av hörselnedsättning eller talsvårigheter. Den som behöver en tolk får i praktiken det redan i dag, men lagen ska ändras så att det blir tydligare att detta är obligatoriskt.

    En rad andra ändringar i reglerna införs också:

    • Domstolen eller den myndighet som utreder brottet ska vara skyldig att översätta sådana handlingar, eller delar av handlingar, som är viktiga för att den som är misstänkt för ett brott ska kunna ta till vara sin rätt. Översättningen kan vara muntlig om det är lämpligt.
    • Den som döms för ett brott och har använt tolk i överläggningar med sin försvarare ska inte behöva betala för tolkningen, oavsett om det är en offentlig eller privat försvarare.
    • Kompetenskravet skärps för tolkar och översättare som anlitas av domstolar och brottsutredande myndigheter.
    • Om det är möjligt ska en auktoriserad tolk eller översättare anlitas.
    • Även tolkar som inte är auktoriserade ska ha tystnadsplikt då de anlitas i samband med brottmål.

    De nya reglerna gäller från den 1 oktober 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Behandlade dokument
    6
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    2 
    Anföranden och repliker
    10, 31 minuter
    Justering
    2013-05-30
    Debatt
    2013-06-17
    Beslut
    2013-06-17
  • Dokument & lagar

    Förstärkt straffrättsligt skydd vid grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning

    Betänkande 2012/13:JuU25

    Att skada eller förstöra en närstående persons egendom eller att bryta mot ett kontaktförbud ska från den 1 juli 2013 kunna bedömas som grov fridskränkning eller grov kvinnofridskränkning. De brottstyper som sedan tidigare kan utgöra fridskränkningsbrott är brott mot liv och hälsa, brott mot frihet och frid samt sexualbrott. Skadegörelsebrott riktar sig visserligen inte mot en persons liv, hälsa, frihet eller frid, men kan enligt riksdagen ändå innebära att brottsoffrets integritet kränks. Även överträdelse av kontaktförbud kan innebära en kränkning av integriteten.

    Minimistraffet för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning höjs från sex till nio månaders fängelse. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Behandlade dokument
    5
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    2 
    Anföranden och repliker
    8, 40 minuter
    Justering
    2013-05-16
    Debatt
    2013-05-29
    Beslut
    2013-05-29
  • Dokument & lagar

    En ny kameraövervakningslag

    Betänkande 2012/13:JuU22

    En ny kameraövervakningslag införs från den 1 juli 2013. Huvudprinciperna i den nya lagen är desamma som enligt nuvarande regler. För att sätta upp kameror på allmänna platser som gator och torg krävs även i fortsättningen tillstånd. Den nya lagen ger dock större möjligheter till kameraövervakning utan krav på tillstånd på vissa platser, bland annat i butiker, tunnelbanan och parkeringshus.

    För att förstärka integritetsskyddet ska personer som blivit filmade kunna få rätt till ersättning när lagen inte följs. Sekretesskyddet och kraven på säkerhet för inspelat material förstärks också.

    Behandlade dokument
    19
    Förslagspunkter
    18
    Reservationer
    17 
    Anföranden och repliker
    8, 54 minuter
    Beredning
    2013-04-16
    Justering
    2013-05-16
    Debatt
    2013-05-29
    Beslut
    2013-05-29
  • Dokument & lagar

    Kränkande fotografering

    Betänkande 2012/13:JuU21

    Det nya brottet kränkande fotografering införs i lagen från den 1 juli 2013. Det innebär att det blir förbjudet att i hemlighet fotografera eller filma någon som befinner sig i sin privata miljö eller på en annan plats som är avsedd att vara privat, på en toalett, i ett omklädningsrum eller liknande. För att en fotografering ska vara straffbar krävs också att den sker utan tillåtelse från den som blir fotograferad. Straffet blir böter eller fängelse i högst två år.

    En fotografering ska inte räknas som brottslig om den är försvarlig med tanke på syfte och sammanhang. Det kan till exempel handla om en fotografering som utgör ett journalistiskt nyhetsarbete. Bestämmelsen ska inte heller gälla den som fotograferar någon inom ramen för en myndighets verksamhet. För att avgöra om en fotografering är försvarlig ska en helhetsbedömning göras i det enskilda fallet.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    3 
    Anföranden och repliker
    13, 60 minuter
    Beredning
    2013-03-12
    Justering
    2013-05-16
    Debatt
    2013-05-29
    Beslut
    2013-05-29
  • Dokument & lagar

    Dataskydd vid europeiskt polissamarbete och straffrättsligt samarbete

    Betänkande 2012/13:JuU19

    Reglerna för behandling av personuppgifter inom brottsbekämpning justeras och kompletteras genom en ny lag. I och med den nya lagen genomförs de återstående delarna av EU:s rambeslut om skydd av personuppgifter som behandlas inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete, det så kallade dataskyddsrambeslutet. Enligt den nya lagen ska svenska myndigheter som tar emot personuppgifter från ett annat EU-land följa de villkor för användningen som uppgiftslämnaren har satt. På motsvarande sätt anger svenska myndigheter villkoren då man lämnar ut uppgifter till ett annat EU-land. Bestämmelserna gäller inte behandling av personuppgifter som rör nationell säkerhet.

    Förutom EU gäller bestämmelserna också Island, Norge, Schweiz och Liechtenstein.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    1 
    Anföranden och repliker
    2, 9 minuter
    Justering
    2013-04-18
    Debatt
    2013-05-02
    Beslut
    2013-05-15
  • Dokument & lagar

    Högskolan

    Betänkande 2012/13:UbU8

    Riksdagen sa nej till motioner om högskolan från allmänna motionstiden 2012. Orsaken är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i flera frågor. Motionerna handlar bland annat om högskoleutbildningarnas arbetsmarknadsanknytning, pedagogisk utveckling, andrahandsuthyrning av bostäder till studenter och inrättande av nya utbildningar. Andra motioner tar upp lärarutbildningens innehåll, regler om tillträde till högre utbildning, breddad rekrytering och studentinflytande.

    Behandlade dokument
    64
    Förslagspunkter
    8
    Reservationer
    13 
    Anföranden och repliker
    19, 82 minuter
    Justering
    2013-03-07
    Debatt
    2013-03-20
    Beslut
    2013-03-20
  • Dokument & lagar

    Unga lagöverträdare

    Betänkande 2012/13:JuU13

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiderna 2011 och 2012 om unga som begår brott. Motionerna handlar bland annat om brottsförebyggande arbete, utredningen av brott där unga är inblandade och påföljder för unga som har begått brott.

    Behandlade dokument
    18
    Förslagspunkter
    11
    Reservationer
    9 
    Anföranden och repliker
    9, 59 minuter
    Justering
    2013-02-21
    Debatt
    2013-03-13
    Beslut
    2013-03-14
  • Dokument & lagar

    Processrättsliga frågor

    Betänkande 2012/13:JuU11

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiderna 2011 och 2012 om processrättsliga frågor. Motionerna handlar bland annat om användningen av så kallade hemliga tvångsmedel, till exempel telefonavlyssning och andra former av hemlig övervakning. Andra motioner tar upp effektiviteten i domstolarna, stöd till vittnen och nämndemännens villkor.

    Behandlade dokument
    35
    Förslagspunkter
    16
    Reservationer
    9 
    Anföranden och repliker
    9, 43 minuter
    Justering
    2013-02-19
    Debatt
    2013-03-13
    Beslut
    2013-03-14
  • Dokument & lagar

    Hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning och hemlig kameraövervakning vid förundersökning i brottmål under år 2011

    Betänkande 2012/13:JuU16

    Regeringen redogör i en skrivelse för användningen av hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning och hemlig kameraövervakning vid förundersökningar i brottmål under 2011. Skrivelsen omfattar inte hur dessa metoder har använts av Säkerhetspolisen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    3 
    Anföranden och repliker
    3, 13 minuter
    Justering
    2013-02-14
    Debatt
    2013-03-07
    Beslut
    2013-03-13
  • Dokument & lagar

    2012 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll

    Betänkande 2012/13:JuU14

    Regeringen redovisar i en skrivelse hur lagen om särskild utlänningskontroll har använts under tiden 1 juli 2011 - 30 juni 2012. Regeringen redogör också för den internationella terrorismens utveckling och för Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    1 
    Anföranden och repliker
    3, 16 minuter
    Justering
    2013-01-17
    Debatt
    2013-01-30
    Beslut
    2013-01-30
  • Dokument & lagar

    Grönbok om ett gemensamt strategiskt ramverk för EU:s finansiering av forskning och innovation

    Utlåtande 2010/11:UbU15

    Utbildningsutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om ett gemensamt strategiskt ramverk för EU:s finansiering av forskning och innovation. Ramverket ska integrera EU:s investeringar i forskning med ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation och med sammanhållningspolitiken. De utgångspunkter för framtida program som kommissionen för fram ligger, konstaterar utskottet, i linje med den tidigare svenska inställningen. Förslagen och resonemangen förefaller väl avvägda. Utskottet ställer sig bakom ett gemensamt strategiskt ramverk att effektivisera finansieringen av forskning och innovation, både nationellt och på EU-nivå. Utskottet lyfter bland annat fram följande: Den framtida forskningspolitiken bör stärka grundforskningen och Europeiska forskningsrådet samt utveckla en konkurrenskraftig vetenskaplig infrastruktur. Det är viktigt att små och medelstora företag får goda möjligheter att delta i EU:s forsknings- och innovationsprogram. EU bör arbeta för att förbättra villkoren för yngre forskare och för att stärka jämställdheten och kvinnliga forskares deltagande. EU bör arbeta för att främja alla forskares mobilitet inom EU. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    6, 29 minuter
    Justering
    2011-05-12
    Debatt
    2011-05-18
    Beslut
    2011-05-18
  • Dokument & lagar

    Forskning och forskarutbildning

    Betänkande 2010/11:UbU12

    Nya resultat inom skolforskningen ska förmedlas vidare till dem som arbetar inom skolan och omsättas i praktiken på ett mer effektivt sätt än i dag. Riksdagen gav regeringen i uppdrag se till att de institutioner som bedriver skolforskning får en starkare och tydligare uppgift att samverka med skolvärlden. Fler yrkesverksamma lärare ska också få möjlighet att forska, antingen som en del av eller parallellt med det egna arbetet. Beslutet betyder att riksdagen sa ja till ett motionsförslag från Socialdemokraterna. Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2010 om forskning och forskarutbildning.
    Behandlade dokument
    26
    Förslagspunkter
    15
    Reservationer
    11 
    Anföranden och repliker
    19, 85 minuter
    Justering
    2011-04-07
    Debatt
    2011-04-28
    Beslut
    2011-05-04
  • Dokument & lagar

    Gymnasieskolan

    Betänkande 2010/11:UbU8

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om gymnasieskolan och hänvisar främst till tidigare ställningstaganden och gällande bestämmelser. Motionerna handlar bland annat om behörighet till högskolan, behörigheter till gymnasieskolans nationella program, gymnasial yrkesutbildning och möjligheten till lokala styrelser med elevmajoritet på gymnasieskolor. Andra motioner handlar om olika gymnasieprogram och dess innehåll, registerkontroll av personal i gymnasieskolan och avgiftsfri skolmat.
    Behandlade dokument
    34
    Förslagspunkter
    13
    Reservationer
    10 
    Anföranden och repliker
    21, 90 minuter
    Justering
    2011-03-08
    Debatt
    2011-03-30
    Beslut
    2011-03-31
  • Dokument & lagar

    Fördjupad samverkan inom forskning, utbildning och innovation – hållbar energi

    Betänkande 2010/11:UbU13

    Riksdagen gav regeringen rätt att bland annat köpa aktier i KIC InnoEnergy, ett EU-samarbete inom hållbar energi. Bland annat Uppsala universitet och Kungliga Tekniska högskolan deltar i samarbetet. KIC InnoEnergy är ett exempel på en ny samarbetsform för näringsliv, lärosäten och institut som har etablerats genom Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT). Uppsala universitet och Kungliga Tekniska högskolan har blivit utsedda att tillsammans med andra internationella lärosäten, företag och forskningsinstitut bilda en plattform för kunskap och innovation. Plattformen ska arbeta för att utveckla ett hållbart energisystem genom utveckling av nya, kommersiella produkter och tjänster inom hållbar energi. De parter som deltar i samarbetet ska bli delägare i ett så kallat Europabolag, KIC InnoEnergy SE. I villkoren för samarbetet ingår att Uppsala universitet och Kungliga Tekniska högskolan ska köpa aktier i det nystartade bolaget och även bidra med pengar. Enligt beslutet ska regeringen ge Uppsala universitet och Kungliga Tekniska högskolan rätt att köpa aktierna och skjuta till kapital i bolaget.
    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    7, 22 minuter
    Beredning
    2011-01-20
    Justering
    2011-02-17
    Debatt
    2011-03-03
    Beslut
    2011-03-03
  • Dokument & lagar

    Legitimation för lärare och förskollärare

    Betänkande 2010/11:UbU5

    Riksdagen har beslutat att en legitimation för lärare och förskollärare ska införas. För att få anställas inom skolan utan tidsbegränsning och för att få undervisa ska lärarlegitimationen i regel krävas. Lärare som vill ha legitimationen måste ha en lärarexamen medan förskollärare ska ha en förskollärarexamen, eller motsvarande äldre examen. Endast legitimerade lärare ska, med få undantag, självständigt kunna sätta betyg. En lärare som inte är legitimerad ska sätta betyg tillsammans med en legitimerad lärare. Nyexaminerade läraren och förskolläraren ska dessutom få en introduktionsperiod på minst ett år innan de kan legitimeras. Om lärare vidareutbildar sig kan legitimationen kompletteras. Går förskollärare kompletterande kurser och blir lärare kan de i stället få en lärarlegitimation utöver sin tidigare förskollärarlegitimation. Ett nytt karriärsteg, lektor, införs också för lärare och förskollärare. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2011 och kommer kunna användas fullt ut den 1 juli 2012.
    Behandlade dokument
    6
    Förslagspunkter
    5
    Reservationer
    6 
    Anföranden och repliker
    20, 67 minuter
    Justering
    2011-02-03
    Debatt
    2011-03-02
    Beslut
    2011-03-02
  • Dokument & lagar

    En reformerad grundlag (vilande grundlagsbeslut, m.m.)

    Betänkande 2010/11:KU4

    Riksdagen har beslutat om att modernisera regeringsformen. Beslutet omfattar även vissa ändringar i vallagen och kommunallagen samt följdändringar i annan lagstiftning. Regeringsformen görs enligt beslutet könsneutral och språket blir enklare. I urval innebär ändringarna i grundlagen också att: Lagrådets roll förstärks och domstolarnas självständiga ställning markeras. Statsministern stöd i riksdagen prövas efter varje val genom en obligatorisk omröstning. Sveriges medlemskap i EU tydliggörs liksom vårt deltagande i internationellt samarbete inom ramen för FN och Europarådet. Skyddet mot diskriminering utvidgas till att omfatta sexuell läggning. Statens ansvar för att stödja de nationella minoriteternas rätt att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv förtydligas. Ändringarna i vallagen innebär att valdagen flyttas från den tredje till den andra söndagen i september. Bestämmelserna om personval ändras dessutom så att spärren för personrösterna i riksdagsvalet sänks till fem procent. Kommunallagen ändras för att bland annat ge kommuner och landsting möjlighet att under vissa förutsättningar besluta om extra val. Möjligheten att anordna folkomröstning med anledning av folkinitiativ ökar också. Under våren 2010 sa riksdagen ja till förslaget om grundlagändringarna som vilande. Ett andra och slutligt riksdagsbeslut har inte varit möjligt förrän nu när ett val ägt rum. Vilande grundlagsförslag måste nämligen antas slutligt av en nyvald riksdag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.
    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    2 
    Anföranden och repliker
    56, 168 minuter
    Beredning
    2010-11-02
    Justering
    2010-11-16
    Debatt
    2010-11-24
    Beslut
    2010-11-24