Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 62,2 miljarder kronor till hälsovård, sjukvård och social omsorg för 2013. De största anslagen går till statlig assistansersättning, läkemedelsförmåner och tandvårdsförmåner.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ändringar i vissa vårdkostnader. Högkostnadsskyddet för bland annat besök inom den öppna hälso- och sjukvården indexregleras och kopplas till det allmänna prisläget genom att det utgör en viss andel av det så kallade prisbasbeloppet. Även den avgift som högst får tas ut per vårddag på sjukhus kopplas till prisbasbeloppet. Ett kostnadstak införs för inköp av förmånsberättigade läkemedel. Även detta kostnadstak indexregleras. De nya reglerna ska gälla från den 1 januari 2013.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om nya regler för beslut om och utbetalning av ersättning till assistenter till personer med funktionshinder. Syftet med lagändringarna är att motverka fusk och överutnyttjande.

Behandlade dokument

118

Förslagspunkter

32

Reservationer

33 

Anföranden och repliker

73, 232 minuter

Justering

2012-12-04

Debatt

2012-12-12

Beslut

2012-12-13

EU-kommissionen har lämnat förslag om en fond för stöd till de mest behövande inom EU. Fonden ska stödja nationella system där livsmedel och basvaror för personligt bruk delas ut till de personer som har det sämst ställt. Syftet är att bidra till att uppnå EU:s mål om att minska fattigdom och social utestängning.

Den svenska regeringen ifrågasätter starkt om kommissionens förslag är i linje med närhetsprincipen, eller subsidiaritetsprincipen, och riksdagen håller med. Riksdagen anser att fattigdom och social utestängning motverkas bäst genom att främja arbete som möjliggör egen försörjning och genom att utveckla sociala trygghetssystem som omfattar hela befolkningen.

Riksdagen menar att direkta sociala stödinsatser ska vara ett ansvar för varje EU-land. Det är mest effektivt att varje EU-land utformar och ger stöd till personer som lever i en utsatt situation. Riksdagen beslutade att skicka ett så kallat motiverat yttrande till EU. Riksdagen har redan tre gånger tidigare kritiserat liknande förslag (se 2010/11:MJU7, 2010/11:MJU21 och 2011/12:MJU8).

Förslagspunkter

1

Justering

2012-12-04

Debatt

2012-12-12

Beslut

2012-12-13

HUS-avdraget kompletteras med läxhjälp från den 1 januari 2013. Det innebär att hjälp med läxor och annat skolarbete till barn och unga som är elever i grundskolan, gymnasieskolan och motsvarande skolformer uttryckligen ska omfattas av skattereduktionen för hushållsarbete. Arbetet ska utföras i eller i nära anslutning till bostaden.

Bakgrunden är att det har visat sig vara svårt att tillämpa reglerna om skattereduktion för läxhjälp i samband med barnpassning. Genom att skilja på läxhjälp och barnpassning ska det bli mindre problem med kontroller och gränsdragningar.

Förslaget beräknas minska statens skatteinkomster med 10 miljoner kronor 2013 och därefter med 25 miljoner kronor per år.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Justering

2012-11-27

Debatt

2012-12-05

Beslut

2012-12-05

En ny lag ska förbättra informationsutbytet mellan Skatteverket och motsvarande myndigheter i andra EU-länderna. Bakgrunden till lagen är ett EU-direktiv. Skatteverket ska kunna lämna ut upplysningar till motsvarande myndigheter i andra EU-länder, tillåta besök från dessa myndigheter på Skatteverkets kontor, göra utredningar för att få fram uppgifter som andra EU-länder begärt ut och hjälpa till med delgivning av beslut. I den nya lagen ingår också sekretessregler. Bland annat får EU-kommissionens rapporter och dokument inte offentliggöras utan kommissionens uttryckliga samtycke. Rapporterna innehåller uppgifter och statistik för analysändamål. Sekretessen ska gälla i högst fyrtio år. Uppgifterna i EU-kommissionens rapporter och dokument ska vara föremål för tystnadsplikt och inte omfattas av meddelarfriheten, rätten att lämna ut uppgifter till media för publicering.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen påpekade också att det är viktigt att den långtgående svenska meddelarfriheten uppmärksammas under förhandlingsarbetet i EU. Därför gav riksdagen regeringen i uppdrag att återkomma i ett annat sammanhang och redogöra för hur regeringen avser att följa utvecklingen.

• Voteringsresultat. Punkt 1. (pdf 1Mb)
• Voteringsresultat. Punkt 2. (pdf 1Mb)

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

20, 63 minuter

Justering

2012-11-27

Debatt

2012-12-05

Beslut

2012-12-05

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för utgiftsområdet skatt, tull och exekution. Det betyder drygt 10 miljarder kronor i anslag till Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket för 2013.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

7, 49 minuter

Justering

2012-11-22

Debatt

2012-12-05

Beslut

2012-12-06

Regeringen har tidigare beslutat att en ny myndighet, Inspektionen för vård och omsorg, ska ta över en del av de uppgifter Socialstyrelsen har i dag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar som krävs för detta. Inspektionen för vård och omsorg ska bland annat arbeta med tillsyn och att bevilja tillstånd inom socialtjänsten, verksamheter som ger stöd och service till personer med funktionshinder samt hälso- och sjukvården. Den nya myndigheten inleder sin verksamhet den 1 juni 2013.

Riksdagen anser att tillsynen inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten behöver stärkas. Det är viktigt att kvaliteten följs noga och att eventuella problem åtgärdas effektivt inom både kommunala och privata verksamheter. Riksdagen håller med regeringen om att tillsynen tydligt måste skiljas från kunskapsutveckling, bidragsgivning och fastställandet av standarder. Därför behövs en renodlad tillsynsmyndighet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 26 minuter

Justering

2012-11-22

Debatt

2012-12-12

Beslut

2012-12-13

Riksrevisionens har granskat användningen av klimatrelaterade skatter, främst energi- och koldioxidskatt. Skatteutskottet har granskat en skrivelse där regeringen behandlar Riksrevisionens rapport. Enligt rapporten är utgifterna för klimatrelaterade skatter ojämnt fördelade. Näringslivet orsakar ungefär fyra femtedelar av koldioxidutsläppen, men hushållen betalar nästan hälften av de klimatrelaterade skatterna. De företag som ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter betalar i praktiken mycket lite för utsläppen. Enligt rapporten saknas en sammanhållen bild av de klimatrelaterade skatternas kostnader och effekter, eftersom ingen myndighet har ett helhetsansvar för rapporteringen.

Regeringen instämmer delvis i det Riksrevisionen säger. Principen om att förorenaren ska betala är en utgångspunkt i miljö- och klimatpolitiken, och därför är koldioxidskatten viktig. Regeringen betonar också att EU:s system för handel med utsläppsrätter är det viktigaste verktyget för att minska utsläppen bland de företag som ingår i systemet. Koldioxidskatt ska i princip inte användas i det systemet. Regeringen fortsätter arbetet med att göra styrningen mer effektiv. Man håller med Riksrevisionen om att ansvaret för samordningen på området är en viktig fråga. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

21, 71 minuter

Justering

2012-11-22

Debatt

2012-12-05

Beslut

2012-12-05

Energiprodukter som säljs, förbrukas eller är avsedda att förbrukas som tillsatser i motorbränsle eller som medel för att öka motorbränslets volym ska beskattas. Tillsatserna, ofta kallade additiv, tillsätts exempelvis för att hålla bränslesystemen renare eller motverka knackningar i motorn. De beskattas redan i dag när de ingår som en del av ett färdigt drivmedel och förslagen påverkar därmed inte beskattningen av drivmedel. Förslagen är en följd av en dom i EU-domstolen och syftet är att anpassa de svenska bestämmelserna till EU:s regler. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-11-22

Debatt

2012-12-05

Beslut

2012-12-05

Inkomstskattelagen rättas till när det gäller resultatberäkning vid vissa fastighetsavyttringar. Rättelsen innebär en redaktionell ändring i 45 kap. 4 § inkomstskattelagen så att det klart framgår att tillämpningen av bestämmelsen inte förutsätter avyttring av minst två taxeringsenheter. När inkomstskattelagen infördes fick bestämmelsen av misstag en annan innebörd som inte var avsedd. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-11-22

Debatt

2012-12-05

Beslut

2012-12-05

Tullverket får undersöka postförsändelser från andra länder för att kontrollera om de innehåller alkohol eller tobak. Regeringen informerar varje år riksdagen om hur många postförsändelser som öppnats och med vilket resultat. Under 2011 öppnade Tullverket 79 försändelser som innehöll totalt 962 liter sprit, vin och starköl. Ingen tobak hittades. Mottagarna fick betala 112 872 kronor i skatt. Riksdagen tycker att kontrollerna är viktiga för att säkra att svensk skatt tas ut vid postorder eller liknande försäljning till svenska konsumenter. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2012-11-22

Debatt

2012-12-05

Beslut

2012-12-05

Reglerna om beskattning av finansiella instrument på investeringssparkonto ändras för att förhindra skatteplanering. Finansiella instrument som förvaras på ett investeringssparkonto kan vara förpliktelser för innehavaren i form av till exempel optioner och terminer. Sådana förpliktelser ska enligt de nya reglerna schablonbeskattas på samma sätt som aktier och andra finansiella instrument som är tillgångar.

Tidigare var det möjligt att inom ett investeringssparkonto skapa vinster på tillgångar som schablonbeskattades och förluster på förpliktelser som beskattades konventionellt. Därefter var det möjligt att utnyttja skillnaden i skattesatsen.

Lagändringarna ska gälla från den 15 juni 2012. Regeringen aviserade lagändringarna i en stoppskrivelse till riksdagen den 14 juni 2012.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-11-22

Debatt

2012-12-05

Beslut

2012-12-05

När Skatteverket bestämmer taxeringsvärden för kraftvärmeverk vid allmän fastighetstaxering 2013 och särskild fastighetstaxering 2014-2018 ska myndigheten utgå från värdet av elproduktionen men inte värmeproduktionen. Det innebär att Skatteverket fortsätter att göra som tidigare. Den nya lagen är tillfällig och ska ge tid för att se över reglerna om fastighetstaxering av kraftvärmeverk och värmecentraler.

Bakgrunden är att det i ett kraftvärmeverk produceras både el och varmvatten. Vid fastighetstaxeringen ska Skatteverket egentligen ta hänsyn till både el- och värmeproduktion. När Skatteverket förberedde 2013 års allmänna fastighetstaxering kom det fram att myndigheten har taxerat kraftvärmeverken på ett felaktigt sätt under de senaste decennierna. Vid tidigare taxeringar har myndigheten inte tagit hänsyn till eller beskattat värmeproduktionen.

Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-11-22

Debatt

2012-12-05

Beslut

2012-12-05

Riksdagen har tidigare beslutat om vissa ändringar av den skattemässiga hanteringen av ekonomiska styrmedel för biodrivmedel (se 2012/13:FiU1). Regeringen har ansökt hos EU-kommissionen om statsstödsgodkännande, men det är osäkert om godkännandet kommer att kunna vara klart när lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2013. Riksdagen beslutade därför att ändra sitt tidigare beslut. Ändringen innebär att riksdagen ger regeringen rätt att bestämma när vissa paragrafer i lagförslaget som kräver statsstödsgodkännande ska börja gälla.

Förslagspunkter

1

Justering

2012-11-20

Debatt

2012-11-21

Beslut

2012-11-21

Socialtjänstlagen ändras för att stärka stödet och skyddet för barn och ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa. Barnrättsperspektivet stärks genom att barnets bästa ska vara avgörande vid beslut och andra åtgärder som gäller vård eller behandling. Ett barn ska få möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som gäller barnet. Om barnet inte framför sina åsikter ska hans eller hennes inställning så långt det är möjligt klarläggas på annat sätt.

Andra lagändringar innebär följande:

• Det finns kriterier för när vissa myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att anmäla att ett barn far illa och när allmänheten bör göra en anmälan. Dessa kriterier ändras till när man får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa.
• När socialnämnden har fått in en anmälan som gäller barn eller unga ska nämnden omedelbart göra en så kallad skyddsbedömning. Beslut om att inleda eller inte inleda en utredning ska i normala fall fattas inom 14 dagar.
• När socialnämnden beslutar om vård utanför det egna hemmet ska nämnden teckna avtal med familjehemmet om åtaganden under placeringen. Socialnämnden ska ge familjehem och jourhem som nämnden tänker anlita den utbildning som de behöver.
• När vård ges i ett familjehem eller i ett hem för vård eller boende ska socialnämnden utse en särskild socialsekreterare som ska ansvara för kontakterna med barnet eller den unge.
• Socialnämnden ska se till att det finns rutiner för att förebygga, upptäcka och åtgärda risker och missförhållanden.
• Öppna insatser ska kunna ges till barn som fyllt 15 år även utan vårdnadshavarens samtycke.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2013.

Behandlade dokument

63

Förslagspunkter

18

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

32, 96 minuter

Justering

2012-11-13

Debatt

2012-11-22

Beslut

2012-11-22

Personer som har blivit omhändertagna av de sociala myndigheterna som barn eller unga och som har utsatts för övergrepp eller försummats ska få ekonomisk ersättning från staten. Rätten till ersättning gäller personer som har placerats i fosterhem eller på institutioner under perioden 1920-1980 och som blivit utsatta för allvarliga övergrepp eller försummats på ett allvarligt sätt i samband med vården. Ersättningen är 250 000 kronor.

Den som vill ansöka om ersättning kommer att kunna lämna in en ansökan till en särskild nämnd. Nämndens beslut kan inte överklagas. Att ersättning endast betalas ut till dem som drabbats fram till 1980 beror på att i princip alla brott som begåtts fram till dess är preskriberade. Den som blivit utsatt för ett brott senare än detta kan, om brottet inte är preskriberat, fortfarande få ersättning genom en vanlig rättsprocess.

Den nya lagen gäller från den 1 januari 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 70 minuter

Justering

2012-10-25

Debatt

2012-11-07

Beslut

2012-11-07

Regeringen har lämnat en redogörelse för förvaltningen av Allmänna arvsfonden och en redovisning av hur Arvsfondsdelegationen fördelat medel under 2011. Allmänna arvsfonden stöder ideell verksamhet till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Arvsfondsdelegationen beslutar om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2012-10-23

Debatt

2012-11-07

Beslut

2012-11-07

Riksdagen godkände ändringar i dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Barbados. En av ändringarna ska förhindra avtalsförmåner för offshoreverksamhet eller liknande verksamhet som huvudsakligen byggs upp av skatteskäl. En annan ändring gör det möjligt att utbyta information mellan länderna enligt internationell standard. För Sveriges del innebär detta bland annat att Skatteverket får möjlighet att begära upplysningar från banker i Barbados. Regeringen kommer att bestämma när lagen ska börja gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-10-16

Debatt

2012-10-24

Beslut

2012-10-24

Riksdagen godkände ett nytt skatteavtal mellan Sverige och Mauritius för att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt. Avtalet innehåller uppdaterade bestämmelser om informationsutbyte. Det finns också nya bestämmelser som ska förhindra avtalsförmåner för offshoreverksamhet, coordination centres eller liknande verksamhet som huvudsakligen byggs upp av skatteskäl. Regeringen kommer att bestämma när lagen ska börja gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-10-16

Debatt

2012-10-24

Beslut

2012-10-24

Tullverket har rätt att kontrollera att alkohol, tobak och energi förs in i Sverige på ett korrekt sätt. Kontrollen får idag endast göras under pågående vägransport. Nu ska Tullverket även få kontrollera varor som är under transport men som tillfälligt förvaras i en lokal. Några andra ändringar är att:

• reglerna om uppskjuten skattebetalning vid import förtydligas
• reglerna om transport av varor från små vinproducenter blir tydligare
• Skatteverkets beskattningsdatabas får behandla uppgifter från EU:s system för kontroll av flyttningar av alkohol, tobak och energi. Tullverket får direktåtkomst till uppgifterna.
• det så kallade säkerhetsbeloppet vid transporter av etanol via rörledningar eller i bulk med fartyg sänks.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-09-27

Debatt

2012-10-17

Beslut

2012-10-17

Transportföretag är skyldiga att ge Tullverket möjlighet att utföra kontroller vid Sveriges gräns mot andra EU-länder. Företagen är också skyldiga att lämna aktuella uppgifter till Tullverket om ankommande och avgående transporter. Om företaget inte gör det kan Tullverket besluta om ett så kallat vitesföreläggande. Det innebär att Tullverket kräver att företaget ska göra det företaget är skyldigt att göra och om företaget inte gör det så riskerar det att få betala ett så kallat vite. Nu ska företag kunna överklaga sådana beslut. En annan ändring innebär att Tullverkets beslut ska gälla omedelbart. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-09-27

Debatt

2012-10-17

Beslut

2012-10-17