Kronofogdemyndigheten får rätt att använda uppgifter ur Skatteverkets beskattningsdatabas i arbetet med skuldsanering. I dag får myndigheten endast använda uppgifterna för indrivning och så kallad utsökning av fordringar. Uppgifterna om taxerad inkomst är viktiga när Kronofogdemyndigheten tar ställning till om en svårt skuldsatt person ska få skuldsanering. Uppgifter om bland annat tillgångar och pension behövs också för att bedöma den skuldsattes personliga och ekonomiska situation. Kronofogdemyndigheten får även rätt att använda uppgifter ur beskattningsdatabasen om den skuldsattes make, maka eller motsvarande. Kronofogdemyndigheten arbetar sedan tidigare förebyggande med att försöka identifiera skuldfällor och förhindra att enskilda personer hamnar i skuld. För att förebyggandet av överskuldsättning ska bli effektivare förs det in som ett nytt ändamål för de fyra databaser som Kronofogdemyndigheten har. Det betyder att de uppgifter som finns i databaserna får användas i det förebyggande arbetet.
Sverige och Liechtenstein ska ingå ett avtal om utbyte av information i skatteärenden. Avtalet är ett sätt att göra skattekontrollen mer effektiv. Det blir bland annat möjligt för representanter för myndigheter i det ena landet att vara med vid skatteutredningar i det andra landet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Europarådet och OECD-länderna har ett avtal om samarbete i skatteärenden. Konventionen innehåller bland annat regler för informationsutbyte, delgivning av handlingar och indrivning av skatt. Våren 2010 gjordes vissa ändringar i avtalet. Sverige har tidigare undertecknat det nya avtalet, och riksdagen har nu beslutat att ändra den svenska lagen på motsvarande sätt. Bland annat ska utbytet av information mellan länderna bli mer effektivt och bestämmelserna om informationsutbyte anpassas till den internationellt accepterade standard som finns i dag. Till exempel ingår bankinformation i utbytet. En annan ändring är att även länder som inte är medlemmar i Europarådet eller OECD kan delta i samarbetet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Riksrevisionen har granskat regeringens arbete med att förhandla skatteavtal med andra länder. Den takt i vilken regeringen sluter skatteavtal har sjunkit sedan slutet av 1990-talet och frågor som handlar om att skapa så goda konkurrensförhållanden för svensk exportindustri som möjligt har prioriterats ned. Regeringen har i stället avtal prioriterat avtal om informationsutbyte med sekretesstater, så kallade skatteparadis. Riksrevisionen konstaterar att regeringen inte har tagit fram de underlag som behövs för att det ska gå att analysera effekterna av den så kallade utjämningsordningen mellan Sverige och Danmark. Utjämningsordningen reglerar bland annat hur länderna ska kompenseras för uteblivna skatteintäkter. Riksrevisionens styrelse anser att det är viktigt att det så kallade skatteavtalsnätet inte fortsätter att tappa i konkurrenskraft och menar att regeringen bör förtydliga sin strategi när det gäller skatteavtal. Regeringen har skickat en begäran om en gemensam utvärdering av utjämningsordningen till det danska Skatteministeriet. Styrelsen tycker att det är bra. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
När en anställd använder sin tjänstebil kan detta anses vara en skattepliktig förmån, en så kallad bilförmån. Förmånsvärdet för en bil ska motsvara vad det skulle kosta att privat ha en likadan bil utrustad på motsvarande sätt. Ingen bilförmån är aktuell om bilen används vid högst tio tillfällen per år med en sammanlagd körsträcka på högst 100 mil. Riksdagen har nu beslutat att alkolås inte längre ska höja förmånsvärdet vid beräkningen av värdet av bilförmånen. Extrautrustning som inte ingår i priset för en ny bil ska annars tas med i underlaget för värderingen av bilförmån. Men alkolås ska enligt regeringens förslag undantas från sådan extrautrustning. Syftet med undantaget är att öka acceptansen och användningen av alkolås. Den nya bestämmelsen börjar gälla den 1 juli 2011 och kan användas för första gången vid 2012 års taxering.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 som rör frågor med anknytning till inkomstbeskattningen av fysiska personer. Skälet är i vissa fall att regeringen eller tillsatta utredningar arbetar med de frågor som motionerna tar upp. Det gäller till exempel beskattningsfrågor med anknytning till integrationen i Öresundsregionen, gåvor till ideella organisationer och förmånsbeskattningen av miljöanpassade bilar. I andra fall är skälet till avslag jobbskatteavdraget och andra reformer på skatteområdet som redan har genomförts. Riksdagen sa också nej till motioner om en annan inriktning på skattepolitiken, ändringar i skatteskalan, grundavdrag med mera.
Riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om beskattning av företagande och investeringar samt vissa frågor om beskattning av fastigheter. En orsak är att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om att införa en så kallad tonnageskatt för sjöfarten, uttagsbeskattning, förmånsbeskattning av firmabilar och avdrag för sponsring, gåvor och forskning. Andra motioner tar upp fastighetstaxering, andrahandsuthyrning av bostäder och kapitalvinst vid fastighetsförsäljning.
Fastighetstaxering innebär att Skatteverket tar fram en fastighets marknadsvärde och bestämmer ett taxeringsvärde. Taxeringsvärdet ligger sedan till grund för beskattningen. För en korrekt taxering behöver Skatteverket i förväg få in i uppgifter och göra provvärderingar. Riksdagen har nu beslutat att reglerna om förtida uppgiftsinsamling utvidgas till att också omfatta elproduktionsenheter. Elproduktionsenheter betyder olika typer av kraftverk. Lagändringen börjar gälla den 15 april 2011.
Riksdagen har beslutat att lagarna på skatte- och tullområdet ska anpassas till Lissabonfördraget. Bland annat ersätts Europeiska gemenskapen (EG) med Europeiska unionen (EU) i lagarna. Det beror på att Europeiska gemenskapen (EG) inte längre existerar som juridisk person. Lagändringarna börjar gälla den 15 april 2011.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om taxering, skattebetalning och folkbokföring. Motionerna handlar bland annat om skatte- och avgiftskontrollen, inbetalning av skatter och avgifter, behovet av synliga skatter, skatteflyktslagen, så kallad tredjemansrevision och skattenämnderna. Andra motioner handlar om folkbokföringsfrågor, skyddet för personuppgifter, ID-kortens utformning och hindersprövning.
Riksdagen har beslutat om att be regeringen se över om skatteskillnaderna mellan diesel miljöklass 1 och miljöklass 3 kan minskas. I Sverige finns miljöklasserna 1, 2 och 3 för diesel. En lägre klass innebär en ur miljösynpunkt bättre produkt och lägre skatt. Europadiesel uppfyller i dag miljökraven i miljöklass 3. Men all diesel inom EU är numera svavelfri och europadieselns partikelutsläpp kan begränsas allt mer genom användningen av partikelfilter. Samtidigt säger riksdagen nej till övriga motioner från motionstiden 2010 om punktskatter. Motionerna handlar bland annat om skatt på handelsgödsel, bekämpningsmedel, avfallsförbränning och lotterier. Andra motioner handlar om privatinförsel av alkohol och tobak, försäljning i exportbutiker och trängselskatt.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om mervärdesskatt. Orsaken är bland annat att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om sänkt eller slopad moms för nya grupper av varor och tjänster samt momsreglerna för ideell verksamhet.
Proviantering innebär att varor tas emot för förbrukning, eller i vissa fall försäljning, ombord på ett fartyg eller flygplan. På grund av EU:s nya tullbestämmelser om proviantering har riksdagen beslutat om lagändringar för leveranser av de obeskattade alkohol- och tobaksvaror som säljs och serveras under båt- och flygresor mellan EU-länder. Alkohol- och tobaksvaror kommer därmed att kunna förflyttas under skatteuppskov direkt från ett EU-land till fartyg eller flyg i ett annat EU-land. Varorna ska inte behöva gå via mellanled, som upplagshavare eller varumottagare. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2011.
Riksdagen har tidigare beslutat att en ny modernare försäkringsrörelselag ska börja gälla den 1 april 2011 (se 2010/11:FiU8 ). Skattereglerna anpassas nu till den nya lagen. De nya reglerna innebär bland annat att försäkringsföreningar, som tidigare hette understödsföreningar, i de flesta fall ska betala skatt på samma sätt som försäkringsbolag. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2011 och tillämpas första gången vid 2012 års taxering.
Reglerna blir tydligare när det gäller skattebehandlingen av leverans av naturgas, el, värme och kyla. Reglerna som styr internationella organisationers skattefria inköp av varor och tjänster blir också tydligare. Det införs dessutom en begränsning av avdragsrätten när det gäller fastigheter som används både i näringsverksamhet och privat. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2011.
Den som importerar varor till EU ska betala mervärdesskatt. Men det finns undantag. Om varorna efter importen transporteras inom EU till en köpare eller till ett företags egen verksamhet i en annat EU-land så behöver man inte betala mervärdesskatt. Nya regler innebär bland annat att den som vill slippa mervärdesskatt måste ange två registreringsnummer till moms när varorna efter importen omsätts eller överförs till ett annat EU-land. Tullverket ska kunna kräva bevis om överföringen. Syftet är att bekämpa skattefusk. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2011.
Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för utgiftsområdet skatt, tull och exekution. Regeringens förslag innebär cirka 10 miljarder kronor i budgetanslag för 2011 till Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket.
Företagare som är etablerade i ett EU-land men har betalat mervärdesskatt i ett annat EU-land kan ansöka om återbetalning av skatten. Företagen ska lämna sin ansökan genom en elektronisk portal. Det har varit en del tekniska problem som gjort att företagare inte har kunnat ansöka om återbetalning i tid. Därför förlängs den sista ansökningsdagen för återbetalningsperioder under 2009 till den 31 mars 2011.
Regeringen får tydligare möjligheter att genom dispensbeslut befria bränslen som framställs av biomassa från energiskatt och koldioxidskatt. Regeringen ska också kunna ge skattebefrielse för annat bränsle som förbrukas inom pilotprojekt för teknisk utveckling av mer miljövänliga produkter. Skattebefrielsen ska kunna gälla även om bränslet ingår som en beståndsdel i ett annat bränsle. Bakgrunden är ett nytt bränslekvalitetsdirektiv från EU och att alla nu gällande dispensbeslut löper ut den 31 december 2010. De nya reglerna gäller från den 1 januari 2011.
Den som lagrar flygfotogen på flygplats ska kunna ansöka om att bli så kallad upplagshavare för flygfotogen utan att behöva ha en viss lagringskapacitet. Det ska förbättra de små flygplatsernas konkurrenskraft. På stora flygplatser tankar flygbolagen sina plan hos så kallade upplagshavare. Upplagshavarna kan förvara och flytta bränsle inom EU utan att betala någon skatt för bränslet. För att räknas som upplagshavare måste ett företag i dag ha en lagerkapacitet på minst 500 kubikmeter. På mindre flygplatser finns det ofta ingen som har så stor lagringskapacitet. Det innebär att skattefriheten för flygbränsle i vissa fall inte får fullt genomslag. Därför försvinner nu kravet på en viss lagringskapacitet. En annan ändring innebär att skattefriheten för biogas garanteras när biogasen byter fysisk form. Skattefriheten ska gälla de aktörer som är godkända att hantera obeskattad biogas. Skattefriheten förutsätter att gasen befinner sig i ett skatteupplag när den övergår i vätskeform, eller hanteras av en godkänd lagerhållare när den övergår i gasform. Skattefriheten gäller även när biogas byter fysisk form hos andra aktörer om skattskyldighet för biogasen tidigare har inträtt. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.
