Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Sök

Behöver du hjälp med hur du ska söka?
Avdelning
Hoppa till filter

161 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, kadep, Kammarens föredragningslistor, KU-anmälningar, Ministerrådsmöten (arkiv), Statens offentliga utredningar, 2018/19, 2012/13, 2010/11, 1897, Skatteutskottet, Socialutskottet, sorterat efter datum

  • Dokument & lagar

    Stärkt stöd och skydd för barn och unga

    Betänkande 2012/13:SoU4

    Socialtjänstlagen ändras för att stärka stödet och skyddet för barn och ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa. Barnrättsperspektivet stärks genom att barnets bästa ska vara avgörande vid beslut och andra åtgärder som gäller vård eller behandling. Ett barn ska få möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som gäller barnet. Om barnet inte framför sina åsikter ska hans eller hennes inställning så långt det är möjligt klarläggas på annat sätt.

    Andra lagändringar innebär följande:

    • Det finns kriterier för när vissa myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att anmäla att ett barn far illa och när allmänheten bör göra en anmälan. Dessa kriterier ändras till när man får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa.
    • När socialnämnden har fått in en anmälan som gäller barn eller unga ska nämnden omedelbart göra en så kallad skyddsbedömning. Beslut om att inleda eller inte inleda en utredning ska i normala fall fattas inom 14 dagar.
    • När socialnämnden beslutar om vård utanför det egna hemmet ska nämnden teckna avtal med familjehemmet om åtaganden under placeringen. Socialnämnden ska ge familjehem och jourhem som nämnden tänker anlita den utbildning som de behöver.
    • När vård ges i ett familjehem eller i ett hem för vård eller boende ska socialnämnden utse en särskild socialsekreterare som ska ansvara för kontakterna med barnet eller den unge.
    • Socialnämnden ska se till att det finns rutiner för att förebygga, upptäcka och åtgärda risker och missförhållanden.
    • Öppna insatser ska kunna ges till barn som fyllt 15 år även utan vårdnadshavarens samtycke.

    De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2013.

    Behandlade dokument
    63
    Förslagspunkter
    18
    Reservationer
    17 
    Anföranden och repliker
    32, 96 minuter
    Justering
    2012-11-13
    Debatt
    2012-11-22
    Beslut
    2012-11-22
  • Dokument & lagar

    Ersättning av staten till personer som utsatts för övergrepp eller försummelser i samhällsvården

    Betänkande 2012/13:SoU3

    Personer som har blivit omhändertagna av de sociala myndigheterna som barn eller unga och som har utsatts för övergrepp eller försummats ska få ekonomisk ersättning från staten. Rätten till ersättning gäller personer som har placerats i fosterhem eller på institutioner under perioden 1920-1980 och som blivit utsatta för allvarliga övergrepp eller försummats på ett allvarligt sätt i samband med vården. Ersättningen är 250 000 kronor.

    Den som vill ansöka om ersättning kommer att kunna lämna in en ansökan till en särskild nämnd. Nämndens beslut kan inte överklagas. Att ersättning endast betalas ut till dem som drabbats fram till 1980 beror på att i princip alla brott som begåtts fram till dess är preskriberade. Den som blivit utsatt för ett brott senare än detta kan, om brottet inte är preskriberat, fortfarande få ersättning genom en vanlig rättsprocess.

    Den nya lagen gäller från den 1 januari 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Behandlade dokument
    5
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    1 
    Anföranden och repliker
    13, 70 minuter
    Justering
    2012-10-25
    Debatt
    2012-11-07
    Beslut
    2012-11-07
  • Dokument & lagar

    Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2011

    Betänkande 2012/13:SoU2

    Regeringen har lämnat en redogörelse för förvaltningen av Allmänna arvsfonden och en redovisning av hur Arvsfondsdelegationen fördelat medel under 2011. Allmänna arvsfonden stöder ideell verksamhet till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Arvsfondsdelegationen beslutar om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2012-10-23
    Debatt
    2012-11-07
    Beslut
    2012-11-07
  • Dokument & lagar

    Ändring i dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Barbados

    Betänkande 2012/13:SkU5

    Riksdagen godkände ändringar i dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Barbados. En av ändringarna ska förhindra avtalsförmåner för offshoreverksamhet eller liknande verksamhet som huvudsakligen byggs upp av skatteskäl. En annan ändring gör det möjligt att utbyta information mellan länderna enligt internationell standard. För Sveriges del innebär detta bland annat att Skatteverket får möjlighet att begära upplysningar från banker i Barbados. Regeringen kommer att bestämma när lagen ska börja gälla.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2012-10-16
    Debatt
    2012-10-24
    Beslut
    2012-10-24
  • Dokument & lagar

    Skatteavtal mellan Sverige och Mauritius

    Betänkande 2012/13:SkU4

    Riksdagen godkände ett nytt skatteavtal mellan Sverige och Mauritius för att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt. Avtalet innehåller uppdaterade bestämmelser om informationsutbyte. Det finns också nya bestämmelser som ska förhindra avtalsförmåner för offshoreverksamhet, coordination centres eller liknande verksamhet som huvudsakligen byggs upp av skatteskäl. Regeringen kommer att bestämma när lagen ska börja gälla.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2012-10-16
    Debatt
    2012-10-24
    Beslut
    2012-10-24
  • Dokument & lagar

    Vissa förfarandefrågor på punktskatteområdet

    Betänkande 2012/13:SkU2

    Tullverket har rätt att kontrollera att alkohol, tobak och energi förs in i Sverige på ett korrekt sätt. Kontrollen får idag endast göras under pågående vägransport. Nu ska Tullverket även få kontrollera varor som är under transport men som tillfälligt förvaras i en lokal. Några andra ändringar är att:

    • reglerna om uppskjuten skattebetalning vid import förtydligas
    • reglerna om transport av varor från små vinproducenter blir tydligare
    • Skatteverkets beskattningsdatabas får behandla uppgifter från EU:s system för kontroll av flyttningar av alkohol, tobak och energi. Tullverket får direktåtkomst till uppgifterna.
    • det så kallade säkerhetsbeloppet vid transporter av etanol via rörledningar eller i bulk med fartyg sänks.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2013.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2012-09-27
    Debatt
    2012-10-17
    Beslut
    2012-10-17
  • Dokument & lagar

    Överklagande av Tullverkets vitesförelägganden

    Betänkande 2012/13:SkU3

    Transportföretag är skyldiga att ge Tullverket möjlighet att utföra kontroller vid Sveriges gräns mot andra EU-länder. Företagen är också skyldiga att lämna aktuella uppgifter till Tullverket om ankommande och avgående transporter. Om företaget inte gör det kan Tullverket besluta om ett så kallat vitesföreläggande. Det innebär att Tullverket kräver att företaget ska göra det företaget är skyldigt att göra och om företaget inte gör det så riskerar det att få betala ett så kallat vite. Nu ska företag kunna överklaga sådana beslut. En annan ändring innebär att Tullverkets beslut ska gälla omedelbart. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2013.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2012-09-27
    Debatt
    2012-10-17
    Beslut
    2012-10-17
  • Dokument & lagar

    Skattekonsekvenser av fondverksamhet över gränserna

    Betänkande 2010/11:SkU35

    Riksdagen har beslutat om ändringar i skattelagstiftning till följd av ett EU-direktiv om investeringsfonder. Direktivet innebär att sammanslagningar av investeringsfonder och förvaltning av investeringsfonder blir möjliga över EU-ländernas gränser. I dag är det bara möjligt att slå samman fonder inom samma EU-land. Enligt beslutet ska sammanslagningar av investeringsfonderna över ländernas gränser till exempel inte leda till uttagsbeskattning av den överlåtande investeringsfonden. Uttagsbeskattning innebär att beskattning sker som om tillgången eller tjänsten sålts för marknadsvärdet. Sammanslagningar av investeringsfonderna ska inte heller leda till en inkomstbeskattning för andelsägarna. Ändringarna börjar gälla den 1 augusti 2011.
    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    1 
    Justering
    2011-06-09
    Debatt
    2011-06-21
    Beslut
    2011-06-22
  • Dokument & lagar

    Vissa förändringar av trängselskatten i Göteborg

    Betänkande 2010/11:SkU34

    Riksdagen beslutade i maj 2010 om trängselskatt i Göteborg från och med den 1 januari 2013. Efter flera utredningar kompletteras nu det tidigare beslutet med ytterligare ett beslut om flerpassageregel. Beslutet innebär att bilar som passerar flera betalstationer inom 60 minuter endast ska beskattas en gång. För att kompensera de minskade skatteintäkter som ändringarna medför höjs skattebeloppen. Några förflyttningar av betalstationer görs också. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2012. De ändrade skattebeloppen tillämpas först den 1 januari 2015.
    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    1 
    Anföranden och repliker
    9, 40 minuter
    Justering
    2011-06-07
    Debatt
    2011-06-15
    Beslut
    2011-06-15
  • Dokument & lagar

    En EU-agenda för barns rättigheter

    Utlåtande 2010/11:SoU17

    I ett meddelande presenterar EU-kommissionen en EU-agenda för barns rättigheter. Agendan innehåller allmänna principer som ska hjälpa EU att vara ett föredöme när det gäller att se till att bestämmelserna om barns rättigheter i EU-stadgan och i FN:s barnkonvention följs. Agendan innehåller också ett antal konkreta insatser för barn inom prioriterade områden. Socialutskottet konstaterar att EU-agendan har samma målsättning som den svenska barnrättspolitiken. Riksdagen sa i höstas ja till en strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Utskottet gör samma bedömning som regeringen. Utskottet anser att bland annat följande punkter bör beaktas i det fortsatta arbetet: Grundläggande data och information som ska fungera som beslutsunderlag bör delas upp utifrån kön. Ett aktivt arbete bör bedrivas för att stärka både flickors och pojkars rättigheter. Arbetet med flyktingbarn måste också omfatta arbete med så kallade papperslösa barn. I arbetet med att bekämpa våld mot barn måste också ingå att avskaffa barnaga. Alla EU-länder har ratificerat FN:s barnkonvention. I arbetet med att öka ansträngningarna för att skydda och främjas barns rättigheter bör det ingå att intensifiera arbetet med att genomföra barnkonventionen i respektive EU-land. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    11, 48 minuter
    Justering
    2011-05-19
    Debatt
    2011-06-08
    Beslut
    2011-06-08
  • Dokument & lagar

    Apoteksomregleringen

    Betänkande 2010/11:SoU14

    Riksrevisionen har granskat arbetet med förberedelserna inför apoteksreformen. Riksrevsionens styrelse redogör för resultaten i en rapport. Delar av arbetet har enligt styrelsen skötts väl, men man anser att regeringen bör överväga förutsättningarna för konkurrensneutralitet, formerna för utgivning av tillstånd och tillsyn samt förutsättningarna för en uppföljning av reformen. Styrelsen föreslår att man skapar en gemensam organisation som ger ut tillstånd och sköter tillsynen på apoteksmarknaden. Statskontoret har fått i uppdrag av regeringen att följa upp och utvärdera reformen. Riksrevisionen ser positivt på detta och lyfter fram att man alltid bör försäkra sig om att grundläggande data finns tillgängliga för att reformer ska kunna utvärderas. Socialutskottet har granskat styrelsens redogörelse. Utskottet välkomnar Riksrevisionens granskning eftersom den ger möjlighet att tidigt vidta åtgärder som kan göra det lättare att uppnå och följa upp målen med apoteksreformen. Man konstaterar att regeringen redan vidtagit en del av de åtgärder som Riksrevisionen rekommenderar. Utskottet har också hållit en öppen utfrågning i ämnet för att informera sig. Trots att mycket pekar på att omregleringen i det stora hela har varit en framgång, anser utskottet att det fortfarande finns saker kvar att förbättra. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
    Behandlade dokument
    6
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    1 
    Anföranden och repliker
    33, 91 minuter
    Justering
    2011-05-19
    Debatt
    2011-06-08
    Beslut
    2011-06-08
  • Dokument & lagar

    Redovisning av skatteutgifter

    Betänkande 2010/11:SkU33

    Regeringen har lämnat en redogörelse för effekten på skatteintäkterna av de utgifter som tas via skattesystemet, så kallade skatteutgifter. Syftet är att ge ett bredare underlag för prioriteringar mellan olika stöd och satsningar i statsbudgeten. Skatteutskottet konstaterar i sin granskning att regeringen i och med årets redovisning har tagit ytterligare ett steg i arbetet med att utveckla skatteutgiftsredovisningen för att den ska kunna bli ett mer aktivt verktyg i budgetarbetet och vid beslut om skatteregler. Utskottet ser positivt på detta och förutsätter att tidigare synpunkter från utskottet och Riksrevisionen också i fortsättningen beaktas i utvecklingsarbetet kring skatteutgiftsredovisningen. Riksdagen avslutar med detta ärendet.
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2011-05-19
    Debatt
    2011-06-22
    Beslut
    2011-06-22
  • Dokument & lagar

    Grönbok om mervärdesskattens framtid

    Utlåtande 2010/11:SkU25

    Skatteutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om mervärdesskattens, momsens, framtid. Moms introducerades i EU för mer än 40 år sedan då marknaden såg väldigt annorlunda ut jämfört med i dag. EU-kommissionen menar därför att det är dags att kritiskt granska mervärdesskattesystemet. Utskottet redovisar vissa övergripande synpunkter på mervärdesskattesystemet och de frågor som EU-kommissionen lyfter fram: Handel med varor och tjänster mellan näringsidkare bör även i fortsättningen beskattas i det land där de säljs, inte i det land de kommer ifrån. Företagens kostnader för att leverera in momsen till staten bör hållas så låga som möjligt. Samtidigt måste effektivare metoder för att bekämpa momsbedrägerier tas fram. Det finns goda skäl att sträva efter så få undantag från skatteplikt och så få områden med reducerade skattesatser som möjligt, men det måste finnas en möjlighet till flexibilitet för de olika EU-länderna. Det är viktigt med en fördelaktig behandling av ideell verksamhet inom bland annat idrott, kultur, socialt arbete och utbildning. Det är också viktigt att ett nytt regelverk tydligt undantar den ideella sektorn. Framtidens mervärdesskattessystem måste behandla gränsöverskridande transaktioner via till exempel mobiltelefoni och Internet på ett enkelt och effektivt sätt. För e-böcker och nedladdningsbara ljudböcker saknas i dag samma möjlighet till lågmoms som gäller för tryckta böcker samt ljudböcker och e-böcker på cd-skivor. Det är viktigt att samma moms kan gälla både i traditionella sammanhang och i en digital miljö. Det behövs en ökad internationell samordning för att undvika att flera länder beskattar samma tjänst. Det behövs också ett ökat samarbete för att undvika utebliven beskattning. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    6, 39 minuter
    Beredning
    2011-03-31
    Justering
    2011-05-05
    Debatt
    2011-05-18
    Beslut
    2011-05-18
  • Dokument & lagar

    Subsidiaritetsprövning av direktivförslag om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (CCCTB)

    Utlåtande 2010/11:SkU37

    EU-kommissionen vill ta fram en gemensam företagsskattebas inom EU, CCCTB. Skattebasen ska förenkla skattereglerna och röja undan skattehindren för företag som bedriver verksamhet i flera EU-länder. Företag och företagsgrupper inom EU ska själva kunna välja om de vill beskattas enligt EU-reglerna i stället för enligt nationella skatteregler. Riksdagen menar i ett motiverat yttrande till Europaparlamentet, Europeiska rådet och EU-kommissionen att delar av EU-förslaget i sitt nuvarande skick inte är förenliga med närhetsprincipen. Närhetsprincipen, eller subsidiaritetsprincipen, innebär att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt. På sikt kan en alltför omfattande tillämpning av de regler som ger unionen lagstiftningskompetens leda till en urholkning av medlemsstaternas suveränitet när det gäller att behålla tillräckliga skatteintäkter för att finansiera välfärden.
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    1 
    Anföranden och repliker
    12, 47 minuter
    Beredning
    2011-04-14
    Justering
    2011-05-05
    Debatt
    2011-05-11
    Beslut
    2011-05-11
  • Dokument & lagar

    Vissa ändringar i vägtrafikbeskattningen

    Betänkande 2010/11:SkU36

    Riksdagen har tidigare beslutat om en ny lag om avgasrening som trädde i kraft den 1 maj 2011. Samtidigt upphävdes den gamla lagen om motorfordons avgasrening och motorbränsle. Med anledning den nya lagen gjorde riksdagen vissa förtydliganden i bestämmelserna om beskattning av bilar: Bilar som är klassificerade enligt den gamla lagens miljöklasser ska kunna beskattas enligt det systemet också i fortsättningen. Elbilar som tidigare varit skattefria fortsätta vara det. Bilar som är klassificerade i utsläppsklass El enligt den nya lagen befrias också från fordonsskatt. Lagändringarna gäller från den 1 juni 2011, men för nya elbilar gäller ändringarna redan från den 1 maj 2011. Riksdagen sa ja till utskottets förslag.
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2011-04-28
    Debatt
    2011-05-11
    Beslut
    2011-05-11
  • Dokument & lagar

    Vissa frågor om Kronofogdemyndighetens elektroniska uppgiftshantering

    Betänkande 2010/11:SkU30

    Kronofogdemyndigheten får rätt att använda uppgifter ur Skatteverkets beskattningsdatabas i arbetet med skuldsanering. I dag får myndigheten endast använda uppgifterna för indrivning och så kallad utsökning av fordringar. Uppgifterna om taxerad inkomst är viktiga när Kronofogdemyndigheten tar ställning till om en svårt skuldsatt person ska få skuldsanering. Uppgifter om bland annat tillgångar och pension behövs också för att bedöma den skuldsattes personliga och ekonomiska situation. Kronofogdemyndigheten får även rätt att använda uppgifter ur beskattningsdatabasen om den skuldsattes make, maka eller motsvarande. Kronofogdemyndigheten arbetar sedan tidigare förebyggande med att försöka identifiera skuldfällor och förhindra att enskilda personer hamnar i skuld. För att förebyggandet av överskuldsättning ska bli effektivare förs det in som ett nytt ändamål för de fyra databaser som Kronofogdemyndigheten har. Det betyder att de uppgifter som finns i databaserna får användas i det förebyggande arbetet.
    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    1, 8 minuter
    Justering
    2011-04-14
    Debatt
    2011-05-11
    Beslut
    2011-05-11
  • Dokument & lagar

    Folkhälsofrågor

    Betänkande 2010/11:SoU16

    Riksdagen har sagt nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om folkhälsofrågor. Skälet är framförallt att det redan pågår arbete inom de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om insatser mot hiv/aids, översyn av smittskyddslagen och självmordsprevention. Andra motioner tar upp spelberoende, ungas hälsa samt astma och allergi
    Behandlade dokument
    42
    Förslagspunkter
    15
    Reservationer
    14 
    Anföranden och repliker
    29, 118 minuter
    Justering
    2011-04-12
    Debatt
    2011-04-27
    Beslut
    2011-04-28
  • Dokument & lagar

    Informationsutbytesavtal med Liechtenstein

    Betänkande 2010/11:SkU32

    Sverige och Liechtenstein ska ingå ett avtal om utbyte av information i skatteärenden. Avtalet är ett sätt att göra skattekontrollen mer effektiv. Det blir bland annat möjligt för representanter för myndigheter i det ena landet att vara med vid skatteutredningar i det andra landet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2011-04-14
    Debatt
    2011-05-11
    Beslut
    2011-05-11
  • Dokument & lagar

    Protokoll om ändring i Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden

    Betänkande 2010/11:SkU31

    Europarådet och OECD-länderna har ett avtal om samarbete i skatteärenden. Konventionen innehåller bland annat regler för informationsutbyte, delgivning av handlingar och indrivning av skatt. Våren 2010 gjordes vissa ändringar i avtalet. Sverige har tidigare undertecknat det nya avtalet, och riksdagen har nu beslutat att ändra den svenska lagen på motsvarande sätt. Bland annat ska utbytet av information mellan länderna bli mer effektivt och bestämmelserna om informationsutbyte anpassas till den internationellt accepterade standard som finns i dag. Till exempel ingår bankinformation i utbytet. En annan ändring är att även länder som inte är medlemmar i Europarådet eller OECD kan delta i samarbetet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2011-04-14
    Debatt
    2011-05-11
    Beslut
    2011-05-11
  • Dokument & lagar

    Riksrevisionens styrelses redogörelse om skatteavtal med andra länder

    Betänkande 2010/11:SkU26

    Riksrevisionen har granskat regeringens arbete med att förhandla skatteavtal med andra länder. Den takt i vilken regeringen sluter skatteavtal har sjunkit sedan slutet av 1990-talet och frågor som handlar om att skapa så goda konkurrensförhållanden för svensk exportindustri som möjligt har prioriterats ned. Regeringen har i stället avtal prioriterat avtal om informationsutbyte med sekretesstater, så kallade skatteparadis. Riksrevisionen konstaterar att regeringen inte har tagit fram de underlag som behövs för att det ska gå att analysera effekterna av den så kallade utjämningsordningen mellan Sverige och Danmark. Utjämningsordningen reglerar bland annat hur länderna ska kompenseras för uteblivna skatteintäkter. Riksrevisionens styrelse anser att det är viktigt att det så kallade skatteavtalsnätet inte fortsätter att tappa i konkurrenskraft och menar att regeringen bör förtydliga sin strategi när det gäller skatteavtal. Regeringen har skickat en begäran om en gemensam utvärdering av utjämningsordningen till det danska Skatteministeriet. Styrelsen tycker att det är bra. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    3 
    Justering
    2011-04-07
    Debatt
    2011-04-28
    Beslut
    2011-04-28