Sök

Avdelning
Hoppa till filter

14 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Framställningar och redogörelser, kadep, Kammarens föredragningslistor, KU-anmälningar, Ministerrådsmöten (arkiv), Statens offentliga utredningar, 2018/19, 2012/13, 2010/11, 1897, Johnson, Jacob (V), Skatteutskottet, sorterat efter datum

  • Dokument & lagar

    Förbättrad konkurrens på lika villkor i kontantbranschen

    Betänkande 2012/13:SkU32

    Kravet på kassaregister ska från den 1 januari 2014 även gälla torg- och marknadshandlare. Samtidigt får Skatteverket större möjlighet att i enskilda fall ge undantag från olika skyldigheter som gäller kassaregister.

    Det innebär bland annat att berörda företag måste ha godkända kassaregister och kontrollenheter. I vissa fall kan en handlare undantas från hela kravet på kassaregister och i andra fall kan undantaget gälla en viss skyldighet, som till exempel att erbjuda kvitton.

    Kravet på kassaregister gäller enbart företag med fast driftställe i Sverige. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag där samma krav på kassaregister gäller oavsett om ett företag har fast driftställe i Sverige eller inte.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    16, 61 minuter
    Justering
    2013-05-02
    Debatt
    2013-05-22
    Beslut
    2013-05-23
  • Dokument & lagar

    Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om ett fördjupat samarbete på området för skatt på finansiella transaktioner (FTT)

    Utlåtande 2012/13:SkU33

    Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag om skatt på finansiella transaktioner går alltför långt. Sverige deltar inte i samarbetet, men finansinstitut i Sverige ska ändå beskattas i vissa fall. Riksdagen anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen och skickade ett motiverat yttrande till EU.

    EU har tidigare sagt ja till att låta elva EU-länder inleda ett fördjupat samarbete om skatt på finansiella transaktioner. De länder som deltar i samarbetet är Belgien, Tyskland, Estland, Grekland, Spanien, Frankrike, Italien, Österrike, Portugal, Slovenien och Slovakien. Enligt EU-kommissionens förslag ska all finansiell handel med anknytning till de elva samarbetsländerna kunna beskattas. Det betyder att finansinstitut i Sverige ska beskattas då de handlar med en part som finns inom samarbetsområdet. Handel mellan parter inom Sverige ska också kunna beskattas om den sker med sådana finansiella instrument som har sitt ursprung inom det fördjupade samarbetet.

    Riksdagen anser att den delen av förslaget som rör beskattning av aktörer i länder som inte deltar i samarbetet är problematisk. Det är enligt riksdagen oklart hur en sådan beskattning ska fungera rättsligt och praktiskt. Därför är det också svårt att bedöma vilka effekter förslaget kommer att få. Riksdagen anser att förslaget är oklart och att det går längre än vad som är nödvändigt för att nå målen.

    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    16, 57 minuter
    Justering
    2013-04-09
    Debatt
    2013-04-11
    Beslut
    2013-04-11
  • Dokument & lagar

    Punktskatter

    Betänkande 2012/13:SkU19

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om punktskatter och några motioner som lämnats med anledning av regeringens proposition Investeringar för ett starkt och hållbart trafiksystem. Orsaken är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om energi- och koldioxidskatt i allmänhet, skatt på elektrisk kraft, skatt på drivmedel, jordbrukets drivmedelsskatter, skatt på fartygsbränsle och miljöskatt på flyg, fordonsskatt, trängselskatt samt skatt på alkohol och tobak. Andra frågor som tas upp är privatinförsel av alkohol och försäljning i exportbutiker, tobaksskatt och flyttning av punktskattepliktiga varor, skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel samt skatt på fluorerade växthusgaser. Motionerna innehåller också förslag om skatt på avfall som deponeras och på avfallsförbränning samt skatt på naturgrus, animaliska livsmedel, lotterier, socker och fett, frukt och grönt samt gruvverksamhet.

    Behandlade dokument
    61
    Förslagspunkter
    20
    Reservationer
    22 
    Anföranden och repliker
    26, 107 minuter
    Justering
    2013-03-05
    Debatt
    2013-03-20
    Beslut
    2013-03-21
  • Dokument & lagar

    Mervärdesskatt

    Betänkande 2012/13:SkU18

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om mervärdesskatt. Motionerna tar bland annat upp frågor som rör skattesatser samt reglerna för avdragsrätt och för ideell verksamhet.

    Behandlade dokument
    35
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    12, 56 minuter
    Justering
    2013-02-21
    Debatt
    2013-03-13
    Beslut
    2013-03-14
  • Dokument & lagar

    Genomförande av det nya EU-direktivet om administrativt samarbete i fråga om beskattning

    Betänkande 2012/13:SkU8

    En ny lag ska förbättra informationsutbytet mellan Skatteverket och motsvarande myndigheter i andra EU-länderna. Bakgrunden till lagen är ett EU-direktiv. Skatteverket ska kunna lämna ut upplysningar till motsvarande myndigheter i andra EU-länder, tillåta besök från dessa myndigheter på Skatteverkets kontor, göra utredningar för att få fram uppgifter som andra EU-länder begärt ut och hjälpa till med delgivning av beslut. I den nya lagen ingår också sekretessregler. Bland annat får EU-kommissionens rapporter och dokument inte offentliggöras utan kommissionens uttryckliga samtycke. Rapporterna innehåller uppgifter och statistik för analysändamål. Sekretessen ska gälla i högst fyrtio år. Uppgifterna i EU-kommissionens rapporter och dokument ska vara föremål för tystnadsplikt och inte omfattas av meddelarfriheten, rätten att lämna ut uppgifter till media för publicering.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen påpekade också att det är viktigt att den långtgående svenska meddelarfriheten uppmärksammas under förhandlingsarbetet i EU. Därför gav riksdagen regeringen i uppdrag att återkomma i ett annat sammanhang och redogöra för hur regeringen avser att följa utvecklingen.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    20, 63 minuter
    Justering
    2012-11-27
    Debatt
    2012-12-05
    Beslut
    2012-12-05
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

    Betänkande 2012/13:SkU1

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för utgiftsområdet skatt, tull och exekution. Det betyder drygt 10 miljarder kronor i anslag till Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket för 2013.

    Behandlade dokument
    16
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    7, 49 minuter
    Justering
    2012-11-22
    Debatt
    2012-12-05
    Beslut
    2012-12-06
  • Dokument & lagar

    Riksrevisionens rapport om klimatrelaterade skatter

    Betänkande 2012/13:SkU6

    Riksrevisionens har granskat användningen av klimatrelaterade skatter, främst energi- och koldioxidskatt. Skatteutskottet har granskat en skrivelse där regeringen behandlar Riksrevisionens rapport. Enligt rapporten är utgifterna för klimatrelaterade skatter ojämnt fördelade. Näringslivet orsakar ungefär fyra femtedelar av koldioxidutsläppen, men hushållen betalar nästan hälften av de klimatrelaterade skatterna. De företag som ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter betalar i praktiken mycket lite för utsläppen. Enligt rapporten saknas en sammanhållen bild av de klimatrelaterade skatternas kostnader och effekter, eftersom ingen myndighet har ett helhetsansvar för rapporteringen.

    Regeringen instämmer delvis i det Riksrevisionen säger. Principen om att förorenaren ska betala är en utgångspunkt i miljö- och klimatpolitiken, och därför är koldioxidskatten viktig. Regeringen betonar också att EU:s system för handel med utsläppsrätter är det viktigaste verktyget för att minska utsläppen bland de företag som ingår i systemet. Koldioxidskatt ska i princip inte användas i det systemet. Regeringen fortsätter arbetet med att göra styrningen mer effektiv. Man håller med Riksrevisionen om att ansvaret för samordningen på området är en viktig fråga. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    21, 71 minuter
    Justering
    2012-11-22
    Debatt
    2012-12-05
    Beslut
    2012-12-05
  • Dokument & lagar

    Grönbok om mervärdesskattens framtid

    Utlåtande 2010/11:SkU25

    Skatteutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om mervärdesskattens, momsens, framtid. Moms introducerades i EU för mer än 40 år sedan då marknaden såg väldigt annorlunda ut jämfört med i dag. EU-kommissionen menar därför att det är dags att kritiskt granska mervärdesskattesystemet. Utskottet redovisar vissa övergripande synpunkter på mervärdesskattesystemet och de frågor som EU-kommissionen lyfter fram: Handel med varor och tjänster mellan näringsidkare bör även i fortsättningen beskattas i det land där de säljs, inte i det land de kommer ifrån. Företagens kostnader för att leverera in momsen till staten bör hållas så låga som möjligt. Samtidigt måste effektivare metoder för att bekämpa momsbedrägerier tas fram. Det finns goda skäl att sträva efter så få undantag från skatteplikt och så få områden med reducerade skattesatser som möjligt, men det måste finnas en möjlighet till flexibilitet för de olika EU-länderna. Det är viktigt med en fördelaktig behandling av ideell verksamhet inom bland annat idrott, kultur, socialt arbete och utbildning. Det är också viktigt att ett nytt regelverk tydligt undantar den ideella sektorn. Framtidens mervärdesskattessystem måste behandla gränsöverskridande transaktioner via till exempel mobiltelefoni och Internet på ett enkelt och effektivt sätt. För e-böcker och nedladdningsbara ljudböcker saknas i dag samma möjlighet till lågmoms som gäller för tryckta böcker samt ljudböcker och e-böcker på cd-skivor. Det är viktigt att samma moms kan gälla både i traditionella sammanhang och i en digital miljö. Det behövs en ökad internationell samordning för att undvika att flera länder beskattar samma tjänst. Det behövs också ett ökat samarbete för att undvika utebliven beskattning. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    6, 39 minuter
    Beredning
    2011-03-31
    Justering
    2011-05-05
    Debatt
    2011-05-18
    Beslut
    2011-05-18
  • Dokument & lagar

    Subsidiaritetsprövning av direktivförslag om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (CCCTB)

    Utlåtande 2010/11:SkU37

    EU-kommissionen vill ta fram en gemensam företagsskattebas inom EU, CCCTB. Skattebasen ska förenkla skattereglerna och röja undan skattehindren för företag som bedriver verksamhet i flera EU-länder. Företag och företagsgrupper inom EU ska själva kunna välja om de vill beskattas enligt EU-reglerna i stället för enligt nationella skatteregler. Riksdagen menar i ett motiverat yttrande till Europaparlamentet, Europeiska rådet och EU-kommissionen att delar av EU-förslaget i sitt nuvarande skick inte är förenliga med närhetsprincipen. Närhetsprincipen, eller subsidiaritetsprincipen, innebär att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt. På sikt kan en alltför omfattande tillämpning av de regler som ger unionen lagstiftningskompetens leda till en urholkning av medlemsstaternas suveränitet när det gäller att behålla tillräckliga skatteintäkter för att finansiera välfärden.
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    12, 47 minuter
    Beredning
    2011-04-14
    Justering
    2011-05-05
    Debatt
    2011-05-11
    Beslut
    2011-05-11
  • Dokument & lagar

    Allmänna motioner om taxering, skattebetalning och folkbokföring

    Betänkande 2010/11:SkU20

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om taxering, skattebetalning och folkbokföring. Motionerna handlar bland annat om skatte- och avgiftskontrollen, inbetalning av skatter och avgifter, behovet av synliga skatter, skatteflyktslagen, så kallad tredjemansrevision och skattenämnderna. Andra motioner handlar om folkbokföringsfrågor, skyddet för personuppgifter, ID-kortens utformning och hindersprövning.
    Behandlade dokument
    55
    Förslagspunkter
    14
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    29, 100 minuter
    Justering
    2011-02-17
    Debatt
    2011-03-09
    Beslut
    2011-03-09
  • Dokument & lagar

    Allmänna motioner om punktskatter

    Betänkande 2010/11:SkU21

    Riksdagen har beslutat om att be regeringen se över om skatteskillnaderna mellan diesel miljöklass 1 och miljöklass 3 kan minskas. I Sverige finns miljöklasserna 1, 2 och 3 för diesel. En lägre klass innebär en ur miljösynpunkt bättre produkt och lägre skatt. Europadiesel uppfyller i dag miljökraven i miljöklass 3. Men all diesel inom EU är numera svavelfri och europadieselns partikelutsläpp kan begränsas allt mer genom användningen av partikelfilter. Samtidigt säger riksdagen nej till övriga motioner från motionstiden 2010 om punktskatter. Motionerna handlar bland annat om skatt på handelsgödsel, bekämpningsmedel, avfallsförbränning och lotterier. Andra motioner handlar om privatinförsel av alkohol och tobak, försäljning i exportbutiker och trängselskatt.
    Behandlade dokument
    36
    Förslagspunkter
    17
    Reservationer
    13 
    Anföranden och repliker
    41, 144 minuter
    Justering
    2011-02-17
    Debatt
    2011-03-09
    Beslut
    2011-03-09
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

    Betänkande 2010/11:SkU1

    Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för utgiftsområdet skatt, tull och exekution. Regeringens förslag innebär cirka 10 miljarder kronor i budgetanslag för 2011 till Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket.
    Behandlade dokument
    7
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    15, 57 minuter
    Justering
    2010-12-02
    Debatt
    2010-12-09
    Beslut
    2010-12-14
  • Dokument & lagar

    Förfaranderegler för alternativa drivmedel

    Betänkande 2010/11:SkU17

    Regeringen får tydligare möjligheter att genom dispensbeslut befria bränslen som framställs av biomassa från energiskatt och koldioxidskatt. Regeringen ska också kunna ge skattebefrielse för annat bränsle som förbrukas inom pilotprojekt för teknisk utveckling av mer miljövänliga produkter. Skattebefrielsen ska kunna gälla även om bränslet ingår som en beståndsdel i ett annat bränsle. Bakgrunden är ett nytt bränslekvalitetsdirektiv från EU och att alla nu gällande dispensbeslut löper ut den 31 december 2010. De nya reglerna gäller från den 1 januari 2011.
    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    2, 10 minuter
    Justering
    2010-11-30
    Debatt
    2010-12-08
    Beslut
    2010-12-08
  • Dokument & lagar

    Upplagshavare för flygfotogen på flygplats samt kompletterande bestämmelser om skattefrihet för biogas

    Betänkande 2010/11:SkU10

    Den som lagrar flygfotogen på flygplats ska kunna ansöka om att bli så kallad upplagshavare för flygfotogen utan att behöva ha en viss lagringskapacitet. Det ska förbättra de små flygplatsernas konkurrenskraft. På stora flygplatser tankar flygbolagen sina plan hos så kallade upplagshavare. Upplagshavarna kan förvara och flytta bränsle inom EU utan att betala någon skatt för bränslet. För att räknas som upplagshavare måste ett företag i dag ha en lagerkapacitet på minst 500 kubikmeter. På mindre flygplatser finns det ofta ingen som har så stor lagringskapacitet. Det innebär att skattefriheten för flygbränsle i vissa fall inte får fullt genomslag. Därför försvinner nu kravet på en viss lagringskapacitet. En annan ändring innebär att skattefriheten för biogas garanteras när biogasen byter fysisk form. Skattefriheten ska gälla de aktörer som är godkända att hantera obeskattad biogas. Skattefriheten förutsätter att gasen befinner sig i ett skatteupplag när den övergår i vätskeform, eller hanteras av en godkänd lagerhållare när den övergår i gasform. Skattefriheten gäller även när biogas byter fysisk form hos andra aktörer om skattskyldighet för biogasen tidigare har inträtt. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.
    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    7, 19 minuter
    Justering
    2010-11-25
    Debatt
    2010-12-08
    Beslut
    2010-12-08