Sök

Regeringen har lämnat sin redovisning av ekonomin och verksamheterna i kommuner och landsting 2012. Finansutskottet ser positivt på att arbetet med öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården har stärkts för att det ska bli lättare att följa upp och jämföra vårdresultat. Utskottet välkomnar också regeringens redovisning av de specialdestinerade statsbidragen, det vill säga statsbidrag som är tidsbegränsade och knutna till en viss verksamhet eller åtgärd. Utskottet ser fram emot att regeringen fortsätter metodutvecklingen så att utvärderingen av de specialdestinerade statsbidragen kan bli ännu bättre. Utskottet noterar att regeringen har för avsikt att under hösten 2013 lämna ett förslag till ändringar i systemet för kommunalekonomisk utjämning. Ändringarna ska enligt förslaget träda i kraft den 1 januari 2014. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

15, 79 minuter

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-17

Beslut

2013-06-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för utgiftsområdet studiestöd. Totalt anslås cirka 22 miljarder kronor till studiestöd nästa år. Det är knappt 160 miljoner kronor mindre än anslagna medel för 2012. Anslagsminskningen beror bland annat på att färre personer väntas ansöka om studiemedel och att nivån på upplåningsräntan väntas bli lägre än 2012.

Utgifterna för studiemedel ökar med anledning av satsningar på yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning (yrkesvux), stimulans till kommunerna att bedriva lärlingsutbildning inom den gymnasiala vuxenutbildningen samt en tillfällig satsning på fler platser på yrkeshögskolan respektive universitet och högskolor. Den tillfälliga satsningen på arbetslösa ungdomar under 25 år som innebär att de under vissa förutsättningar kan få den högre bidragsnivån inom studiemedlen förlängs också. Även tilläggsbidraget till studerande med barn höjs.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

1

Justering

2012-12-06

Debatt

2012-12-17

Beslut

2012-12-18

Den som har bristande äldre studieresultat ska trots det kunna få studiemedel om de tidigare studierna har bedrivits för mer än tio år sedan. Regeln är annars att en studerande bara kan få studiemedel om han eller hon har bedrivit sina tidigare studier i normal takt. På en högskoleutbildning motsvarar normal takt 62,5 procent av högskolepoängen under de första 40 veckorna med studiemedel. Efter de 40 första veckorna är kravet 75 procent. Den nya regeln börjar gälla den 1 juli 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-12

Beslut

2013-06-12

Matematikundervisningen i grundskolan och motsvarande skolformer ska utökas med 120 timmar i grundskolan. Syftet är att öka elevernas kunskaper i matematik som har blivit sämre under 2000-talet. Totalt ökar antalet undervisningstimmar i matematik i grundskolan från 900 till 1020. Den totala undervisningstiden i grundskolan ökar på motsvarande sätt med 120 timmar.

Som en del i sin profilering har grundskolorna möjlighet att själva bestämma hur en del av undervisningstimmarna ska fördelas mellan olika ämnen. Timplanen för grundskolan ändras så att antalet undervisningstimmar i svenska, svenska som andraspråk, matematik och engelska inte får minskas till följd av skolans val.

De nya reglerna ska gälla från den 1 juli 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

4, 23 minuter

Justering

2013-03-21

Debatt

2013-04-24

Beslut

2013-04-24

Reglerna om karriärsteg för lärare ändras och ett nytt karriärsteg, förstelärare, införs. Skolhuvudmännen, det vill säga kommuner och andra som anordnar skolverksamhet, ska i fortsättningen besluta vilka lärare som uppfyller kvalifikationerna för att bli lektor eller förstelärare. I dag är det Skolverket som utser lektorer. För att uppmuntra skolhuvudmännen att inrätta systemet med lektorer och förstelärare ska det bli möjligt för dem som inför karriärstegen att söka statsbidrag. Statsbidraget ska användas till löneökningar och administreras av Skolverket.

Reglerna för lärarlegitimation ändras för lärare som dels har en examen på forskarnivå, dels har arbetat som lärare vid ett universitet, vid en högskola, inom skolväsendet eller motsvarande. Dessa lärare ska kunna få legitimation efter en introduktionsperiod på en termin, i stället för ett läsår som i dag.

Lagändringarna gäller från den 1 juli 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

11

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

20, 58 minuter

Justering

2013-05-23

Debatt

2013-06-05

Beslut

2013-06-05

Riksrevisionen har granskat Skolinspektionens behandling av ansökningarna från enskilda aktörer som vill starta friskolor. Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med anledning av granskningen. Riksdagen anser att det är viktigt att Skolinspektionen prövar ansökningarna på ett effektivt och likvärdigt sätt. Både riksdagen och regeringen håller med Riksrevisionen om att Skolinspektionens prövning kan utvecklas ytterligare. Riksdagen ser positivt på att det redan pågår ett förbättringsarbete inom Skolinspektionen som följer de flesta av Riksrevisionens rekommendationer och att regeringen följer utvecklingen.

Riksrevisionen anser bland annat att Skolinspektionen inte lägger tillräcklig tyngd vid att prövningen av ansökningarna ska bidra till att skapa ett varierat urval av friskolor och kommunala skolor. Riksdagen och regeringen håller inte med om detta, utan anser att Skolinspektionen i sin prövning endast kan beakta de kriterier som anges i skollagen. Riksrevisionen anser också att reglerna för prövning av ansökningar från enskilda aktörer som vill starta friskolor delvis är otydliga. Riksdagen vill avvakta med frågan tills den så kallade Friskolekommitténs utredning är klar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

20, 68 minuter

Justering

2013-05-02

Debatt

2013-05-16

Beslut

2013-05-16

Med anledning av ett tidigare tillkännagivande från riksdagen har regeringen lämnat en redogörelse för hur arbetet med de nya legitimationerna för lärare och förskollärare fortskrider. Skrivelsen innehåller bland annat uppgifter om antalet beviljade legitimationer, en ekonomisk analys och en finansieringsplan för det fortsatta arbetet. Enligt Skolverkets bedömning kommer totalt cirka 150 000 lärarlegitimationer att vara utfärdade före den 1 december 2013. Skolverket har fått 145 miljoner kronor i anslag för arbetet under 2013. Regeringen kommer även fortsättningsvis att noggrant följa Skolverkets arbete med hanteringen av legitimationsärenden och i samband med Skolverkets kontinuerliga redovisningar överväga om fler åtgärder behövs. Regeringen gör bedömningen att de åtgärder som redan vidtagits och som planeras ger förutsättningar för att systemet med legitimation för lärare och förskollärare ska kunna införas på ett så bra sätt som möjligt. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

14, 50 minuter

Justering

2013-05-02

Debatt

2013-05-16

Beslut

2013-05-16

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om asyl- och migrationsfrågor och om svenskt medborgarskap. Motionerna handlar om skyddsbehov, begreppet väpnad konflikt, könsrelaterad förföljelse, samarbetet inom EU, arbetskraftsinvandring, anhöriginvandring, verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut, visering och svenskt medborgarskap.

Behandlade dokument

59

Förslagspunkter

25

Reservationer

43 

Anföranden och repliker

55, 183 minuter

Justering

2013-04-11

Debatt

2013-04-24

Beslut

2013-04-25

Så länge den bortre gränsen i sjukförsäkringen finns kvar bör alla som behöver det få rehabilitering för att komma tillbaka i arbete i god tid innan de når den bortre gränsen. Det anser riksdagen och gjorde ett tillkännagivande till regeringen. Regeringen bör i 2013 års ekonomiska vårproposition meddela att den har för avsikt att återkomma till riksdagen i höstens budgetproposition med ett förslag som kan börja gälla den 1 januari 2014.

En så kallad rehabiliteringskedja med dess fasta tidsgränser för prövning av arbetsförmågan infördes 2008. Samtidigt infördes en bortre gräns för hur länge man kan få sjukpenning. Riksdagen konstaterar att det är svårt att få uppgift om de personer som har nått den bortre gränsen har fått rehabiliteringsinsatser innan de nått gränsen, när rehabiliteringen i så fall har skett och vilken omfattning den har haft. Om Försäkringskassan konstaterar att en person inte har fått den rehabilitering som behövs ska personen enligt riksdagen inte hänvisas till deltagande i arbetslivsintroduktion, ALI, hos Arbetsförmedlingen.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

46, 153 minuter

Beredning

2013-01-31

Justering

2013-03-05

Debatt

2013-03-13

Beslut

2013-03-14

Riksdagen godkände den nya nordiska konventionen om social trygghet. Den nya konventionen ska ersätta den gamla från 2003. Konventionen, som kompletterar EU-förordningar om samordning av de sociala trygghetssystemen, har dels anpassats till nya EU-bestämmelser, dels ändrats för att hantera problem som kan uppstå när personer rör sig mellan de nordiska länderna.

Konventionen innebär bland annat följande:

• EU-reglerna ska i de flesta fall också gälla icke-EU-medborgare som rör sig mellan de nordiska länderna.
• I fall där det är oklart vilket nordiskt land en person är bosatt i ska folkbokföringen vara avgörande.
• De nordiska länderna ska låta bli att kräva återbetalning av varandra när det gäller vissa kostnader för sjukvård, a-kassa och sjuktransport till hemlandet.
• Reglerna för gränsarbetare i samband med sjukskrivning och återgång till arbetet har blivit tydligare.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-02-12

Debatt

2013-03-06

Beslut

2013-03-06

Vissa regler som gäller socialavgifter ändras. En person som är anställd av en utländsk arbetsgivare som inte har kontor i Sverige kan ingå ett så kallat socialavgiftsavtal med arbetsgivaren. I stället för att arbetsgivaren betalar arbetsgivaravgifter i Sverige betalar den anställde själv sina socialavgifter i form av egenavgifter, samma typ av socialavgifter som egenföretagare betalar. Det här ändras nu så att den anställde i stället ska betala arbetsgivaravgifter.

I dag betalas egenavgifter enbart på sådana inkomster som inkomstbeskattas i Sverige. Det betyder att egenföretagare och anställda med socialavgiftsavtal som inte är skattskyldiga i Sverige inte betalar några socialavgifter, trots att de i vissa fall omfattas av det svenska socialförsäkringssystemet. Det här ändras så att egenavgifter betalas på alla avgiftspliktiga inkomster, inte bara på sådana inkomster som man betalar skatt för i Sverige.

De nya reglerna gäller från den 1 januari 2013 med vissa övergångsbestämmelser.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

15, 42 minuter

Beredning

2012-11-22

Justering

2012-11-27

Debatt

2012-12-05

Beslut

2012-12-05

En förälder kan ha rätt att skjuta upp sina betalningar av underhållsstöd till Försäkringskassan. När föräldern sedan betalar så ska det ske enligt en avbetalningsplan. Om föräldern inte har betalat en avbetalningspost i rätt tid så måste han eller hon senast fem månader därefter ha kommit i kapp med avbetalningsplanen. Har föräldern inte betalat alla delposter inom den angivna tiden så ska hela skulden betalas omedelbart. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2013.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

18, 55 minuter

Justering

2012-11-22

Debatt

2012-12-05

Beslut

2012-12-05

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 9,5 miljarder kronor i anslag till migrationsområdet. Mest pengar går till ersättningar och boendekostnader (4,6 miljarder kronor), Migrationsverket (3,0 miljarder kronor) och kostnader för prövningar i migrationsdomstolarna (548 miljoner kronor).

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

8

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

42, 139 minuter

Justering

2012-11-27

Debatt

2012-12-07

Beslut

2012-12-11

En rad regler inom socialförsäkringsområdet blir enklare från den 1 januari 2014.

Det innebär till exempel att den som vårdar en svårt sjuk närstående inte ska behöva anmäla vården direkt för att kunna få närståendepenning. Andra exempel är att sjukpenning ska kunna betalas ut för upp till sju dagar före det att sjukanmälan kom in till Försäkringskassan och att dagar i sjukperioder ska läggas samman om färre än 90 dagar har gått mellan perioderna.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-09-12

Debatt

2013-09-18

Beslut

2013-09-19

Gravida egenföretagare som utsätts för risker i sin arbetsmiljö får rätt till graviditetspenning. Om det finns risk för företagarens hälsa eller för skadlig inverkan på graviditeten eller fostret ska graviditetspenning betalas ut för varje dag som företagaren avstår från att arbeta.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2013-09-12

Debatt

2013-09-18

Beslut

2013-09-19

Riksrevisionen har granskat statens insatser vid mottagande och introduktion av asylsökande utifrån ett integrationsperspektiv. Granskningen gäller åren 2010-2012. Regeringen har lämnat sina synpunkter på granskningen i en skrivelse.

I sin granskning har Riksrevisionen bland annat kommit fram till att samordningen mellan Migrationsverket och Arbetsförmedlingen kan förbättras. Det gäller exempelvis kartläggningen av asylsökandes yrkes- och utbildningsbakgrund. Regeringen håller med om detta och meddelar att man kommer att se över hur samarbetet mellan de två myndigheterna kan bli mer effektivt.

Riksdagen delar regeringens uppfattning om att tidiga insatser som främjar integration är betydelsefulla för den framtida etableringen i samhället för en asylsökande. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 31 minuter

Justering

2013-06-04

Debatt

2013-06-17

Beslut

2013-06-18

Det ska införas ett uppehålls- och arbetstillstånd för högkvalificerad arbetskraft från länder utanför EU. Tillståndet ska heta EU-blåkort och innebär att svenska regler anpassas till EU-regler.

För att få ett blåkort krävs bland annat att lönen för anställningen är minst en och en halv genomsnittlig svensk bruttoårslön och att personen har högskoleutbildning eller fem års motsvarande yrkeserfarenhet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2013. Riksdagen sade ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-13

Beslut

2013-06-13

Riksdagen godkände en konvention om social trygghet mellan Sverige och Indien. Konventionen samordnar ländernas lagar om ålders-, efterlevande- och invaliditetspension samt sjuk- och aktivitetsersättning. Den innebär i princip inte några nya åtaganden för Sverige.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 19 minuter

Justering

2013-05-28

Debatt

2013-06-05

Beslut

2013-06-05

Migrationsverket får ökade möjligheter att anvisa asylsökande ensamkommande barn till en kommun som ska ordna boende till barnet. Migrationsverket ska kunna göra detta även om det inte finns någon överenskommelse mellan verket och kommunen om mottagande av ensamkommande barn.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Justering

2013-09-12

Debatt

2013-09-18

Beslut

2013-09-19

Riksdagen menar att Försäkringskassans nya metod för att bedöma arbetsförmåga bör utvärderas grundligt innan den försöksverksamhet som pågår i dag utvidgas till fler landsting. Därför uppmanade riksdagen regeringen att göra en utvärdering av de försök som hittills gjorts med metoden och sedan återkomma till riksdagen. Tillkännagivandet kommer med anledning av ett initiativ från socialförsäkringsutskottet.

Försäkringskassans nya metod kallas aktivitetsförmågeutredning, AFU, och ska bedöma arbetsförmåga för de som varit sjukskrivna i 180 dagar. Metoden har testats under 2011 och 2012. Riksdagen konstaterar att metoden har mötts av kritik från flera håll. Samtidigt har Försäkringskassan meddelat att man utan vidare utvärdering kommer att utvidga försöksverksamheten med metoden till åtta landsting. Innan detta sker måste metoden utvärderas grundligt, anser riksdagen. Framför allt är det viktigt att ta reda på om metoden uppfyller kravet på att varje ärende ska prövas individuellt.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

26, 70 minuter

Justering

2013-06-11

Debatt

2013-06-13

Beslut

2013-06-13