Sök

Skatteutskottet har granskat en skrivelse från regeringen om Skatteverkets åtgärder för skattekontroll av företag. Skrivelsen baserar sig på en granskning som Riksrevisionen har gjort. Regeringen är nöjd med att Skatteverket arbetar mer förebyggande än tidigare. Regeringen anser att Riksrevisionens granskning är en viktig del i Skatteverkets arbete med att göra kontrollen mer effektiv. Riksdagen konstaterar att Skatteverket till stor del håller med Riksrevisionens om dess analys. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 53 minuter

Justering

2013-03-26

Debatt

2013-04-17

Beslut

2013-04-17

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om skatteförfarandet och folkbokföringen. Motionerna om skatteförfarandet handlar bland annat om arbetet mot skatteflykt och skattefusk. Motionerna om folkbokföring tar bland annat upp barn som bor turvis hos föräldrarna, gifta par där den ena maken flyttar till äldreboende och utredningar vid adressbyte.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

15

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

20, 97 minuter

Justering

2013-02-21

Debatt

2013-03-13

Beslut

2013-03-14

Tullverket har rätt att kontrollera att alkohol, tobak och energi förs in i Sverige på ett korrekt sätt. Kontrollen får idag endast göras under pågående vägransport. Nu ska Tullverket även få kontrollera varor som är under transport men som tillfälligt förvaras i en lokal. Några andra ändringar är att:

• reglerna om uppskjuten skattebetalning vid import förtydligas
• reglerna om transport av varor från små vinproducenter blir tydligare
• Skatteverkets beskattningsdatabas får behandla uppgifter från EU:s system för kontroll av flyttningar av alkohol, tobak och energi. Tullverket får direktåtkomst till uppgifterna.
• det så kallade säkerhetsbeloppet vid transporter av etanol via rörledningar eller i bulk med fartyg sänks.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-09-27

Debatt

2012-10-17

Beslut

2012-10-17

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om punktskatter och några motioner som lämnats med anledning av regeringens proposition Investeringar för ett starkt och hållbart trafiksystem. Orsaken är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om energi- och koldioxidskatt i allmänhet, skatt på elektrisk kraft, skatt på drivmedel, jordbrukets drivmedelsskatter, skatt på fartygsbränsle och miljöskatt på flyg, fordonsskatt, trängselskatt samt skatt på alkohol och tobak. Andra frågor som tas upp är privatinförsel av alkohol och försäljning i exportbutiker, tobaksskatt och flyttning av punktskattepliktiga varor, skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel samt skatt på fluorerade växthusgaser. Motionerna innehåller också förslag om skatt på avfall som deponeras och på avfallsförbränning samt skatt på naturgrus, animaliska livsmedel, lotterier, socker och fett, frukt och grönt samt gruvverksamhet.

Behandlade dokument

61

Förslagspunkter

20

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

26, 107 minuter

Justering

2013-03-05

Debatt

2013-03-20

Beslut

2013-03-21

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om mervärdesskatt. Motionerna tar bland annat upp frågor som rör skattesatser samt reglerna för avdragsrätt och för ideell verksamhet.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

12, 56 minuter

Justering

2013-02-21

Debatt

2013-03-13

Beslut

2013-03-14

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om beskattning av företag, kapital och fastigheter. Man hänvisar bland annat till arbete som redan pågår inom företags- och kapitalbeskattningen.

Behandlade dokument

62

Förslagspunkter

15

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

29, 114 minuter

Justering

2013-03-05

Debatt

2013-03-20

Beslut

2013-03-21

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om inkomstskatt. Motionerna handlar om skatteskala och grundavdrag, pensionsförsäkringar, personalvårdsförmåner, hälsofrämjande åtgärder, förmånsvärde för vissa miljöbilar, personaloptioner och kostnadsersättningar från kommunen. Andra motioner handlar om gåvor och bidrag till ideella ändamål, plockning av bär, svamp och kottar, HUS-avdrag, fackförenings- och a-kasseavgift, reseavdrag och tjänsteställe samt dubbelbeskattningsavtal.

Behandlade dokument

99

Förslagspunkter

14

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

32, 125 minuter

Justering

2013-03-12

Debatt

2013-03-27

Beslut

2013-03-27

Riksdagen har tidigare beslutat om vissa ändringar av den skattemässiga hanteringen av ekonomiska styrmedel för biodrivmedel (se 2012/13:FiU1). Regeringen har ansökt hos EU-kommissionen om statsstödsgodkännande, men det är osäkert om godkännandet kommer att kunna vara klart när lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2013. Riksdagen beslutade därför att ändra sitt tidigare beslut. Ändringen innebär att riksdagen ger regeringen rätt att bestämma när vissa paragrafer i lagförslaget som kräver statsstödsgodkännande ska börja gälla.

Förslagspunkter

1

Justering

2012-11-20

Debatt

2012-11-21

Beslut

2012-11-21

Regeringen vill fortsätta att utreda personalliggare för byggbranschen för att minska svartarbete. Riksdagen vill i stället att regeringen återkommer med ett förslag som kan börja gälla redan under 2013 och gjorde ett tillkännagivande till regeringen.

Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med att man sa ja till regeringens förslag om personalliggare i tvätteribranschen från den 1 april 2013. Ställningstagandet gjordes med anledning av motioner från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet och bakom förslaget står även Miljöpartiet och Sverigedemokraterna.

Personalliggare finns sedan 2007 i restaurang- och frisörsbranscherna. Den som bedriver verksamheten måste varje dag anteckna i personalliggaren vilka som är verksamma i lokalen och när. Skatteverket kan göra oanmälda besök för att kontrollera att allt går rätt till.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

33, 112 minuter

Justering

2012-12-12

Debatt

2013-01-23

Beslut

2013-01-23

Energiprodukter som säljs, förbrukas eller är avsedda att förbrukas som tillsatser i motorbränsle eller som medel för att öka motorbränslets volym ska beskattas. Tillsatserna, ofta kallade additiv, tillsätts exempelvis för att hålla bränslesystemen renare eller motverka knackningar i motorn. De beskattas redan i dag när de ingår som en del av ett färdigt drivmedel och förslagen påverkar därmed inte beskattningen av drivmedel. Förslagen är en följd av en dom i EU-domstolen och syftet är att anpassa de svenska bestämmelserna till EU:s regler. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-11-22

Debatt

2012-12-05

Beslut

2012-12-05

När Skatteverket bestämmer taxeringsvärden för kraftvärmeverk vid allmän fastighetstaxering 2013 och särskild fastighetstaxering 2014-2018 ska myndigheten utgå från värdet av elproduktionen men inte värmeproduktionen. Det innebär att Skatteverket fortsätter att göra som tidigare. Den nya lagen är tillfällig och ska ge tid för att se över reglerna om fastighetstaxering av kraftvärmeverk och värmecentraler.

Bakgrunden är att det i ett kraftvärmeverk produceras både el och varmvatten. Vid fastighetstaxeringen ska Skatteverket egentligen ta hänsyn till både el- och värmeproduktion. När Skatteverket förberedde 2013 års allmänna fastighetstaxering kom det fram att myndigheten har taxerat kraftvärmeverken på ett felaktigt sätt under de senaste decennierna. Vid tidigare taxeringar har myndigheten inte tagit hänsyn till eller beskattat värmeproduktionen.

Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-11-22

Debatt

2012-12-05

Beslut

2012-12-05

Inkomstskattelagen rättas till när det gäller resultatberäkning vid vissa fastighetsavyttringar. Rättelsen innebär en redaktionell ändring i 45 kap. 4 § inkomstskattelagen så att det klart framgår att tillämpningen av bestämmelsen inte förutsätter avyttring av minst två taxeringsenheter. När inkomstskattelagen infördes fick bestämmelsen av misstag en annan innebörd som inte var avsedd. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-11-22

Debatt

2012-12-05

Beslut

2012-12-05

HUS-avdraget kompletteras med läxhjälp från den 1 januari 2013. Det innebär att hjälp med läxor och annat skolarbete till barn och unga som är elever i grundskolan, gymnasieskolan och motsvarande skolformer uttryckligen ska omfattas av skattereduktionen för hushållsarbete. Arbetet ska utföras i eller i nära anslutning till bostaden.

Bakgrunden är att det har visat sig vara svårt att tillämpa reglerna om skattereduktion för läxhjälp i samband med barnpassning. Genom att skilja på läxhjälp och barnpassning ska det bli mindre problem med kontroller och gränsdragningar.

Förslaget beräknas minska statens skatteinkomster med 10 miljoner kronor 2013 och därefter med 25 miljoner kronor per år.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Justering

2012-11-27

Debatt

2012-12-05

Beslut

2012-12-05

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för utgiftsområdet skatt, tull och exekution. Det betyder drygt 10 miljarder kronor i anslag till Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket för 2013.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

7, 49 minuter

Justering

2012-11-22

Debatt

2012-12-05

Beslut

2012-12-06

I dag kan regeringen upphäva en allmän domstols beslut om utvisning på grund av brott eller bevilja uppehållstillstånd om utvisningen av olika anledningar inte kan genomföras. Det kan till exempel vara vid risk för dödsstraff och tortyr vid ett återvändande eller om den som utvisningsbeslutet gäller är allvarligt sjuk. Dessa ärenden flyttas över till den ordinarie migrationsprocessen och ska hanteras av Migrationsverket och migrationsdomstolarna.

Det är också regeringen som genom nåd kan befria en person från straff. När någon ansöker om nåd ska han eller hon inte längre automatiskt få uppskov med att avtjäna sitt fängelsestraff.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2013. Riksdagen sade ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

3, 12 minuter

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-13

Beslut

2013-06-13

Arbetsgivare som anställer utlänningar som inte har rätt att vistas i Sverige ska kunna straffas. Arbetsgivaren ska kunna dömas till böter eller, när omständigheterna är försvårande, till fängelse i högst ett år. Oavsett om ett straff krävs ut eller inte ska den som anställer utlänningar utan tillstånd betala en särskild avgift. Brott ska också kunna leda till att rätten till offentliga stöd och bidrag försvinner.

Utlänningar som saknat rätt att vistas i Sverige ska enligt lagen ha rätt att få lön och annan ersättning för arbete som de har utfört. Om det uppstår en tvist om innestående ersättning ska lönen åtminstone motsvara tre månaders heltidsarbete för den minimilön som följer av kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. För att underlätta för utlänningen att få rätt till ersättning ska han eller hon kunna få ett förlängt uppehållstillstånd.

Speciella regler om ansvar ska gälla för uppdragsgivare som anlitar en underentreprenör för att genomföra ett entreprenadavtal. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med den ändringen att de nya reglerna ska börja gälla den 1 augusti i stället för den 1 juli 2013.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

8

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

37, 128 minuter

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-13

Beslut

2013-06-13

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om vuxenutbildning. Orsakerna är främst pågående arbete och att riksdagen tidigare tagit ställning i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om vuxenutbildningens uppdrag och styrkor, livslångt lärande, regionalt samarbete kring kommunal vuxenutbildning, nya utbildningar och regelverket för yrkeshögskoleutbildning. Andra motioner tar upp frågor om validering, erkännande av yrkes- och utbildningskvalifikationer och utbildning i svenska för invandrare.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

7

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

15, 70 minuter

Justering

2013-03-14

Debatt

2013-03-27

Beslut

2013-04-10

Riksdagen sa nej till motioner om högskolan från allmänna motionstiden 2012. Orsaken är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i flera frågor. Motionerna handlar bland annat om högskoleutbildningarnas arbetsmarknadsanknytning, pedagogisk utveckling, andrahandsuthyrning av bostäder till studenter och inrättande av nya utbildningar. Andra motioner tar upp lärarutbildningens innehåll, regler om tillträde till högre utbildning, breddad rekrytering och studentinflytande.

Behandlade dokument

64

Förslagspunkter

8

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

19, 82 minuter

Justering

2013-03-07

Debatt

2013-03-20

Beslut

2013-03-20

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om skolan. En orsak är att det redan pågår arbete inom flera av de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om skolpolitik och skolreformer, kommunernas resurstilldelning, fristående skolor, skolplikt och rätt till utbildning. Andra motioner tar upp frågor som rör skolans värdegrund, betyg, lärarlegitimation, fortbildning för lärare i vissa ämnen och studie- och yrkesvägledning. Ytterligare motioner handlar om skolbibliotek, IT i skolan, elevhälsa, mobbning och diskriminering, jämställdhet och genus, inflytande i skolan och vissa undervisningsämnen.

Behandlade dokument

101

Förslagspunkter

29

Reservationer

37 

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-12

Beslut

2013-06-12

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om grundskolan och fritidshem. Motionerna handlar bland annat om elevers utveckling mot målen i grundskolan, läromedel, särskilda ämnen i grundskolan, modersmålsundervisning och avgifter.

Behandlade dokument

43

Förslagspunkter

15

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

20, 98 minuter

Justering

2013-02-21

Debatt

2013-03-07

Beslut

2013-03-13