Sök
104 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, kadep, Kammarens föredragningslistor, Ministerrådsmöten (arkiv), Riksrevisionens granskningsrapporter, 2012/13, 2010/11, 1897, Justitieutskottet, Näringsutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Granskning av grönbok om klimat- och energipolitiken till 2030
Utlåtande 2012/13:NU24
Riksdagen har granskat en så kallad grönbok från EU-kommissionen som handlar om klimat- och energipolitiken fram till år 2030. En grönbok är ett dokument som är tänkt att stimulera den offentliga debatten inom ett visst område. Kommissionen konstaterar att det redan finns en tydlig ram för hur EU ska bedriva sin klimat- och energipolitik fram till år 2020 men att det nu är dags att börja arbeta fram en ny ram för politiken inom det här området till år 2030. Kommissionen vill ha svar på ett antal frågor om hur ramverket kan utformas. Avsikten är sedan att kommissionen ska följa upp grönboken med förslag om hur EU kan gå vidare med klimat- och energipolitiken för perioden 2020-2030.
Regeringen har framfört sina synpunkter på grönboken och anser att ett klimat- och energiramverk för 2030 bör utarbetas så snart som möjligt. Detta bland annat för att det europeiska näringslivet ska kunna få grepp om hur EU:s framtida klimat- och energipolitik kommer att se ut. Riksdagen delar regeringens uppfattning. Både regeringen och riksdagen anser också att EU bör besluta om ett ambitiöst bindande mål för hur mycket EU:s utsläpp av växthusgaser bör minska till år 2030.
Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 44, 114 minuter
- Justering
- 2013-06-11
- Debatt
- 2013-06-17
- Beslut
- 2013-06-17
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om administration i strukturfondsprojekt
Betänkande 2012/13:NU22
Riksrevisionen har granskat om regeringen och de förvaltande myndigheterna, det vill säga Svenska ESF-rådet och Tillväxtverket, har skapat förutsättningar för en mer effektiv användning av medlen från EU:s strukturfonder genom att förenkla administrationen i strukturfondsprojekten. Regeringen har lämnat sina synpunkter på granskningen i en skrivelse.
Strukturfondsmedel är pengar från EU:s budget som ska användas till att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna inom EU. Riksdagen betonar betydelsen av EU:s strukturfondsprogram och de insatser som därigenom görs för regional tillväxt i Sverige. Man betonar också att det är viktigt att pengarna används på ett så effektivt sätt som möjligt. I skrivelsen redogör regeringen för det arbete som pågår för att förenkla administrationen i strukturfondsprojekten. Riksdagen stödjer arbetet och anser att det ligger i linje med de möjligheter till förenklingar som Riksrevisionen pekar på i sin rapport.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 18, 46 minuter
- Justering
- 2013-06-04
- Debatt
- 2013-06-17
- Beslut
- 2013-06-17
- Dokument & lagar
Förbättrade möjligheter till licensiering av upphovsrätt
Betänkande 2012/13:NU21
I dag finns vissa möjligheter att ingå avtal med en organisation som företräder upphovsmän och på det sättet få rätt att använda också verk av upphovsmän som inte företräds av organisationen. Det kallas avtalslicens. De fall när avtalslicens får användas står angivna i upphovsrättslagen. Möjligheterna att använda avtalslicens utökas nu.
Det innebär bland annat att bibliotek och arkiv får större möjligheter att digitalisera sina samlingar och göra dem tillgängliga för allmänheten. Radio- och tv-företag får rätt att ingå avtal om att göra sina program tillgängliga på begäran av enskilda lyssnare eller tittare, till exempel via företagets webbplats. Det kommer även finnas en generell avtalslicens som innebär att två parter kan komma överens om att använda heltäckande avtal i stället för individuella även i andra situationer än de som specifikt står angivna i lagen. Skyddstiden för musikinspelningar och andra ljudupptagningar förlängs från 50 till 70 år, en anpassning till EU-regler.
Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 12
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 10, 38 minuter
- Justering
- 2013-06-04
- Debatt
- 2013-06-17
- Beslut
- 2013-06-17
- Dokument & lagar
Tolkning och översättning i brottmål
Betänkande 2012/13:JuU23
Om en person som är misstänkt för ett brott inte behärskar svenska ska han eller hon ha rätt till tolk vid sammanträden i rätten och under förhör i samband med förundersökningen. Samma regler ska gälla om den misstänkte behöver tolk på grund av hörselnedsättning eller talsvårigheter. Den som behöver en tolk får i praktiken det redan i dag, men lagen ska ändras så att det blir tydligare att detta är obligatoriskt.
En rad andra ändringar i reglerna införs också:
- Domstolen eller den myndighet som utreder brottet ska vara skyldig att översätta sådana handlingar, eller delar av handlingar, som är viktiga för att den som är misstänkt för ett brott ska kunna ta till vara sin rätt. Översättningen kan vara muntlig om det är lämpligt.
- Den som döms för ett brott och har använt tolk i överläggningar med sin försvarare ska inte behöva betala för tolkningen, oavsett om det är en offentlig eller privat försvarare.
- Kompetenskravet skärps för tolkar och översättare som anlitas av domstolar och brottsutredande myndigheter.
- Om det är möjligt ska en auktoriserad tolk eller översättare anlitas.
- Även tolkar som inte är auktoriserade ska ha tystnadsplikt då de anlitas i samband med brottmål.
De nya reglerna gäller från den 1 oktober 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 10, 31 minuter
- Justering
- 2013-05-30
- Debatt
- 2013-06-17
- Beslut
- 2013-06-17
- Dokument & lagar
Granskning av meddelande om smart lagstiftning
Utlåtande 2012/13:NU23
EU-kommissionen har lämnat en redogörelse för hur arbetet med att förenkla reglerna för små och medelstora företag har fortskridit sedan starten 2011. Riksdagen anser att det är viktigt att EU arbetar för att förenkla för företagen och för att minska deras administrativa kostnader. Men riksdagen anser att det är problematiskt att EU-kommissionen talar om undantagsregler som ska gälla för mikroföretag samt små och medelstora företag när dessa utgör 99,8 procent av alla företag i både Sverige och EU. Riksdagen anser också att målet bör vara att skapa likvärdig lagstiftning för alla företag oavsett storlek, i stället för att försöka skapa generella undantag från bestämmelser i lagen för vissa företag. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2013-05-16
- Debatt
- 2013-05-29
- Beslut
- 2013-05-29
- Dokument & lagar
Ingripande mot marknadsmissbruk vid handel med grossistenergiprodukter
Betänkande 2012/13:NU18
Det blir en ny lag om ingripande mot marknadsmissbruk vid viss handel med el och gas. Lagen kompletterar en EU-förordning och innebär bland annat att det blir straffbart att bryta mot de förbud mot insiderhandel som finns i förordningen. Lagförslaget innehåller även bestämmelser om vissa nya uppgifter för den nationella tillsynsmyndigheten, som i dagsläget är Energimarknadsinspektionen.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2013-05-14
- Debatt
- 2013-05-29
- Beslut
- 2013-05-29
- Dokument & lagar
Olagligt statsstöd
Betänkande 2012/13:NU19
En ny lag ska reglera stödgivares och stödmottagares skyldigheter när så kallat olagligt statsstöd har lämnats. EU:s regler innebär ett generellt förbud mot statligt stöd. Men statsstöd kan i vissa fall vara förenligt med EU:s inre marknaden och är i så fall tillåtet. Innan ett EU-land ger sådant statsstöd måste det först godkännas av EU-kommissionen. Annars är det olagligt. Ett EU-land som har lämnat olagligt stöd ska återkräva det och den som har tagit emot sådant stöd ska återbetala det med ränta. Den nya lagen handlar om tillämpningen av statsstödsreglerna och börjar gälla den 1 juli 2013.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2013-05-14
- Debatt
- 2013-05-29
- Beslut
- 2013-05-29
- Dokument & lagar
Förstärkt straffrättsligt skydd vid grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning
Betänkande 2012/13:JuU25
Att skada eller förstöra en närstående persons egendom eller att bryta mot ett kontaktförbud ska från den 1 juli 2013 kunna bedömas som grov fridskränkning eller grov kvinnofridskränkning. De brottstyper som sedan tidigare kan utgöra fridskränkningsbrott är brott mot liv och hälsa, brott mot frihet och frid samt sexualbrott. Skadegörelsebrott riktar sig visserligen inte mot en persons liv, hälsa, frihet eller frid, men kan enligt riksdagen ändå innebära att brottsoffrets integritet kränks. Även överträdelse av kontaktförbud kan innebära en kränkning av integriteten.
Minimistraffet för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning höjs från sex till nio månaders fängelse. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 8, 40 minuter
- Justering
- 2013-05-16
- Debatt
- 2013-05-29
- Beslut
- 2013-05-29
- Dokument & lagar
En ny kameraövervakningslag
Betänkande 2012/13:JuU22
En ny kameraövervakningslag införs från den 1 juli 2013. Huvudprinciperna i den nya lagen är desamma som enligt nuvarande regler. För att sätta upp kameror på allmänna platser som gator och torg krävs även i fortsättningen tillstånd. Den nya lagen ger dock större möjligheter till kameraövervakning utan krav på tillstånd på vissa platser, bland annat i butiker, tunnelbanan och parkeringshus.
För att förstärka integritetsskyddet ska personer som blivit filmade kunna få rätt till ersättning när lagen inte följs. Sekretesskyddet och kraven på säkerhet för inspelat material förstärks också.
- Behandlade dokument
- 19
- Förslagspunkter
- 18
- Reservationer
- 17
- Anföranden och repliker
- 8, 54 minuter
- Beredning
- 2013-04-16
- Justering
- 2013-05-16
- Debatt
- 2013-05-29
- Beslut
- 2013-05-29
- Dokument & lagar
Kränkande fotografering
Betänkande 2012/13:JuU21
Det nya brottet kränkande fotografering införs i lagen från den 1 juli 2013. Det innebär att det blir förbjudet att i hemlighet fotografera eller filma någon som befinner sig i sin privata miljö eller på en annan plats som är avsedd att vara privat, på en toalett, i ett omklädningsrum eller liknande. För att en fotografering ska vara straffbar krävs också att den sker utan tillåtelse från den som blir fotograferad. Straffet blir böter eller fängelse i högst två år.
En fotografering ska inte räknas som brottslig om den är försvarlig med tanke på syfte och sammanhang. Det kan till exempel handla om en fotografering som utgör ett journalistiskt nyhetsarbete. Bestämmelsen ska inte heller gälla den som fotograferar någon inom ramen för en myndighets verksamhet. För att avgöra om en fotografering är försvarlig ska en helhetsbedömning göras i det enskilda fallet.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 13, 60 minuter
- Beredning
- 2013-03-12
- Justering
- 2013-05-16
- Debatt
- 2013-05-29
- Beslut
- 2013-05-29
- Dokument & lagar
FN:s internationella brottmålstribunaler – avveckling och restfunktioner
Betänkande 2012/13:JuU18
De internationella brottmålstribunalerna för före detta Jugoslavien och Rwanda ska avvecklas. FN:s säkerhetsråd har beslutat att arbetet med att avsluta verksamheterna ska göras av en gemensam internationell avvecklingsmekanism som tillfälligt ersätter tribunalerna.
De särskilda regler som gäller för Sveriges rättsliga samarbete med de båda tribunalerna ska också gälla i förhållande till avvecklingsmekanismen. Svenska domstolar och åklagare ska även få söka rättslig hjälp från tribunalerna, inklusive avvecklingsmekanismen, och från Internationella brottmålsdomstolen.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2013-05-14
- Debatt
- 2013-05-23
- Beslut
- 2013-05-29
- Dokument & lagar
En skärpt sexualbrottslagstiftning
Betänkande 2012/13:JuU20
Sexualbrottslagstiftningen ändras på en rad punkter. Syftet är att förstärka skyddet för den sexuella integriteten och den sexuella självbestämmanderätten. Lagen anpassas också så att den följer Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp.
- Bestämmelsen om våldtäkt utvidgas. Begreppet "hjälplöst tillstånd" ersätts av det vidare begreppet "särskilt utsatt situation". Så ska även situationer där ett offer möter övergreppet med passivitet kunna räknas som våldtäkt.
- Allvarliga sexuella övergrepp mot barn ska i större utsträckning kunna bedömas som grova brott av domstolarna. För dessa brott höjs också minimistraffet från fängelse i sex månader till fängelse i ett år.
- Den som köper sexuella handlingar av barn eller utnyttjar barn för sexuell posering utomlands kan straffas för det i Sverige även om det är tillåtet i det andra landet. Det vill säga, kravet på så kallad dubbel straffbarhet avskaffas.
- Preskriptionstiden för utnyttjande av barn för sexuell posering förlängs genom att den börjar löpa först den dag barnet fyller eller skulle ha fyllt 18 år.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2013.
- Behandlade dokument
- 23
- Förslagspunkter
- 25
- Reservationer
- 15
- Anföranden och repliker
- 53, 154 minuter
- Justering
- 2013-05-02
- Debatt
- 2013-05-22
- Beslut
- 2013-05-23
- Dokument & lagar
Förfalsknings- och sanningsbrotten
Betänkande 2012/13:JuU24
Urkundsbegreppet vidgas till att omfatta fler handlingar i elektronisk form. Det innebär att förfalskning av sådana handlingar kan bestraffas som urkundsförfalskning. Tidigare har främst handlingar i pappersform räknats som urkunder.
Straffbestämmelserna för så kallade sanningsbrott ska även gälla uppgifter som lämnas elektroniskt. Exempel på sanningsbrott är osann försäkran och osant intygande.
Syftet med lagändringarna är att få moderna regler som är anpassade till användningen av handlingar i elektronisk miljö. Ändringarna börjar gälla den 1 juli 2013.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 1, 4 minuter
- Justering
- 2013-05-02
- Debatt
- 2013-05-22
- Beslut
- 2013-05-23
- Dokument & lagar
Dataskydd vid europeiskt polissamarbete och straffrättsligt samarbete
Betänkande 2012/13:JuU19
Reglerna för behandling av personuppgifter inom brottsbekämpning justeras och kompletteras genom en ny lag. I och med den nya lagen genomförs de återstående delarna av EU:s rambeslut om skydd av personuppgifter som behandlas inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete, det så kallade dataskyddsrambeslutet. Enligt den nya lagen ska svenska myndigheter som tar emot personuppgifter från ett annat EU-land följa de villkor för användningen som uppgiftslämnaren har satt. På motsvarande sätt anger svenska myndigheter villkoren då man lämnar ut uppgifter till ett annat EU-land. Bestämmelserna gäller inte behandling av personuppgifter som rör nationell säkerhet.
Förutom EU gäller bestämmelserna också Island, Norge, Schweiz och Liechtenstein.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 9 minuter
- Justering
- 2013-04-18
- Debatt
- 2013-05-02
- Beslut
- 2013-05-15
- Dokument & lagar
Näringspolitiska frågor
Betänkande 2012/13:NU11
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om näringspolitiska frågor. Motionerna handlar om företagsfrämjande åtgärder, socialt företagande, och olika näringsgrenar som bland annat turism, kulturella och kreativa näringar och mjukvarubranschen.
- Behandlade dokument
- 57
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 11
- Anföranden och repliker
- 71, 237 minuter
- Justering
- 2013-04-11
- Debatt
- 2013-04-25
- Beslut
- 2013-05-02
- Dokument & lagar
Naturgasfrågor
Betänkande 2012/13:NU16
En gräns för hur stora intäkter naturgasföretagen får ha ska sättas i förväg i form av en så kallad intäktsram. Intäktsramen ska gälla företagets intäkter från överföring och lagring av naturgas och från tillträde till en förgasningsanläggning. Det här innebär att naturgasmarknaden får samma typ av regler som redan gäller på elmarknaden. Syftet med lagändringen är bland annat att öka förutsägbarheten för både naturgasföretagen och deras kunder. Intäktsramen ska sättas för en tillsynsperiod i taget, vanligen för fyra år.
Regeringen ska kunna utse en myndighet eller ett företag till ansvarig för att balansen mellan uttag och tillförsel av naturgas i det nationella naturgassystemet upprätthålls på kort sikt. Uppdraget ska utföras under Energimarknadsinspektionens tillsyn. Tidigare har Svenska kraftnät haft uppdraget.
Lagändringarna ska gälla från den 1 juni 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 1, 1 minuter
- Justering
- 2013-04-11
- Debatt
- 2013-04-24
- Beslut
- 2013-04-24
- Dokument & lagar
Prövning av nätkoncession
Betänkande 2012/13:NU12
Behandlingen av ansökningar om tillstånd att bygga och använda starkströmsledningar, så kallad nätkoncession, ska bli enklare. Samtidigt blir processen mindre resurskrävande både för elnätsföretagen och för myndigheterna. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om elmarknadspolitiska frågor. Motionerna handlar bland annat om elområden, mätning och debitering av el, utbyggnad av elnäten och kommunala energibolag.
- Behandlade dokument
- 18
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 13
- Anföranden och repliker
- 27, 101 minuter
- Justering
- 2013-04-11
- Debatt
- 2013-04-24
- Beslut
- 2013-04-24
- Dokument & lagar
Granskning av handlingsplan för detaljhandeln och grönbok om otillbörliga affärsmetoder
Utlåtande 2012/13:NU20
Näringsutskottet har granskat en grönbok från EU-kommissionen om så kallade otillbörliga affärsmetoder, det vill säga metoder som strider mot god affärssed och god tro. Syftet med grönboken är att identifiera och samla in information om problemet, starta en diskussion och identifiera eventuella behov av åtgärder. Utskottet vill hellre se lösningar på nationell nivå och frivilliga lösningar än tvingande EU-lagstiftning. Om EU ska ha gemensamma regler på området är det viktigt att både problembeskrivningen och bedömningen av vilka behov som finns är välgrundade.
Utskottet har också granskat ett meddelande från EU-kommissionen om en europeisk handlingsplan för handel och distribution. Utskottet välkomnar att kommissionen tar ett helhetsgrepp när det gäller detaljhandeln. Utskottet poängterar att det är viktigt att undanröja de hinder som fortfarande finns för en väl fungerande EU-marknad, både inom detaljhandeln och på andra områden. Kommissionens arbete för att stärka konsumentinflytandet och e-handeln och skapa en miljömässigt hållbar detaljhandelskedja är enligt utskottet särskilt viktiga områden i handlingsplanen.
Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 6, 18 minuter
- Justering
- 2013-04-11
- Debatt
- 2013-04-24
- Beslut
- 2013-04-24
- Dokument & lagar
Energipolitiska frågor
Betänkande 2012/13:NU17
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om olika energipolitiska frågor. Motionerna handlar om biogas, vindkraft, solenergi, vågkraft, fastprissystem, energieffektivisering och vissa övriga energipolitiska frågor.
- Behandlade dokument
- 20
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 14
- Anföranden och repliker
- 36, 128 minuter
- Justering
- 2013-03-26
- Debatt
- 2013-04-17
- Beslut
- 2013-04-18
- Dokument & lagar
Handelspolitiska frågor
Betänkande 2012/13:NU13
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om olika handelspolitiska frågor.
- Behandlade dokument
- 16
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 11
- Anföranden och repliker
- 23, 83 minuter
- Justering
- 2013-03-26
- Debatt
- 2013-04-17
- Beslut
- 2013-04-17