Sök

Statsbudgeten för 2013 ändras. Ändringarna gäller totalt 46 anslag inom 14 utgiftsområden. 39 anslag höjs och 7 anslag sänks. Ändringarna betyder att statsbudgeten ökar med 5,7 miljarder kronor. Den största förändringen sker i Sveriges avgift till EU som ökas med 3,7 miljarder kronor till 37,2 miljarder kronor. En orsak är att EU har antagit och planeras anta flera ändringsbudgetar. Anslaget till migration höjs med 1 miljard kronor till 10,5 miljarder kronor. Regeringen bedömer att fler personer än man tidigare beräknat kommer att söka asyl i Sverige under 2013. Därför kommer Migrationsverkets kostnader för prövningar och mottagande samt kommunernas och landstingens kostnader för stöd till asylsökande att öka. Höjningen finansieras delvis med att anslaget till biståndsverksamhet minskas med 709 miljoner kronor till 30,5 miljarder kronor. Anslaget till arbetsmarknad och arbetsliv ökas med 755 miljoner kronor till 68 miljarder kronor. Arbetsförmedlingen får mer pengar eftersom antalet nyanlända som är i behov av etableringsinsatser förväntas öka. En del av anslaget går till ersättning till arbetstagare i samband med att företag går i konkurs. Antalet anställda som blir uppsagda på grund av konkurs har ökat mer än väntat under 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

35

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

13, 42 minuter

Justering

2013-06-04

Debatt

2013-06-17

Beslut

2013-06-18

Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik för 2010-2012. Utskottet konstaterar att inflationen i genomsnitt har legat under inflationsmålet på 2 procent både under hela utvärderingsperioden 2010-2012 och under 2012. Samtidigt har resursutnyttjandet i ekonomin legat under den normala nivån. Med facit i hand tyder detta på att Riksbanken hade kunnat bedriva en något mer expansiv penningpolitik och kanske avstå från en del av räntehöjningarna under 2010 och 2011. Detta för att inflationen skulle komma närmare målet och resursutnyttjandet skulle bli högre under 2012.

Men det är ingen självklar slutsats, konstaterar utskottet, givet den information som fanns vid de olika beslutstillfällena. Utvärderingen visar att varken Riksbanken eller andra ekonomiska bedömare tidigt förutsåg den snabba avmattningen i den internationella och svenska konjunkturen som kom under senare delen av 2011. När besluten om att höja räntan togs under 2010 och 2011 var Riksbankens och även andras prognoser över inflationens och tillväxtens utveckling betydligt mer positiva än vad som senare blev utfallet.

Utskottet står fast vid sin tidigare bedömning att Riksbankens redogörelser bör innehålla fler slutsatser om huruvida penningpolitiken under perioden varit väl avvägd eller inte.

Riksdagen godkände utskottets utvärdering.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

20, 82 minuter

Justering

2013-05-16

Debatt

2013-05-30

Beslut

2013-05-30

Finansutskottet har granskat EU-kommissionens förslag till färdplan för hur EU:s ekonomiska och monetära union, EMU, ska vidareutvecklas och fördjupas. EU-kommissionen har en vision om att EU-ländernas ekonomiska beslut bör samordnas och godkännas på EU-nivå, att det ska utfärdas gemensamma euro-obligationer och att det ska finnas en fristående EU-budget. Det innebär att omfattande finanspolitiska befogenheter förs över till EU-nivå. Men allt går inte att genomföra med en gång, menar kommissionen, och i förslaget ingår åtgärder på kortare och längre sikt.

Utskottet anser att det är viktigt för Sverige att EMU fungerar väl eftersom utvecklingen inom euroområdet påverkar den svenska ekonomin. Utskottet konstaterar att åtgärderna i kommissionens plan endast beskrivs på ett övergripande sätt. Därför är förslagen svåra att bedöma och värdera. Utskottet konstaterar dock att kommissionens plan innebär att den ekonomiska politiken i EU centraliseras betydligt. Det är en mycket oroande utveckling, menar utskottet. Utskottet anser att EU-ländernas befogenheter inte får försvagas vad gäller budget, skatter, arbetsmarknads- och socialpolitik. En sådan utveckling skulle också riskera att öka avståndet mellan euroländerna och övriga EU-länder. Utskottet lyfter också frågan om demokratisk legitimitet, eftersom flera av kommissionens förslag skulle kräva ändringar i EU-fördragen. Det är viktigt att det blir en bred debatt och att de nationella parlamenten får en central roll i den fortsatta behandlingen, påpekar utskottet. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

15, 73 minuter

Justering

2013-03-12

Debatt

2013-03-27

Beslut

2013-04-10

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiderna 2011 och 2012 om statlig förvaltningspolitik och statistik. Orsaken är främst att det redan pågår arbete inom flera av de områden motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om effektiv offentlig förvaltning och gränsen för det offentliga åtagandet, staten som arbetsgivare samt mätetal, användarperspektiv och design i offentlig verksamhet. Andra motioner tar upp statens ägande i Akademiska hus, budgetpropositionens innehåll, pris- och löneomräkningen i staten, alternativ finansiering av infrastruktur och behov av ny statistik.

Behandlade dokument

30

Förslagspunkter

14

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

9, 39 minuter

Justering

2013-03-12

Debatt

2013-03-27

Beslut

2013-04-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om drygt 16 miljarder kronor till samhällsekonomi och finansförvaltning för 2013. I den summan ingår även Riksrevisionens förslag till anslag för sin verksamhet.

Sverige ska också vara med och höja kapitalet till Europeiska investeringsbanken, som är en fristående institution inom EU. Bankens huvudsyfte är att bidra till en balanserad och störningsfri utveckling av EU:s inre marknad.

Riksdagen godkände också:

• investeringsplaner och låneramar för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket.
• rörlig kredit i Riksgäldskontoret för Kammarkollegiet och Statens tjänstepensionsverk.
• låneram i Riksgäldskontoret för att finansiera övertagandet av Statens järnvägars obligationsportfölj.
• att Sjunde AP-fonden och Riksrevisionen ska få ta upp lån i Riksgäldskontoret.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

10

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 38 minuter

Justering

2012-12-06

Debatt

2012-12-19

Beslut

2012-12-19

Finansutskottet har granskat regeringens redovisning av AP-fondernas verksamhet under perioden 2001-2011. Under 2011 gjorde AP-fonderna en sammanlagd förlust på drygt 17 miljarder kronor. Orsaken var den svaga utvecklingen på aktiemarknaden under det senare halvåret. Kapitalet i fonderna minskade under 2011 med drygt 22 miljarder kronor till knappt 873 miljarder kronor. AP-fonderna har inte gett den avkastning som förväntades när de nya placeringsreglerna infördes i början av 2000-talet, något som utskottet redan tidigare konstaterat. Under perioden 2001-2011 har ingen av fonderna nått sina mål för avkastningen. En anledning är att finansmarknaderna har varit extremt turbulenta under det senaste årtiondet. Utskottet understryker att det är viktigt att pensionskapitalet förvaltas på ett kostnadseffektivt sätt. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

16, 65 minuter

Justering

2012-11-22

Debatt

2012-12-06

Beslut

2012-12-11

Riksbanken får ingå ett avtal om mer lån till Internationella valutafonden, IMF. Lånet gäller en kredit på 6,7 miljarder så kallade särskilda dragningsrätter, SDR. SDR är IMF:s speciella valuta- och räkneenhet, och 6,7 miljarder SDR motsvarar cirka 70 miljarder kronor.

Den svenska bilaterala krediten är en del av en större förstärkning av IMF:s utlåningsresurser. Hittills har 39 länder utlovat bilaterala lån till IMF på sammanlagt drygt 461 miljarder dollar.

IMF är enligt riksdagen en mycket viktig global finansiell institution. Riksdagen välkomnar därför förstärkningen av IMF:s resurser för att bland annat säkra en eventuellt ökad kreditefterfrågan till följd av bland annat skuldkrisen i euroområdet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 40 minuter

Justering

2012-11-15

Debatt

2012-11-22

Beslut

2012-11-22

Behandlade dokument

60

Förslagspunkter

16

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

62, 219 minuter

Justering

2009-05-26

Debatt

2009-06-15

Beslut

2009-06-16

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

88

Reservationer

63 

Anföranden och repliker

70, 258 minuter

Beredning

2009-05-05

Justering

2009-05-26

Debatt

2009-06-15

Beslut

2009-06-16

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 45 minuter

Justering

2009-05-26

Debatt

2009-06-15

Beslut

2009-06-16

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

30, 96 minuter

Beredning

2009-01-29

Justering

2009-03-17

Debatt

2009-04-01

Beslut

2009-04-02

Behandlade dokument

79

Förslagspunkter

4

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

38, 144 minuter

Justering

2009-03-17

Debatt

2009-04-01

Beslut

2009-04-02

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

2, 14 minuter

Justering

2009-03-10

Debatt

2009-03-12

Beslut

2009-03-12

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

21, 54 minuter

Justering

2009-02-10

Debatt

2009-03-12

Beslut

2009-03-18

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

5

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

29, 75 minuter

Justering

2009-02-26

Debatt

2009-03-12

Beslut

2009-03-18

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

10

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

93, 302 minuter

Justering

2009-02-17

Debatt

2009-02-25

Beslut

2009-02-25

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

4

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

25, 89 minuter

Justering

2008-12-09

Debatt

2009-01-21

Beslut

2009-01-21