Sök
125 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Framställningar och redogörelser, kadep, Kammarens föredragningslistor, Ministerrådsmöten (arkiv), Riksrevisionens granskningsrapporter, 2012/13, 2010/11, 1897, Kulturutskottet, Näringsutskottet, Trafikutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om inrättande av en ram för tillträde till marknaden för hamntjänster och för finansiell insyn i hamnar
Utlåtande 2012/13:TU21
Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag om nya regler för det europeiska hamnsystemet strider mot subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska besluten fattas på den effektivaste nivån så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen beslutade att skicka ett motiverat yttrande till EU.
EU-kommissionen vill bland annat införa gemensamma principer för avgifter för att utnyttja en hamns infrastruktur och de tjänster som är kopplade till denna. Riksdagen tycker inte att gemensamma avgiftsprinciper ska införas. Riksdagen anser också att det finns oklarheter om vad som menas med att kommissionen ska få rätt att besluta om gemensamma klassificeringar av fartyg, bränslen och så vidare.
Riksdagen ifrågasätter om nya regler överhuvudtaget behövs. Om nya regler trots allt bör införas tycker riksdagen att det vore bättre att detta gjordes i form av ett direktiv, inte som en förordning som kommissionen föreslår. Skillnaden är, något förenklat, att en förordning ska tillämpas direkt som den är i EU-länderna medan ett direktiv sätter upp mål som länderna ska följa genom sin lagstiftning.
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2013-06-25
- Debatt
- 2013-06-26
- Beslut
- 2013-06-26
- Dokument & lagar
Granskning av grönbok om klimat- och energipolitiken till 2030
Utlåtande 2012/13:NU24
Riksdagen har granskat en så kallad grönbok från EU-kommissionen som handlar om klimat- och energipolitiken fram till år 2030. En grönbok är ett dokument som är tänkt att stimulera den offentliga debatten inom ett visst område. Kommissionen konstaterar att det redan finns en tydlig ram för hur EU ska bedriva sin klimat- och energipolitik fram till år 2020 men att det nu är dags att börja arbeta fram en ny ram för politiken inom det här området till år 2030. Kommissionen vill ha svar på ett antal frågor om hur ramverket kan utformas. Avsikten är sedan att kommissionen ska följa upp grönboken med förslag om hur EU kan gå vidare med klimat- och energipolitiken för perioden 2020-2030.
Regeringen har framfört sina synpunkter på grönboken och anser att ett klimat- och energiramverk för 2030 bör utarbetas så snart som möjligt. Detta bland annat för att det europeiska näringslivet ska kunna få grepp om hur EU:s framtida klimat- och energipolitik kommer att se ut. Riksdagen delar regeringens uppfattning. Både regeringen och riksdagen anser också att EU bör besluta om ett ambitiöst bindande mål för hur mycket EU:s utsläpp av växthusgaser bör minska till år 2030.
Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 44, 114 minuter
- Justering
- 2013-06-11
- Debatt
- 2013-06-17
- Beslut
- 2013-06-17
- Dokument & lagar
Sjöfartsstödets inriktning
Betänkande 2012/13:TU19
I fortsättningen ska inte bara last- och passagerarfartyg kunna få sjöfartsstöd, utan även andra typer av fartyg som påverkas av den internationella konkurrensen. Det handlar om fartyg som är anpassade för särskilda funktioner, till exempel kabel- och rörläggningsfartyg, kranfartyg och olika slags forsknings- och mätfartyg. Flera EU-länder beviljar redan stöd till den här typen av fartyg. Syftet med de nya bestämmelserna är att erbjuda den svenska sjöfartsnäringen och rederierna bättre förutsättningar att hävda sig i den internationella konkurrensen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2013-06-04
- Debatt
- 2013-06-17
- Beslut
- 2013-06-18
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om administration i strukturfondsprojekt
Betänkande 2012/13:NU22
Riksrevisionen har granskat om regeringen och de förvaltande myndigheterna, det vill säga Svenska ESF-rådet och Tillväxtverket, har skapat förutsättningar för en mer effektiv användning av medlen från EU:s strukturfonder genom att förenkla administrationen i strukturfondsprojekten. Regeringen har lämnat sina synpunkter på granskningen i en skrivelse.
Strukturfondsmedel är pengar från EU:s budget som ska användas till att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna inom EU. Riksdagen betonar betydelsen av EU:s strukturfondsprogram och de insatser som därigenom görs för regional tillväxt i Sverige. Man betonar också att det är viktigt att pengarna används på ett så effektivt sätt som möjligt. I skrivelsen redogör regeringen för det arbete som pågår för att förenkla administrationen i strukturfondsprojekten. Riksdagen stödjer arbetet och anser att det ligger i linje med de möjligheter till förenklingar som Riksrevisionen pekar på i sin rapport.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 18, 46 minuter
- Justering
- 2013-06-04
- Debatt
- 2013-06-17
- Beslut
- 2013-06-17
- Dokument & lagar
Förbättrade möjligheter till licensiering av upphovsrätt
Betänkande 2012/13:NU21
I dag finns vissa möjligheter att ingå avtal med en organisation som företräder upphovsmän och på det sättet få rätt att använda också verk av upphovsmän som inte företräds av organisationen. Det kallas avtalslicens. De fall när avtalslicens får användas står angivna i upphovsrättslagen. Möjligheterna att använda avtalslicens utökas nu.
Det innebär bland annat att bibliotek och arkiv får större möjligheter att digitalisera sina samlingar och göra dem tillgängliga för allmänheten. Radio- och tv-företag får rätt att ingå avtal om att göra sina program tillgängliga på begäran av enskilda lyssnare eller tittare, till exempel via företagets webbplats. Det kommer även finnas en generell avtalslicens som innebär att två parter kan komma överens om att använda heltäckande avtal i stället för individuella även i andra situationer än de som specifikt står angivna i lagen. Skyddstiden för musikinspelningar och andra ljudupptagningar förlängs från 50 till 70 år, en anpassning till EU-regler.
Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 12
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 10, 38 minuter
- Justering
- 2013-06-04
- Debatt
- 2013-06-17
- Beslut
- 2013-06-17
- Dokument & lagar
Kulturmiljöns mångfald
Betänkande 2012/13:KrU9
Riksdagen godkände nya nationella mål för arbetet med kulturmiljön. Målen ska styra de statliga insatserna och ska också kunna inspirera och vägleda politiken i kommuner och landsting.
Lagen om kulturminnen med mera ändrar namn till kulturmiljölagen. Vidare görs några ändringar i lagen. Det nationella minoritetsspråket meänkieli ska omnämnas i hänsynsregeln om god ortnamnssed. Det innebär att meänkieli så långt som möjligt ska användas samtidigt med svenska, samiska och finska namn på kartor samt vid skyltning och övrig utmärkning i flerspråkiga områden.
Begreppet fornlämning förtydligas: en lämning som kan antas ha tillkommit eller, när det gäller fartyg, förlist 1850 eller senare inte ska omfattas av den allmänna definitionen. Men länsstyrelsen ska i enskilda fall få förklara en sådan lämning för fornlämning om det finns särskilda skäl med hänsyn till det kulturhistoriska värdet. Årtalsgränsen 1850 ska även gälla för så kallade lösfynd, det vill säga fornfynd som påträffas under andra omständigheter än i eller vid en fornlämning och har samband med fornlämningen.
Reglerna om metallsökare förtydligas så att de stämmer överens med EU:s regler och samtidigt ger skydd för kulturarvet. Lagändringar börjar gälla den 1 januari 2014.
- Behandlade dokument
- 52
- Förslagspunkter
- 29
- Reservationer
- 14
- Anföranden och repliker
- 16, 85 minuter
- Beredning
- 2013-05-02
- Justering
- 2013-05-30
- Debatt
- 2013-06-12
- Beslut
- 2013-06-13
- Dokument & lagar
Mål för friluftslivspolitiken
Betänkande 2012/13:KrU4
Regeringen har lämnat en skrivelse där tio mål för friluftslivspolitiken redovisas. Målen ska vara mätbara och rör bland annat tillgänglig natur för alla, allemansrätten och attraktiv tätortsnära natur. I skrivelsen redovisar regeringen också de satsningar som gjorts för att utveckla friluftsmålen och ger sin syn på hur arbetet med målen ska följas upp och fortsätta utvecklas.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 19, 68 minuter
- Justering
- 2013-05-30
- Debatt
- 2013-06-13
- Beslut
- 2013-06-13
- Dokument & lagar
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om åtgärder för att minska kostnaderna vid utbyggnad av höghastighetsnät
Utlåtande 2012/13:TU20
EU-kommissionens förslag för att minska kostnaderna vid utbyggnaden av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation strider mot proportionalitetskravet i subsidiaritetsprincipen. Det betyder att åtgärderna inte står i proportion till de mål EU-kommissionen vill uppnå. Det anser riksdagen och skickade ett motiverat yttrande till EU.
Upp till 80 procent av kostnaderna för att bygga ut höghastighetsnätet kommer från bygg- och anläggningsarbeten. Genom att begränsa de här kostnaderna vill kommissionen öka tillgången till bredband inom EU. Bland annat föreslås åtgärder för att öka möjligheterna att använda den nätinfrastruktur som redan finns, mer samarbete kring bygg- och anläggningsprojekt och en förenklad process för att ansöka om tillstånd. Infrastruktur för höghastighetsnät ska även sättas in i nya eller renoverade byggnader. Riksdagen konstaterar att åtgärder på EU-nivå behövs för att nå målen. Men flera av förslagen är komplexa och skulle innebära att flera lagar måste ändras. Därför anser riksdagen att det vore lämpligare att regleringen gjordes i form av ett direktiv, inte som en förordning som kommissionen föreslår. Skillnaden är, något förenklat, att en förordning ska tillämpas direkt som den är i EU-länderna medan ett direktiv sätter upp mål som länderna ska följa genom sin lagstiftning. Riksdagen konstaterar också att delar av kommissionens förslag är omfattande och påverkar bland annat markägares rättigheter och skyddet för äganderätten.
- Förslagspunkter
- 1
- Beredning
- 2013-05-02
- Justering
- 2013-05-23
- Debatt
- 2013-05-30
- Beslut
- 2013-05-30
- Dokument & lagar
Luftfartsfrågor
Betänkande 2012/13:TU18
Det är viktigt att Sverige fortsätter att vara ett av de bästa länderna i världen när det gäller flygsäkerhet. Det menar riksdagen och vill att Luftfartsverket även i fortsättningen ska utöva den lokala flygledningen på Swedavias flygplatser, de militära flygplatserna och flygplatser som Försvarsmakten har ett stort behov av samt flygplatser inom samfällda terminalområden. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen med anledning av motioner från Socialdemokraterna och Miljöpartiet.
Civil flygtrafikledning och militär flygtrafikledning är i dag är samordnade i Sverige. Riksdagen anser inte att denna fråga är tillräckligt utredd och påpekar att det är synnerligen viktigt att Försvarsmaktens behov kan säkras i alla beredskapslägen. Riksdagen pekar också på att det inom samfällda terminalområden som omfattar mer än en flygplats finns särskilda risker med överlämningar mellan olika leverantörer av flygtrafiktjänster.
Marknaden för lokala flygtrafikledningstjänster är numera avreglerad. Flygledning är en avancerad verksamhet med betydande stordriftsfördelar vilket skapar inträdesbarriärer för nya aktörer. Man kan därför enligt riksdagen inte tala om en marknad med verkligt fungerande konkurrens.
Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2012 om luftfartsfrågor.
- Behandlade dokument
- 11
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 37, 126 minuter
- Beredning
- 2013-04-18
- Justering
- 2013-05-23
- Debatt
- 2013-05-30
- Beslut
- 2013-06-05
- Dokument & lagar
Fordons- och vägtrafikfrågor
Betänkande 2012/13:TU17
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om fordon och vägtrafik. Skälet är gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om främjande av en fossiloberoende fordonsflotta, dubbdäck, bilbesiktning, historiska fordon, vägskyltning och parkeringsfrågor.
- Behandlade dokument
- 41
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 12
- Anföranden och repliker
- 36, 128 minuter
- Beredning
- 2013-04-18
- Justering
- 2013-05-21
- Debatt
- 2013-05-30
- Beslut
- 2013-06-05
- Dokument & lagar
Granskning av meddelande om smart lagstiftning
Utlåtande 2012/13:NU23
EU-kommissionen har lämnat en redogörelse för hur arbetet med att förenkla reglerna för små och medelstora företag har fortskridit sedan starten 2011. Riksdagen anser att det är viktigt att EU arbetar för att förenkla för företagen och för att minska deras administrativa kostnader. Men riksdagen anser att det är problematiskt att EU-kommissionen talar om undantagsregler som ska gälla för mikroföretag samt små och medelstora företag när dessa utgör 99,8 procent av alla företag i både Sverige och EU. Riksdagen anser också att målet bör vara att skapa likvärdig lagstiftning för alla företag oavsett storlek, i stället för att försöka skapa generella undantag från bestämmelser i lagen för vissa företag. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2013-05-16
- Debatt
- 2013-05-29
- Beslut
- 2013-05-29
- Dokument & lagar
Ingripande mot marknadsmissbruk vid handel med grossistenergiprodukter
Betänkande 2012/13:NU18
Det blir en ny lag om ingripande mot marknadsmissbruk vid viss handel med el och gas. Lagen kompletterar en EU-förordning och innebär bland annat att det blir straffbart att bryta mot de förbud mot insiderhandel som finns i förordningen. Lagförslaget innehåller även bestämmelser om vissa nya uppgifter för den nationella tillsynsmyndigheten, som i dagsläget är Energimarknadsinspektionen.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2013-05-14
- Debatt
- 2013-05-29
- Beslut
- 2013-05-29
- Dokument & lagar
Olagligt statsstöd
Betänkande 2012/13:NU19
En ny lag ska reglera stödgivares och stödmottagares skyldigheter när så kallat olagligt statsstöd har lämnats. EU:s regler innebär ett generellt förbud mot statligt stöd. Men statsstöd kan i vissa fall vara förenligt med EU:s inre marknaden och är i så fall tillåtet. Innan ett EU-land ger sådant statsstöd måste det först godkännas av EU-kommissionen. Annars är det olagligt. Ett EU-land som har lämnat olagligt stöd ska återkräva det och den som har tagit emot sådant stöd ska återbetala det med ränta. Den nya lagen handlar om tillämpningen av statsstödsreglerna och börjar gälla den 1 juli 2013.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2013-05-14
- Debatt
- 2013-05-29
- Beslut
- 2013-05-29
- Dokument & lagar
Kulturskaparnas villkor och kultur i den offentliga miljön
Betänkande 2012/13:KrU11
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om kulturskaparnas villkor och om kultur i den offentliga miljön. Skälet är främst att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om att långsiktigt stärka kulturskaparnas villkor, medverkans- och utställningsavtalet (MU-avtalet), enprocentsregeln vid offentligt byggande, biblioteksersättning, slöjdfrågor, musikarkiv, fristäder, ett nytt operahus samt behovet av en modern Drottningsholmsmusik.
- Behandlade dokument
- 10
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 9
- Anföranden och repliker
- 16, 77 minuter
- Justering
- 2013-05-14
- Debatt
- 2013-05-23
- Beslut
- 2013-05-29
- Dokument & lagar
Politik för det civila samhället, folkbildning och trossamfund
Betänkande 2012/13:KrU10
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om politiken för det civila samhället, bland annat idrott och allmänna samlingslokaler, samt folkbildning och trossamfund.
Motionerna om det civila samhället handlar om folkrörelsernas roll, statistik och läxhjälp av frivilligorganisationer. På idrottsområdet handlar motionerna om avgifter för idrottsaktiviteter, föreningstvång för statligt stöd, idrottens sociala ansvar, hbtq-frågor, konsekvenser av internationella idrottsarrangemang, äldres tillgång till idrott och fysisk aktivitet samt utdrag ur belastningsregister för barn- och ungdomsledare.
Motionerna om folkbildning handlar om folkbildningens betydelse, gemensamt ansvar för folkbildning, mångkulturalistisk verksamhet, kvalitetssäkring av folkbildningen, risk- och väsentlighetsanalyser, förvaltningslagen och myndighetsutövning, unga arbetslösa samt folkbildning och it.
När det gäller trossamfunden tar motionerna upp krav och kontroll för att få statsbidrag samt vikten av dialoger med religiösa samfund och kulturellt och etniskt baserade föreningar.
- Behandlade dokument
- 28
- Förslagspunkter
- 22
- Reservationer
- 16
- Anföranden och repliker
- 29, 113 minuter
- Justering
- 2013-05-14
- Debatt
- 2013-05-23
- Beslut
- 2013-05-29
- Dokument & lagar
Yrkestrafik- och taxifrågor
Betänkande 2012/13:TU16
Riksdagen gör fyra tillkännagivanden om villkoren inom åkeri- och taxibranscherna.
Villkoren inom åkeribranschen bör förbättras och det behövs åtgärder för att företagare inom branschen ska kunna konkurrera på lika villkor. Vidare bör regeringen överväga ytterligare åtgärder mot illegal verksamhet inom åkeribranschen.
Riksdagen vill också att obligatoriska redovisningscentraler införs skyndsamt. En översyn av taxibranschen bör även genomföras.
Tillkännagivandena bygger på motioner från Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna.
Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2012 om åkeri- och taxibranscherna.
- Behandlade dokument
- 18
- Förslagspunkter
- 15
- Reservationer
- 10
- Anföranden och repliker
- 30, 130 minuter
- Beredning
- 2013-03-21
- Justering
- 2013-05-02
- Debatt
- 2013-05-16
- Beslut
- 2013-05-22
- Dokument & lagar
Intelligenta transportsystem på vägområdet
Betänkande 2012/13:TU14
En ny lag om intelligenta transportsystem, ITS, vid vägtransporter börjar gälla den 1 juli 2013. Lagen ska gälla för informations- och kommunikationsteknik och tjänster med sådan teknik som ska fungera gränsöverskridande inom EU. Det handlar om teknik och tjänster för:
- användning av väg-, vägtrafik- och resedata,
- trafikledning och hantering av godstransporter,
- stöd för trafiksäkerhet och skydd av transporter, och
- samverkan mellan fordon och transportinfrastruktur.
ITS kan bidra till att skapa bättre möjligheter att använda transportsystemet på ett effektivt sätt. Det kan handla om bättre möjligheter att välja bästa transportsätt, ökad tillgänglighet och komfort, höjd trafiksäkerheten och minskad klimatpåverkan.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2013-04-25
- Debatt
- 2013-05-16
- Beslut
- 2013-05-16
- Dokument & lagar
Bosättningskravet vid biluthyrning
Betänkande 2012/13:TU15
I dag måste den som är ansvarig för en biluthyrningsverksamhet vara bosatt i Sverige. Från den 1 juli 2013 ska det kravet bara gälla om den som har tillstånd för biluthyrningen är bosatt utanför det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2013-04-25
- Debatt
- 2013-05-16
- Beslut
- 2013-05-16
- Dokument & lagar
Sjöfartsfrågor
Betänkande 2012/13:TU12
Riksdagen anser att EU:s nya regler om svavelutsläpp från fartyg bör införas på ett sätt som blir så kostnadseffektivt som möjligt för sjöfarten och exportföretagen. Regeringen bör därför främja bränslen med låg svavelhalt som flytande naturgas och kostnadseffektiva metoder för avgasrening för fartyg. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om detta.
EU-kommissionen har tidigare lämnat ett förslag om att fartygsbränsle som används i Nordsjön och Östersjön från och med 2015 ska få ha en svavelhalt på högst 0,1 viktprocent. Inom resten av EU ska gränsen vara 3,5 viktprocent. I ett senare skede ska den tillåtna svavelhalten sänkas till 0,5 viktprocent inom hela EU. Riksdagen ser en risk för att olika regler i olika delar av EU kan öka kostnaderna och göra det svårare för svenska rederier och svensk exportindustri att konkurrera med andra länder. Tillkännagivandet grundar sig på en S-motion. Riksdagen sa nej övriga motioner om sjöfartsfrågor från allmänna motionstiden 2012.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för sjöfartsskyddet. Transportstyrelsen ska kunna erkänna vissa organisationer som så kallade sjöfartsskyddsorganisationer och överlåta vissa tillsynsuppgifter till dem. Svenska rederier ska själva kunna välja vem som ska sköta tillsynen hos dem, vilket kan göra att tillsynskostnader minskar. De nya reglerna ska gälla från den 1 juli 2013.
- Behandlade dokument
- 28
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 22, 121 minuter
- Beredning
- 2013-03-21
- Justering
- 2013-04-18
- Debatt
- 2013-05-02
- Beslut
- 2013-05-02
- Dokument & lagar
Litteratur, läsande, bibliotek och språk
Betänkande 2012/13:KrU7
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiderna 2011 och 2012 om litteratur, språk, läsande och bibliotek. Motionerna tar bland annat upp frågor om litteraturstöd och att främja läsning. Här hänvisar riksdagen till Litteraturutredningen som just nu bereds inom Regeringskansliet. Andra motioner handlar om bibliotekens uppdrag, en nationell biblioteksplan, förslag för att öka tillgången till bibliotek, digitala bibliotek och ett nationellt lånekortssystem. Riksdagen hänvisar dels till kommunerna, dels till förslaget till ny bibliotekslag som regeringen väntas lämna till riksdagen inom kort. Ytterligare motioner handlar om teckenspråk och teckenspråkstolkar samt att punktskriften ska få officiell status som läs- och skriftspråk. Även här hänvisar riksdagen till att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.
- Behandlade dokument
- 22
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 9
- Anföranden och repliker
- 32, 92 minuter
- Justering
- 2013-04-18
- Debatt
- 2013-05-02
- Beslut
- 2013-05-15