Sök
24 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, kadep, Kammarens föredragningslistor, Ministerrådsmöten (arkiv), Riksrevisionens granskningsrapporter, Utskottens protokoll, 2012/13, 2010/11, 1897, Johnson, Jacob (V), sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Förbättrad konkurrens på lika villkor i kontantbranschen
Betänkande 2012/13:SkU32
Kravet på kassaregister ska från den 1 januari 2014 även gälla torg- och marknadshandlare. Samtidigt får Skatteverket större möjlighet att i enskilda fall ge undantag från olika skyldigheter som gäller kassaregister.
Det innebär bland annat att berörda företag måste ha godkända kassaregister och kontrollenheter. I vissa fall kan en handlare undantas från hela kravet på kassaregister och i andra fall kan undantaget gälla en viss skyldighet, som till exempel att erbjuda kvitton.
Kravet på kassaregister gäller enbart företag med fast driftställe i Sverige. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag där samma krav på kassaregister gäller oavsett om ett företag har fast driftställe i Sverige eller inte.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 16, 61 minuter
- Justering
- 2013-05-02
- Debatt
- 2013-05-22
- Beslut
- 2013-05-23
- Dokument & lagar
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om ett fördjupat samarbete på området för skatt på finansiella transaktioner (FTT)
Utlåtande 2012/13:SkU33
Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag om skatt på finansiella transaktioner går alltför långt. Sverige deltar inte i samarbetet, men finansinstitut i Sverige ska ändå beskattas i vissa fall. Riksdagen anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen och skickade ett motiverat yttrande till EU.
EU har tidigare sagt ja till att låta elva EU-länder inleda ett fördjupat samarbete om skatt på finansiella transaktioner. De länder som deltar i samarbetet är Belgien, Tyskland, Estland, Grekland, Spanien, Frankrike, Italien, Österrike, Portugal, Slovenien och Slovakien. Enligt EU-kommissionens förslag ska all finansiell handel med anknytning till de elva samarbetsländerna kunna beskattas. Det betyder att finansinstitut i Sverige ska beskattas då de handlar med en part som finns inom samarbetsområdet. Handel mellan parter inom Sverige ska också kunna beskattas om den sker med sådana finansiella instrument som har sitt ursprung inom det fördjupade samarbetet.
Riksdagen anser att den delen av förslaget som rör beskattning av aktörer i länder som inte deltar i samarbetet är problematisk. Det är enligt riksdagen oklart hur en sådan beskattning ska fungera rättsligt och praktiskt. Därför är det också svårt att bedöma vilka effekter förslaget kommer att få. Riksdagen anser att förslaget är oklart och att det går längre än vad som är nödvändigt för att nå målen.
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 16, 57 minuter
- Justering
- 2013-04-09
- Debatt
- 2013-04-11
- Beslut
- 2013-04-11
- Dokument & lagar
Naturvård och biologisk mångfald m.m.
Betänkande 2012/13:MJU12
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om naturvård och biologisk mångfald. Skälet är främst tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om rovdjursförvaltning, skydd av natur, skydd av arter, genetiskt modifierade organismer och satsningar på kunskap inom biologisk mångfald.
- Behandlade dokument
- 71
- Förslagspunkter
- 32
- Reservationer
- 36
- Anföranden och repliker
- 14, 88 minuter
- Justering
- 2013-03-21
- Debatt
- 2013-04-10
- Beslut
- 2013-04-11
- Dokument & lagar
Granskning av EU-kommissionens meddelande om en plan för en djupgående och verklig ekonomisk och monetär union
Utlåtande 2012/13:FiU29
Finansutskottet har granskat EU-kommissionens förslag till färdplan för hur EU:s ekonomiska och monetära union, EMU, ska vidareutvecklas och fördjupas. EU-kommissionen har en vision om att EU-ländernas ekonomiska beslut bör samordnas och godkännas på EU-nivå, att det ska utfärdas gemensamma euro-obligationer och att det ska finnas en fristående EU-budget. Det innebär att omfattande finanspolitiska befogenheter förs över till EU-nivå. Men allt går inte att genomföra med en gång, menar kommissionen, och i förslaget ingår åtgärder på kortare och längre sikt.
Utskottet anser att det är viktigt för Sverige att EMU fungerar väl eftersom utvecklingen inom euroområdet påverkar den svenska ekonomin. Utskottet konstaterar att åtgärderna i kommissionens plan endast beskrivs på ett övergripande sätt. Därför är förslagen svåra att bedöma och värdera. Utskottet konstaterar dock att kommissionens plan innebär att den ekonomiska politiken i EU centraliseras betydligt. Det är en mycket oroande utveckling, menar utskottet. Utskottet anser att EU-ländernas befogenheter inte får försvagas vad gäller budget, skatter, arbetsmarknads- och socialpolitik. En sådan utveckling skulle också riskera att öka avståndet mellan euroländerna och övriga EU-länder. Utskottet lyfter också frågan om demokratisk legitimitet, eftersom flera av kommissionens förslag skulle kräva ändringar i EU-fördragen. Det är viktigt att det blir en bred debatt och att de nationella parlamenten får en central roll i den fortsatta behandlingen, påpekar utskottet. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 15, 73 minuter
- Justering
- 2013-03-12
- Debatt
- 2013-03-27
- Beslut
- 2013-04-10
- Dokument & lagar
Statlig förvaltning och statistikfrågor
Betänkande 2012/13:FiU25
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiderna 2011 och 2012 om statlig förvaltningspolitik och statistik. Orsaken är främst att det redan pågår arbete inom flera av de områden motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om effektiv offentlig förvaltning och gränsen för det offentliga åtagandet, staten som arbetsgivare samt mätetal, användarperspektiv och design i offentlig verksamhet. Andra motioner tar upp statens ägande i Akademiska hus, budgetpropositionens innehåll, pris- och löneomräkningen i staten, alternativ finansiering av infrastruktur och behov av ny statistik.
- Behandlade dokument
- 30
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 12
- Anföranden och repliker
- 9, 39 minuter
- Justering
- 2013-03-12
- Debatt
- 2013-03-27
- Beslut
- 2013-04-10
- Dokument & lagar
Punktskatter
Betänkande 2012/13:SkU19
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om punktskatter och några motioner som lämnats med anledning av regeringens proposition Investeringar för ett starkt och hållbart trafiksystem. Orsaken är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om energi- och koldioxidskatt i allmänhet, skatt på elektrisk kraft, skatt på drivmedel, jordbrukets drivmedelsskatter, skatt på fartygsbränsle och miljöskatt på flyg, fordonsskatt, trängselskatt samt skatt på alkohol och tobak. Andra frågor som tas upp är privatinförsel av alkohol och försäljning i exportbutiker, tobaksskatt och flyttning av punktskattepliktiga varor, skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel samt skatt på fluorerade växthusgaser. Motionerna innehåller också förslag om skatt på avfall som deponeras och på avfallsförbränning samt skatt på naturgrus, animaliska livsmedel, lotterier, socker och fett, frukt och grönt samt gruvverksamhet.
- Behandlade dokument
- 61
- Förslagspunkter
- 20
- Reservationer
- 22
- Anföranden och repliker
- 26, 107 minuter
- Justering
- 2013-03-05
- Debatt
- 2013-03-20
- Beslut
- 2013-03-21
- Dokument & lagar
Mervärdesskatt
Betänkande 2012/13:SkU18
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om mervärdesskatt. Motionerna tar bland annat upp frågor som rör skattesatser samt reglerna för avdragsrätt och för ideell verksamhet.
- Behandlade dokument
- 35
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 12, 56 minuter
- Justering
- 2013-02-21
- Debatt
- 2013-03-13
- Beslut
- 2013-03-14
- Dokument & lagar
Avfall och kretslopp
Betänkande 2012/13:MJU8
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om avfall och kretslopp. Motionerna handlar bland annat om materialåtervinning, källsortering, sanering av förorenad mark och miljöfarliga vrak.
- Behandlade dokument
- 40
- Förslagspunkter
- 13
- Reservationer
- 11
- Anföranden och repliker
- 13, 74 minuter
- Justering
- 2013-02-21
- Debatt
- 2013-03-13
- Beslut
- 2013-03-13
- Dokument & lagar
Genomförande av det nya EU-direktivet om administrativt samarbete i fråga om beskattning
Betänkande 2012/13:SkU8
En ny lag ska förbättra informationsutbytet mellan Skatteverket och motsvarande myndigheter i andra EU-länderna. Bakgrunden till lagen är ett EU-direktiv. Skatteverket ska kunna lämna ut upplysningar till motsvarande myndigheter i andra EU-länder, tillåta besök från dessa myndigheter på Skatteverkets kontor, göra utredningar för att få fram uppgifter som andra EU-länder begärt ut och hjälpa till med delgivning av beslut. I den nya lagen ingår också sekretessregler. Bland annat får EU-kommissionens rapporter och dokument inte offentliggöras utan kommissionens uttryckliga samtycke. Rapporterna innehåller uppgifter och statistik för analysändamål. Sekretessen ska gälla i högst fyrtio år. Uppgifterna i EU-kommissionens rapporter och dokument ska vara föremål för tystnadsplikt och inte omfattas av meddelarfriheten, rätten att lämna ut uppgifter till media för publicering.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen påpekade också att det är viktigt att den långtgående svenska meddelarfriheten uppmärksammas under förhandlingsarbetet i EU. Därför gav riksdagen regeringen i uppdrag att återkomma i ett annat sammanhang och redogöra för hur regeringen avser att följa utvecklingen.
- Voteringsresultat. Punkt 1. (pdf 1Mb)
- Voteringsresultat. Punkt 2. (pdf 1Mb)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 20, 63 minuter
- Justering
- 2012-11-27
- Debatt
- 2012-12-05
- Beslut
- 2012-12-05
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Betänkande 2012/13:SkU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för utgiftsområdet skatt, tull och exekution. Det betyder drygt 10 miljarder kronor i anslag till Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket för 2013.
- Behandlade dokument
- 16
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 7, 49 minuter
- Justering
- 2012-11-22
- Debatt
- 2012-12-05
- Beslut
- 2012-12-06
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om klimatrelaterade skatter
Betänkande 2012/13:SkU6
Riksrevisionens har granskat användningen av klimatrelaterade skatter, främst energi- och koldioxidskatt. Skatteutskottet har granskat en skrivelse där regeringen behandlar Riksrevisionens rapport. Enligt rapporten är utgifterna för klimatrelaterade skatter ojämnt fördelade. Näringslivet orsakar ungefär fyra femtedelar av koldioxidutsläppen, men hushållen betalar nästan hälften av de klimatrelaterade skatterna. De företag som ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter betalar i praktiken mycket lite för utsläppen. Enligt rapporten saknas en sammanhållen bild av de klimatrelaterade skatternas kostnader och effekter, eftersom ingen myndighet har ett helhetsansvar för rapporteringen.
Regeringen instämmer delvis i det Riksrevisionen säger. Principen om att förorenaren ska betala är en utgångspunkt i miljö- och klimatpolitiken, och därför är koldioxidskatten viktig. Regeringen betonar också att EU:s system för handel med utsläppsrätter är det viktigaste verktyget för att minska utsläppen bland de företag som ingår i systemet. Koldioxidskatt ska i princip inte användas i det systemet. Regeringen fortsätter arbetet med att göra styrningen mer effektiv. Man håller med Riksrevisionen om att ansvaret för samordningen på området är en viktig fråga. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 21, 71 minuter
- Justering
- 2012-11-22
- Debatt
- 2012-12-05
- Beslut
- 2012-12-05
- Dokument & lagar
Kommunala resultatutjämningsreserver
Betänkande 2012/13:FiU15
Kommuner och landsting får större möjligheter att själva kunna jämna ut intäkter över tid. De ska kunna bygga upp så kallade resultatutjämningsreserver inom ramen för det egna kapitalet. Då kan de reservera en del av överskottet i goda tider som de sedan kan använda för att täcka underskott i en lågkonjunktur. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2013. Det blir även möjligt att reservera överskott upparbetade från och med räkenskapsåret 2010.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 17, 36 minuter
- Justering
- 2012-11-15
- Debatt
- 2012-11-28
- Beslut
- 2012-11-28
- Dokument & lagar
Lån till IMF
Betänkande 2012/13:FiU17
Riksbanken får ingå ett avtal om mer lån till Internationella valutafonden, IMF. Lånet gäller en kredit på 6,7 miljarder så kallade särskilda dragningsrätter, SDR. SDR är IMF:s speciella valuta- och räkneenhet, och 6,7 miljarder SDR motsvarar cirka 70 miljarder kronor.
Den svenska bilaterala krediten är en del av en större förstärkning av IMF:s utlåningsresurser. Hittills har 39 länder utlovat bilaterala lån till IMF på sammanlagt drygt 461 miljarder dollar.
IMF är enligt riksdagen en mycket viktig global finansiell institution. Riksdagen välkomnar därför förstärkningen av IMF:s resurser för att bland annat säkra en eventuellt ökad kreditefterfrågan till följd av bland annat skuldkrisen i euroområdet.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 6, 40 minuter
- Justering
- 2012-11-15
- Debatt
- 2012-11-22
- Beslut
- 2012-11-22
- Dokument & lagar
Grönbok om mervärdesskattens framtid
Utlåtande 2010/11:SkU25
Skatteutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om mervärdesskattens, momsens, framtid. Moms introducerades i EU för mer än 40 år sedan då marknaden såg väldigt annorlunda ut jämfört med i dag. EU-kommissionen menar därför att det är dags att kritiskt granska mervärdesskattesystemet. Utskottet redovisar vissa övergripande synpunkter på mervärdesskattesystemet och de frågor som EU-kommissionen lyfter fram: Handel med varor och tjänster mellan näringsidkare bör även i fortsättningen beskattas i det land där de säljs, inte i det land de kommer ifrån. Företagens kostnader för att leverera in momsen till staten bör hållas så låga som möjligt. Samtidigt måste effektivare metoder för att bekämpa momsbedrägerier tas fram. Det finns goda skäl att sträva efter så få undantag från skatteplikt och så få områden med reducerade skattesatser som möjligt, men det måste finnas en möjlighet till flexibilitet för de olika EU-länderna. Det är viktigt med en fördelaktig behandling av ideell verksamhet inom bland annat idrott, kultur, socialt arbete och utbildning. Det är också viktigt att ett nytt regelverk tydligt undantar den ideella sektorn. Framtidens mervärdesskattessystem måste behandla gränsöverskridande transaktioner via till exempel mobiltelefoni och Internet på ett enkelt och effektivt sätt. För e-böcker och nedladdningsbara ljudböcker saknas i dag samma möjlighet till lågmoms som gäller för tryckta böcker samt ljudböcker och e-böcker på cd-skivor. Det är viktigt att samma moms kan gälla både i traditionella sammanhang och i en digital miljö. Det behövs en ökad internationell samordning för att undvika att flera länder beskattar samma tjänst. Det behövs också ett ökat samarbete för att undvika utebliven beskattning. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 6, 39 minuter
- Beredning
- 2011-03-31
- Justering
- 2011-05-05
- Debatt
- 2011-05-18
- Beslut
- 2011-05-18
- Dokument & lagar
Subsidiaritetsprövning av direktivförslag om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (CCCTB)
Utlåtande 2010/11:SkU37
EU-kommissionen vill ta fram en gemensam företagsskattebas inom EU, CCCTB. Skattebasen ska förenkla skattereglerna och röja undan skattehindren för företag som bedriver verksamhet i flera EU-länder. Företag och företagsgrupper inom EU ska själva kunna välja om de vill beskattas enligt EU-reglerna i stället för enligt nationella skatteregler. Riksdagen menar i ett motiverat yttrande till Europaparlamentet, Europeiska rådet och EU-kommissionen att delar av EU-förslaget i sitt nuvarande skick inte är förenliga med närhetsprincipen. Närhetsprincipen, eller subsidiaritetsprincipen, innebär att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt. På sikt kan en alltför omfattande tillämpning av de regler som ger unionen lagstiftningskompetens leda till en urholkning av medlemsstaternas suveränitet när det gäller att behålla tillräckliga skatteintäkter för att finansiera välfärden.- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 12, 47 minuter
- Beredning
- 2011-04-14
- Justering
- 2011-05-05
- Debatt
- 2011-05-11
- Beslut
- 2011-05-11
- Dokument & lagar
Grönbok om offentlig upphandling
Utlåtande 2010/11:FiU44
Finansutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om en modernisering av EU:s politik för offentlig upphandling med sikte på en effektivare europeisk upphandlingsmarknad. Syftet med grönboken är att initiera ett arbete för att uppnå en rad målsättningar. Exempelvis öka effektiviteten i de offentliga utgifterna, möjliggöra offentlig upphandling som ett sätt att nå sociala mål, förhindra korruption och förbättra europeiska företags tillträde till tredjelandsmarknader. Finansutskottet välkomnar kommissionens grönbok och är positiv till en modernisering av EU:s politik för offentlig upphandling. Moderna metoder och verktyg för offentlig upphandling krävs för att hantera den föränderliga politiska, sociala och ekonomiska miljön. Utskottet anser att kommissionen i fortsättningen bör fokusera på åtgärder som medför förenklingar, små och medelstora företags möjligheter att delta i offentliga upphandlingar, miljökrav, samarbete mellan olika offentliga aktörer, arbetsmijlö, innovationer och sociala frågor. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och till EU-kommissionen.- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 16, 35 minuter
- Beredning
- 2011-03-10
- Justering
- 2011-04-05
- Debatt
- 2011-04-14
- Beslut
- 2011-04-14
- Dokument & lagar
Riksbankens förvaltning 2010
Betänkande 2010/11:FiU23
Finansutskottet har granskat Riksbankens verksamhet för 2010. I likhet med 2008 och 2009 har verksamheten under 2010 präglats av finanskrisen. Men till skillnad från tidigare sjönk balansomslutningen kraftigt under året, från 709 miljarder kronor till 327 miljarder kronor. Utvecklingen hänger ihop med att Riksbanken under 2010 avvecklade de krisåtgärder som man tidigare vidtagit för att säkerställa bankernas kreditförsörjning. Riksdagen beviljade riksbanksfullmäktige och direktionen ansvarsfrihet för sin verksamhet och sin förvaltning 2010. Riksdagen fastställde också Riksbankens resultat- och balansräkning för 2010. Riksdagen godkände även fullmäktiges förslag till disposition av Riksbankens resultat 2010. Det betyder att Riksbanken levererar in 6,2 miljarder kronor till statsbudgeten.- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 8, 25 minuter
- Justering
- 2011-03-31
- Debatt
- 2011-04-13
- Beslut
- 2011-04-13
- Dokument & lagar
Allmänna motioner om taxering, skattebetalning och folkbokföring
Betänkande 2010/11:SkU20
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om taxering, skattebetalning och folkbokföring. Motionerna handlar bland annat om skatte- och avgiftskontrollen, inbetalning av skatter och avgifter, behovet av synliga skatter, skatteflyktslagen, så kallad tredjemansrevision och skattenämnderna. Andra motioner handlar om folkbokföringsfrågor, skyddet för personuppgifter, ID-kortens utformning och hindersprövning.- Behandlade dokument
- 55
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 29, 100 minuter
- Justering
- 2011-02-17
- Debatt
- 2011-03-09
- Beslut
- 2011-03-09
- Dokument & lagar
Offentlig upphandling
Betänkande 2010/11:FiU29
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om offentlig upphandling. Orsaken är bland annat att utskottet redan tidigare har tagit ställning i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om hänsyn till miljön, sociala villkor och kollektivavtal vid upphandling, antidiskrimineringsklausuler, lokal upphandling och upphandling av hälso- och sjukvård.- Behandlade dokument
- 35
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 15, 1 minuter
- Justering
- 2011-02-17
- Debatt
- 2011-03-09
- Beslut
- 2011-03-09
- Dokument & lagar
Allmänna motioner om punktskatter
Betänkande 2010/11:SkU21
Riksdagen har beslutat om att be regeringen se över om skatteskillnaderna mellan diesel miljöklass 1 och miljöklass 3 kan minskas. I Sverige finns miljöklasserna 1, 2 och 3 för diesel. En lägre klass innebär en ur miljösynpunkt bättre produkt och lägre skatt. Europadiesel uppfyller i dag miljökraven i miljöklass 3. Men all diesel inom EU är numera svavelfri och europadieselns partikelutsläpp kan begränsas allt mer genom användningen av partikelfilter. Samtidigt säger riksdagen nej till övriga motioner från motionstiden 2010 om punktskatter. Motionerna handlar bland annat om skatt på handelsgödsel, bekämpningsmedel, avfallsförbränning och lotterier. Andra motioner handlar om privatinförsel av alkohol och tobak, försäljning i exportbutiker och trängselskatt.- Behandlade dokument
- 36
- Förslagspunkter
- 17
- Reservationer
- 13
- Anföranden och repliker
- 41, 144 minuter
- Justering
- 2011-02-17
- Debatt
- 2011-03-09
- Beslut
- 2011-03-09