Sök

Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag om nya regler för det europeiska hamnsystemet strider mot subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska besluten fattas på den effektivaste nivån så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen beslutade att skicka ett motiverat yttrande till EU.

EU-kommissionen vill bland annat införa gemensamma principer för avgifter för att utnyttja en hamns infrastruktur och de tjänster som är kopplade till denna. Riksdagen tycker inte att gemensamma avgiftsprinciper ska införas. Riksdagen anser också att det finns oklarheter om vad som menas med att kommissionen ska få rätt att besluta om gemensamma klassificeringar av fartyg, bränslen och så vidare.

Riksdagen ifrågasätter om nya regler överhuvudtaget behövs. Om nya regler trots allt bör införas tycker riksdagen att det vore bättre att detta gjordes i form av ett direktiv, inte som en förordning som kommissionen föreslår. Skillnaden är, något förenklat, att en förordning ska tillämpas direkt som den är i EU-länderna medan ett direktiv sätter upp mål som länderna ska följa genom sin lagstiftning.

Förslagspunkter

1

Justering

2013-06-25

Debatt

2013-06-26

Beslut

2013-06-26

I fortsättningen ska inte bara last- och passagerarfartyg kunna få sjöfartsstöd, utan även andra typer av fartyg som påverkas av den internationella konkurrensen. Det handlar om fartyg som är anpassade för särskilda funktioner, till exempel kabel- och rörläggningsfartyg, kranfartyg och olika slags forsknings- och mätfartyg. Flera EU-länder beviljar redan stöd till den här typen av fartyg. Syftet med de nya bestämmelserna är att erbjuda den svenska sjöfartsnäringen och rederierna bättre förutsättningar att hävda sig i den internationella konkurrensen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Justering

2013-06-04

Debatt

2013-06-17

Beslut

2013-06-18

Riksdagen godkände nya nationella mål för arbetet med kulturmiljön. Målen ska styra de statliga insatserna och ska också kunna inspirera och vägleda politiken i kommuner och landsting.

Lagen om kulturminnen med mera ändrar namn till kulturmiljölagen. Vidare görs några ändringar i lagen. Det nationella minoritetsspråket meänkieli ska omnämnas i hänsynsregeln om god ortnamnssed. Det innebär att meänkieli så långt som möjligt ska användas samtidigt med svenska, samiska och finska namn på kartor samt vid skyltning och övrig utmärkning i flerspråkiga områden.

Begreppet fornlämning förtydligas: en lämning som kan antas ha tillkommit eller, när det gäller fartyg, förlist 1850 eller senare inte ska omfattas av den allmänna definitionen. Men länsstyrelsen ska i enskilda fall få förklara en sådan lämning för fornlämning om det finns särskilda skäl med hänsyn till det kulturhistoriska värdet. Årtalsgränsen 1850 ska även gälla för så kallade lösfynd, det vill säga fornfynd som påträffas under andra omständigheter än i eller vid en fornlämning och har samband med fornlämningen.

Reglerna om metallsökare förtydligas så att de stämmer överens med EU:s regler och samtidigt ger skydd för kulturarvet. Lagändringar börjar gälla den 1 januari 2014.

Behandlade dokument

52

Förslagspunkter

29

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

16, 85 minuter

Beredning

2013-05-02

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-12

Beslut

2013-06-13

Regeringen har lämnat en skrivelse där tio mål för friluftslivspolitiken redovisas. Målen ska vara mätbara och rör bland annat tillgänglig natur för alla, allemansrätten och attraktiv tätortsnära natur. I skrivelsen redovisar regeringen också de satsningar som gjorts för att utveckla friluftsmålen och ger sin syn på hur arbetet med målen ska följas upp och fortsätta utvecklas.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

9

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

19, 68 minuter

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-13

Beslut

2013-06-13

EU-kommissionens förslag för att minska kostnaderna vid utbyggnaden av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation strider mot proportionalitetskravet i subsidiaritetsprincipen. Det betyder att åtgärderna inte står i proportion till de mål EU-kommissionen vill uppnå. Det anser riksdagen och skickade ett motiverat yttrande till EU.

Upp till 80 procent av kostnaderna för att bygga ut höghastighetsnätet kommer från bygg- och anläggningsarbeten. Genom att begränsa de här kostnaderna vill kommissionen öka tillgången till bredband inom EU. Bland annat föreslås åtgärder för att öka möjligheterna att använda den nätinfrastruktur som redan finns, mer samarbete kring bygg- och anläggningsprojekt och en förenklad process för att ansöka om tillstånd. Infrastruktur för höghastighetsnät ska även sättas in i nya eller renoverade byggnader. Riksdagen konstaterar att åtgärder på EU-nivå behövs för att nå målen. Men flera av förslagen är komplexa och skulle innebära att flera lagar måste ändras. Därför anser riksdagen att det vore lämpligare att regleringen gjordes i form av ett direktiv, inte som en förordning som kommissionen föreslår. Skillnaden är, något förenklat, att en förordning ska tillämpas direkt som den är i EU-länderna medan ett direktiv sätter upp mål som länderna ska följa genom sin lagstiftning. Riksdagen konstaterar också att delar av kommissionens förslag är omfattande och påverkar bland annat markägares rättigheter och skyddet för äganderätten.

Förslagspunkter

1

Beredning

2013-05-02

Justering

2013-05-23

Debatt

2013-05-30

Beslut

2013-05-30

Det är viktigt att Sverige fortsätter att vara ett av de bästa länderna i världen när det gäller flygsäkerhet. Det menar riksdagen och vill att Luftfartsverket även i fortsättningen ska utöva den lokala flygledningen på Swedavias flygplatser, de militära flygplatserna och flygplatser som Försvarsmakten har ett stort behov av samt flygplatser inom samfällda terminalområden. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen med anledning av motioner från Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

Civil flygtrafikledning och militär flygtrafikledning är i dag är samordnade i Sverige. Riksdagen anser inte att denna fråga är tillräckligt utredd och påpekar att det är synnerligen viktigt att Försvarsmaktens behov kan säkras i alla beredskapslägen. Riksdagen pekar också på att det inom samfällda terminalområden som omfattar mer än en flygplats finns särskilda risker med överlämningar mellan olika leverantörer av flygtrafiktjänster.

Marknaden för lokala flygtrafikledningstjänster är numera avreglerad. Flygledning är en avancerad verksamhet med betydande stordriftsfördelar vilket skapar inträdesbarriärer för nya aktörer. Man kan därför enligt riksdagen inte tala om en marknad med verkligt fungerande konkurrens.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2012 om luftfartsfrågor.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

37, 126 minuter

Beredning

2013-04-18

Justering

2013-05-23

Debatt

2013-05-30

Beslut

2013-06-05

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om fordon och vägtrafik. Skälet är gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om främjande av en fossiloberoende fordonsflotta, dubbdäck, bilbesiktning, historiska fordon, vägskyltning och parkeringsfrågor.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

11

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

36, 128 minuter

Beredning

2013-04-18

Justering

2013-05-21

Debatt

2013-05-30

Beslut

2013-06-05

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om kulturskaparnas villkor och om kultur i den offentliga miljön. Skälet är främst att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om att långsiktigt stärka kulturskaparnas villkor, medverkans- och utställningsavtalet (MU-avtalet), enprocentsregeln vid offentligt byggande, biblioteksersättning, slöjdfrågor, musikarkiv, fristäder, ett nytt operahus samt behovet av en modern Drottningsholmsmusik.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

12

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

16, 77 minuter

Justering

2013-05-14

Debatt

2013-05-23

Beslut

2013-05-29

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om politiken för det civila samhället, bland annat idrott och allmänna samlingslokaler, samt folkbildning och trossamfund.

Motionerna om det civila samhället handlar om folkrörelsernas roll, statistik och läxhjälp av frivilligorganisationer. På idrottsområdet handlar motionerna om avgifter för idrottsaktiviteter, föreningstvång för statligt stöd, idrottens sociala ansvar, hbtq-frågor, konsekvenser av internationella idrottsarrangemang, äldres tillgång till idrott och fysisk aktivitet samt utdrag ur belastningsregister för barn- och ungdomsledare.

Motionerna om folkbildning handlar om folkbildningens betydelse, gemensamt ansvar för folkbildning, mångkulturalistisk verksamhet, kvalitetssäkring av folkbildningen, risk- och väsentlighetsanalyser, förvaltningslagen och myndighetsutövning, unga arbetslösa samt folkbildning och it.

När det gäller trossamfunden tar motionerna upp krav och kontroll för att få statsbidrag samt vikten av dialoger med religiösa samfund och kulturellt och etniskt baserade föreningar.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

22

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

29, 113 minuter

Justering

2013-05-14

Debatt

2013-05-23

Beslut

2013-05-29

Riksdagen gör fyra tillkännagivanden om villkoren inom åkeri- och taxibranscherna.

Villkoren inom åkeribranschen bör förbättras och det behövs åtgärder för att företagare inom branschen ska kunna konkurrera på lika villkor. Vidare bör regeringen överväga ytterligare åtgärder mot illegal verksamhet inom åkeribranschen.

Riksdagen vill också att obligatoriska redovisningscentraler införs skyndsamt. En översyn av taxibranschen bör även genomföras.

Tillkännagivandena bygger på motioner från Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2012 om åkeri- och taxibranscherna.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

15

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

30, 130 minuter

Beredning

2013-03-21

Justering

2013-05-02

Debatt

2013-05-16

Beslut

2013-05-22

En ny lag om intelligenta transportsystem, ITS, vid vägtransporter börjar gälla den 1 juli 2013. Lagen ska gälla för informations- och kommunikationsteknik och tjänster med sådan teknik som ska fungera gränsöverskridande inom EU. Det handlar om teknik och tjänster för:

• användning av väg-, vägtrafik- och resedata,
• trafikledning och hantering av godstransporter,
• stöd för trafiksäkerhet och skydd av transporter, och
• samverkan mellan fordon och transportinfrastruktur.

ITS kan bidra till att skapa bättre möjligheter att använda transportsystemet på ett effektivt sätt. Det kan handla om bättre möjligheter att välja bästa transportsätt, ökad tillgänglighet och komfort, höjd trafiksäkerheten och minskad klimatpåverkan.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-04-25

Debatt

2013-05-16

Beslut

2013-05-16

I dag måste den som är ansvarig för en biluthyrningsverksamhet vara bosatt i Sverige. Från den 1 juli 2013 ska det kravet bara gälla om den som har tillstånd för biluthyrningen är bosatt utanför det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-04-25

Debatt

2013-05-16

Beslut

2013-05-16

Riksdagen anser att EU:s nya regler om svavelutsläpp från fartyg bör införas på ett sätt som blir så kostnadseffektivt som möjligt för sjöfarten och exportföretagen. Regeringen bör därför främja bränslen med låg svavelhalt som flytande naturgas och kostnadseffektiva metoder för avgasrening för fartyg. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om detta.

EU-kommissionen har tidigare lämnat ett förslag om att fartygsbränsle som används i Nordsjön och Östersjön från och med 2015 ska få ha en svavelhalt på högst 0,1 viktprocent. Inom resten av EU ska gränsen vara 3,5 viktprocent. I ett senare skede ska den tillåtna svavelhalten sänkas till 0,5 viktprocent inom hela EU. Riksdagen ser en risk för att olika regler i olika delar av EU kan öka kostnaderna och göra det svårare för svenska rederier och svensk exportindustri att konkurrera med andra länder. Tillkännagivandet grundar sig på en S-motion. Riksdagen sa nej övriga motioner om sjöfartsfrågor från allmänna motionstiden 2012.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för sjöfartsskyddet. Transportstyrelsen ska kunna erkänna vissa organisationer som så kallade sjöfartsskyddsorganisationer och överlåta vissa tillsynsuppgifter till dem. Svenska rederier ska själva kunna välja vem som ska sköta tillsynen hos dem, vilket kan göra att tillsynskostnader minskar. De nya reglerna ska gälla från den 1 juli 2013.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

12

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

22, 121 minuter

Beredning

2013-03-21

Justering

2013-04-18

Debatt

2013-05-02

Beslut

2013-05-02

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiderna 2011 och 2012 om litteratur, språk, läsande och bibliotek. Motionerna tar bland annat upp frågor om litteraturstöd och att främja läsning. Här hänvisar riksdagen till Litteraturutredningen som just nu bereds inom Regeringskansliet. Andra motioner handlar om bibliotekens uppdrag, en nationell biblioteksplan, förslag för att öka tillgången till bibliotek, digitala bibliotek och ett nationellt lånekortssystem. Riksdagen hänvisar dels till kommunerna, dels till förslaget till ny bibliotekslag som regeringen väntas lämna till riksdagen inom kort. Ytterligare motioner handlar om teckenspråk och teckenspråkstolkar samt att punktskriften ska få officiell status som läs- och skriftspråk. Även här hänvisar riksdagen till att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

10

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

32, 92 minuter

Justering

2013-04-18

Debatt

2013-05-02

Beslut

2013-05-15

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om järnvägar och kollektivtrafik. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Riksdagen pekar bland annat på att det inom Regeringskansliet pågår beredning med att tillsätta en utredning om järnvägssystemets organisation.

Motionerna handlar om samhällsuppdrag och ekonomiska mål för SJ, järnvägstrafikens reglering, europeisk järnvägssamordning, ansvar för järnvägsstationer och resenärsfrågor. Andra motioner handlar om upprivning av kollektivtrafiklagen, utvärdering av kollektivtrafiklagen, pris och kvalitet i kollektivtrafiken, nya kollektivtrafiksystem, färdtjänst och tillgänglig kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning, Arlandabanan och Gotlandstrafiken.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

14

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

22, 91 minuter

Beredning

2013-03-12

Justering

2013-04-18

Debatt

2013-04-25

Beslut

2013-05-02

Svenska redare ska kunna få tillstånd för beväpnad bevakning ombord på fartyg som riskerar att utsättas för piratangrepp. Syftet är att göra det möjligt att skydda fartyget, besättningen, passagerarna och lasten mot angrepp av utomstående personer. Tillståndet innebär att säkerhetspersonalen har rätt att inneha vissa slag av skjutvapen och ammunition ombord. Förslaget är i linje med rekommendationerna från Internationella sjöfartsorganisationen, IMO.

Sjöröveriet har ökat under det senaste decenniet, från att tidigare ha utgjort ett relativt begränsat problem. Det finns dock inte något känt exempel på att pirater har lyckats ta sig ombord på ett fartyg som haft beväpnad säkerhetspersonal. Riksdagen betonar samtidigt att det är viktigt att undvika att beväpnade säkerhetsstyrkor leder till en upptrappning av våldet vid ett eventuellt piratangrepp.

Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2013.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 50 minuter

Beredning

2013-03-12

Justering

2013-04-16

Debatt

2013-04-25

Beslut

2013-05-02

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om radio och tv i allmänhetens tjänst. Orsaker är bland annat att det redan pågår arbete inom flera av de områden som motionerna tar upp och att beslut i andra frågor redan har fattats för den pågående tillståndsperioden. Motionerna handlar om många olika delar av public service-verksamheten, bland annat digitalisering av Sveriges radios, SVT:s och UR:s arkiv, förhandsprövning av nya tjänster inom public service, nordiska tv-kanaler i public service-utbudet, svenskt public service-utbud på Åland, upphandling av samhällsprogram och nyhetsförmedling, public service-företagens finansiering och företagens kulturbevarande uppdrag.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

8

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

19, 69 minuter

Justering

2013-04-11

Debatt

2013-05-02

Beslut

2013-05-15

Riksrevisionen har granskat staten på spelmarknaden, och regeringen instämmer delvis i slutsatserna. Det gäller bland annat att:

• spelansvarsåtgärder och marknadsföring bör anpassas till spelens farlighetsgrad
• det är viktigt med forskningsbaserade förebyggande åtgärder mot spelberoende
• de som drabbats av spelberoende ska få den vård och behandling som behövs.

Riksdagen konstaterar att Svenska Spel bedriver ett aktivt arbete på spelområdet. Regeringen har gett Socialstyrelsen och Lotteriinspektionen uppdrag. Dessutom ska regeringen återkomma med förslag i syfte att få tillstånd ett väl fungerande regelverk på spelområdet. Där ingår bland annat frågor om spelansvars- och marknadsföringsåtgärder och forskningsfrågor. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

12

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

28, 87 minuter

Justering

2013-03-21

Debatt

2013-04-11

Beslut

2013-04-17

För att järnvägen ska kunna öka sin marknadsandel i Europa har EU-kommissionen lagt fram ett fjärde järnvägspaket. Riksdagen anser att delar av förslagen i det fjärde järnvägspaketet strider mot den så kallade subsidiaritetsprincipen och beslutade att skicka ett motiverat yttrande till EU.

EU-kommissionen föreslår att Europeiska järnvägsbyrån ska ges utökade befogenheter att till exempel godkänna järnvägsfordon och för att utfärda och återkalla säkerhetsintyg för järnvägsföretag. Syftet är bland annat att få bort administrativa och tekniska hinder. Riksdagen ifrågasätter om det är en proportionerlig åtgärd för att nå syftet med förslagen. Det finns i stället en risk för mer utdragna processer och ökade kostnader, menar riksdagen.

EU-kommissionen föreslår att järnvägsföretag ska ha tillgång till järnvägsinfrastruktur i alla EU-länder för att utföra persontransporter. Riksdagen konstaterar att järnvägsmarknaden i Sverige är helt öppen för konkurrens sedan 2010. Förslaget har i den delen därför ingen effekt på svenska lagar. Riksdagen är ändå tveksamt till förslaget och menar att det kan vara en alltför långtgående åtgärd som minskar utrymmet för nationella välfungerande särlösningar.

EU-kommissionen föreslår dessutom att det ska bli obligatoriskt för EU-ländernas myndigheter att konkurrensutsätta tilldelningen av järnvägsavtal genom upphandling i stället för att kunna ge avtalen till vissa leverantörer när de själva inte bedriver trafiken. Enligt riksdagen överskrider förslaget den nödvändiga nivå som krävs för att nå målen om konkurrens. Det måste vara det enskilda EU-landet som bäst kan avgöra hur myndigheterna ska tilldela avtal om allmännyttig järnvägstrafik, anser riksdagen.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

23, 68 minuter

Justering

2013-03-21

Debatt

2013-03-27

Beslut

2013-03-27

Det behövs lagstiftning som förbjuder användning av mobiler och annan kommunikationsteknik som tar betydande uppmärksamhet från bilkörningen och därmed hotar trafiksäkerheten. Det menar riksdagen och gjorde ett tillkännagivande till regeringen.

Regeringen har i en skrivelse till riksdagen redovisat vad man tänker göra för att få en mer trafiksäker användning av kommunikationsutrustning vid bilkörning. Detta som ett svar på ett tidigare tillkännagivande (se 2010/11:TU18). Regeringen vill inte lagstifta om ett förbud mot användning av mobiler eller motsvarande vid bilkörning. I stället vill regeringen göra en översyn av kraven i trafikförordningen. Riksdagen menar att det är rimligt att införa ett förbud. Samtidigt understryker riksdagen att en lagstiftning måste utformas på ett sätt som stimulerar teknikutveckling och är teknikdrivande.

Riksdagen delar regeringens syn att bilförarna måste bli mer medvetna om hur mobiltelefonerande under körning försämrar körförmågan. Riksdagen påpekar därför att det är viktigt att de ansvariga myndigheterna redan inom kort börjar arbeta med att tydligt upplysa om riskerna för trafiksäkerheten.

Ställningstagandet gjordes med anledning av motioner från Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet.

Behandlade dokument

55

Förslagspunkter

22

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

58, 170 minuter

Beredning

2013-01-31

Justering

2013-03-07

Debatt

2013-03-27

Beslut

2013-03-27