Sök

Målsägande, vittnen och andra enskilda som medverkar i ett brottsmål har rätt till ersättning för sin inställelse i domstolen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen.

Syftet med lagändringarna är att möjliggöra en fortsatt digital hantering av utbetalningar av ersättningar till enskilda samtidigt som man säkerställer sekretessen för enskildas kontaktuppgifter.

De nya lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-06-13

Bordläggning

2023-06-16

Debatt

2023-06-19

Beslut

2023-06-20

Riksdagen har behandlat en redogörelse för verksamheten under 2022 inom den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol och den svenska delegationens arbete.

EU:s polisbyrå Europols verksamhet övervakas av en gemensam parlamentarisk kontrollgrupp kallad för Joint Parliamentary Scrutiny Group on Europol (JPSG). Kontrollgruppen (JPSG) består av representanter från de nationella parlamenten i EU och Europaparlamentet. Riksdagen deltar i kontrollgruppen med en delegation av riksdagsledamöter.

Under 2022 handlade arbetet i kontrollgruppen och delegationen bland annat om Europols verksamhet, den europeiska datatillsynsmannens rapporter, skyddet av grundläggande rättigheter och Rysslands invasion av Ukraina.

Delegationen har under året även arbetat med förberedelserna inför ansvaret som medordförande för JPSG under det första halvåret 2023 med anledning av det svenska EU-ordförandeskapet.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-06-13

Bordläggning

2023-06-16

Debatt

2023-06-19

Beslut

2023-06-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny lag med särskilda bestämmelser om polisiära befogenheter i gränsnära områden.

Den nya lagen ska ge polisen utökade befogenheter, det vill säga ökad rätt att vidta åtgärder, vid bland annat vissa flygplatser, hamnar och järnvägsstationer, vid broar för vägtrafik till eller från utlandet och vid gränsövergångsställen på allmänna vägar, för att förebygga brott.

Befogenheterna ska också ge polisen utökade möjligheter att ingripa i gränsnära områden för att utföra personkontroll av en utlänning för att fastställa om personen har rätt att uppehålla sig i landet, så kallad inre utlänningskontroll. Dessutom innebär befogenheterna bättre möjligheter för kamerabevakning i gränsnära områden.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

19, 64 minuter

Justering

2023-06-13

Bordläggning

2023-06-16

Debatt

2023-06-19

Beslut

2023-06-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i svensk vapenlagstiftning. Ändringarna bedöms nödvändiga för att införa det så kallade ändringsdirektivet till EU:s vapendirektiv i svensk lag.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023 och innebär bland annat att

• kraven på märkning utökas samtidigt som det införs en möjlighet att göra undantag från märkningskraven för historiskt värdefulla vapen
• vapenmagasin som rymmer många patroner och som kan kombineras med vissa halvautomatiska skjutvapen regleras
• vapenmäklare, det vill säga verksamhet som kopplar ihop köpare och säljare av vapen, regleras på motsvarande sätt som vapenhandlare
• vapenhandlare och vapenmäklare ska rapportera om ett köp eller försök till köp av ammunition väckt misstankar, exempelvis på grund av omfattningen
• kraven på registrering utökas.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 58 minuter

Justering

2023-06-01

Bordläggning

2023-06-02

Debatt

2023-06-07

Beslut

2023-06-07

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om ordningsvakter. Lagen ska skapa förutsättningar för en mer flexibel och ökad användning av ordningsvakter samt ge dem utökade befogenheter.

Enligt den nya lagstiftningen ska ordningsvakter få användas för att medverka till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet eller bidra till trygghet. De ska även ges fler befogenheter, till exempel att få transportera vissa omhändertagna personer och förstöra beslagtagen alkohol om värdet är ringa.

De nya reglerna börjar att gälla den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

11, 46 minuter

Justering

2023-06-01

Bordläggning

2023-06-02

Debatt

2023-06-07

Beslut

2023-06-07

Försvarsmakten gör i dag säkerhetsprövningar av värnpliktig personal. Säkerhetsprövningarna behöver bli mer effektiva. Riksdagen sade därför ja till regeringen förslag som betyder ändringar i säkerhetsskyddslagen. Beslutet innebär att Försvarsmakten ensam ansvarar för säkerhetsprövningen av värnpliktiga. Den person som fullgjort grundutbildning med värnplikt och sedan har krigsplacerats ska undantas från kravet på samtycke till registerkontroll för säkerhetsprövning i säkerhetsklass 3. Dessutom ska en person som är krigsplacerad i en säkerhetsklassad befattning i Försvarsmakten genomgå säkerhetsprövningar under tiden som krigsplaceringen pågår. De nya lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2023.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 15 minuter

Justering

2023-05-25

Bordläggning

2023-05-30

Debatt

2023-05-31

Beslut

2023-05-31

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag, som innehåller kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om åtgärder mot spridning av terrorisminnehåll online.

Enligt EU-förordningen får behöriga myndigheter, i Sverige Polismyndigheten, utfärda order om att en värdtjänstleverantör ska avlägsna terrorisminnehåll från sin värdtjänst. Leverantören är skyldig att göra detta inom en timme från mottagandet av en sådan order.

Den nya lagen ger Polismyndigheten möjlighet att även besluta om vitesförelägganden och sanktionsavgifter mot värdtjänstleverantörer som åsidosätter sina skyldigheter. Lagen möjliggör även nödvändigt uppgiftsutbyte mellan Polismyndigheten och Säkerhetspolisen.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Justering

2023-05-11

Bordläggning

2023-05-23

Debatt

2023-05-24

Beslut

2023-05-24

Kravet på tillstånd ska tas bort för offentliga danstillställningar som hålls på platser som inte är offentliga, exempelvis restauranger och nattklubbar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Istället för att söka tillstånd ska arrangören anmäla tillställningen till Polismyndigheten. Detta kan göras muntligt och är kostnadsfritt, vilket ska underlätta för arrangören.

Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2023.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

5, 22 minuter

Justering

2023-05-11

Bordläggning

2023-05-23

Debatt

2023-05-24

Beslut

2023-05-24

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som syftar till att förbättra regelverket för utredningar mot barn som misstänks för brott. Förslaget ska säkerställa att dessa utredningar håller en hög grad av rättssäkerhet och är effektiva.

Lagändringarna handlar bland annat om följande:

• Fler utredningar ska få genomföras när barn under 15 år misstänks för brott.
• Ett målsägandebiträde eller en särskild företrädare för barn ska kunna förordnas för målsäganden när den som misstänks ha begått brottet är under 15 år.
• En bevistalan, det vill säga prövning i domstol, ska få väckas i fler fall.
• Det ska bli möjligt att bevilja resning av eller undanröja en dom om bevistalan som har fått laga kraft.
• Fler drogtester av barn under 15 år ska få genomföras.
• Det ska bli möjligt för åklagare att genom strafföreläggande besluta om ungdomstjänst.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2023.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 63 minuter

Justering

2023-05-11

Bordläggning

2023-05-23

Debatt

2023-05-24

Beslut

2023-05-24

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om Rättsmedicinalverkets hantering av humanbiologiskt material, det vill säga material från människokroppen. Den nya lagen syftar till att skapa tydliga rättsliga förutsättningar för hanteringen och därmed stärka skyddet för människors integritet.

Riksdagen sa även ja till regeringens föreslagna lagändringar som gäller rättspsykiatriska undersökningar. Det handlar bland annat om vilka uppgifter som får lämnas ut om en misstänkt ska genomgå en rättspsykiatrisk undersökning, eller vid så kallade paragraf 7-intyg. Behovet av uppgifter från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Kriminalvården, Migrationsverket samt Totalförsvarets plikt- och prövningsverk anses väga tyngre än det intrång i den personliga integriteten som uppgiftslämnandet kan innebära.

Slutligen sa riksdagen ja till regeringens förslag om sekretessregler för att upprätthålla ordningen och förhindra rymningar i den rättspsykiatriska verksamheten. 

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

1, 8 minuter

Justering

2023-05-04

Bordläggning

2023-05-09

Debatt

2023-05-10

Beslut

2023-05-10

Riksdagen sa nej till cirka 20 förslag om terrorism. Motionerna handlar bland annat om förebyggande åtgärder, våldsbejakande organisationers verksamhet och finansiering av terrorism.

Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen avslår motionerna bland annat med hänvisning till utrednings- och beredningsarbete pågår.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

21

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

11, 64 minuter

Justering

2023-05-04

Bordläggning

2023-05-09

Debatt

2023-05-10

Beslut

2023-05-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa straffen för brott i kriminella nätverk och vid kriminella uppgörelser. Syftet med lagändringarna är att markera allvaret i den här typen av brott och för att ge rättsväsendet utvidgade möjligheter att bekämpa gängkriminaliteten.

Straffen skärps bland annat för grovt olaga tvång, olaga hot, rån och utpressning. Även straffet för narkotikabrott som tar sikte på försäljning skärps, samt att beställning av narkotika för eget bruk kriminaliseras som försöksbrott.

Det blir också straffbart att involvera personer som är under 18 år i brott eller brottslig verksamhet. Dessutom införs en ny typ av straffskärpningsbestämmelse som tar sikte på våldsamma uppgörelser bland kriminella.

Presumtionen, eller antagandet för häktning ska gälla vid misstanke om brott med ett minimistraff om fängelse i ett år och sex månader eller mer, jämfört med tidigare ett minimistraff om fängelse i två år eller mer.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

6, 45 minuter

Justering

2023-04-27

Bordläggning

2023-05-02

Debatt

2023-05-03

Beslut

2023-05-03

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa ett nytt brott i terroristbrottslagen, deltagande i en terroristorganisation. Det nya brottet innebär ett särskilt straffansvar för den som deltar i en terroristorganisation på ett sätt som är ägnat att främja, stärka eller understödja organisationen.

Straffskalan ska vara fängelse i högst fyra år. Om brottet är grovt ska straffskalan vara fängelse i lägst två och högst åtta år. Om gärningsmannen har lett terroristorganisationen ska straffskalan vara fängelse på viss tid, lägst två och högst arton år, eller på livstid.

Det ska även vara straffbart att finansiera deltagande i en terroristorganisation, att offentligt uppmana och rekrytera till brottet samt att resa utomlands i avsikt att begå brottet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2023.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

10, 55 minuter

Justering

2023-04-27

Bordläggning

2023-05-02

Debatt

2023-05-03

Beslut

2023-05-03

Riksdagen sa nej till cirka 190 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om polisfrågor. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utrednings- och beredningsarbete.

Motionerna handlar exempelvis om en mer effektiv polis, polisens inre organisation, polisens arbetsmiljö, prioritering av olika typer av brott samt polisens samarbete med myndigheter och andra aktörer.

Behandlade dokument

80

Förslagspunkter

61

Reservationer

64 

Anföranden och repliker

11, 88 minuter

Justering

2023-04-20

Bordläggning

2023-04-26

Debatt

2023-04-27

Beslut

2023-05-03

Riksdagen har behandlat 15 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden. Förslagen handlar bland annat om handläggning av vapenlicensärenden och vapenbrott.

Riksdagen sa nej till motionerna, bland annat med hänvisning till att det redan pågår utrednings- och beredningsarbete i de frågor som förslagen handlar om.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

7

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

13, 48 minuter

Justering

2023-04-13

Bordläggning

2023-04-18

Debatt

2023-04-19

Beslut

2023-04-19

Riksdagen sa nej till 14 förslag i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar om barn och unga som bryter mot lagen och tar upp frågor som brottsförebyggande arbete, insatser för att stoppa nyrekryteringen, straffmätning och påföljder.

Riksdagen hänvisar till pågående utredningar och beredningsarbete.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

11

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

10, 59 minuter

Justering

2023-04-13

Bordläggning

2023-04-18

Debatt

2023-04-19

Beslut

2023-04-19

Riksdagen sa nej till de cirka 150 förslag i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om våld i nära relationer, sexualbrott, hedersrelaterat våld och förtryck, kontaktförbud, stärkt skydd till brottsoffer, unga brottsoffer, skadestånd och statistik.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete eller aviserade reformer inom området.

Behandlade dokument

44

Förslagspunkter

56

Reservationer

56 

Anföranden och repliker

8, 66 minuter

Justering

2023-04-13

Bordläggning

2023-04-18

Debatt

2023-04-19

Beslut

2023-04-19

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Bland annat med hänvisning till pågående utredningar.

Förslagen handlar exempelvis om återfallsförebyggande arbete, Kriminalvårdens kapacitet och villkorlig frigivning.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

29

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

7, 46 minuter

Justering

2023-04-13

Bordläggning

2023-04-18

Debatt

2023-04-19

Beslut

2023-04-19

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om att kriminalisera subventionsmissbruk av EU-bidrag. Med subventionsmissbruk menas att någon som beviljats EU-bidrag använder dessa pengar till andra saker än vad de var avsedda för.

EU vill genom straffrättsliga bestämmelser bekämpa bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen. Regeringen konstaterar i sitt förslag att det därför behövs en tydligare lagstiftning.

De nya reglerna ska börja gälla den 1 juni 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-03-30

Bordläggning

2023-04-11

Debatt

2023-04-12

Beslut

2023-04-12

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag om processrättsliga frågor, som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen hänvisar bland annat till att regeringen redan arbetar med frågorna.

Förslagen handlar bland annat om kamerabevakning, hemliga tvångsmedel, vittnesskydd, rättsliga biträden och rättegångskostnader.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

21

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

5, 37 minuter

Justering

2023-03-23

Bordläggning

2023-03-29

Debatt

2023-03-30

Beslut

2023-04-12