Sök
17 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Kammarens föredragningslistor, KU-anmälningar, Ministerrådsmöten (arkiv), Statens offentliga utredningar, 2018/19, 2012/13, 2010/11, 1978/79, 1897, Andrén, Gunnar (L), Skatteutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Förbättrad konkurrens på lika villkor i kontantbranschen
Betänkande 2012/13:SkU32
Kravet på kassaregister ska från den 1 januari 2014 även gälla torg- och marknadshandlare. Samtidigt får Skatteverket större möjlighet att i enskilda fall ge undantag från olika skyldigheter som gäller kassaregister.
Det innebär bland annat att berörda företag måste ha godkända kassaregister och kontrollenheter. I vissa fall kan en handlare undantas från hela kravet på kassaregister och i andra fall kan undantaget gälla en viss skyldighet, som till exempel att erbjuda kvitton.
Kravet på kassaregister gäller enbart företag med fast driftställe i Sverige. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag där samma krav på kassaregister gäller oavsett om ett företag har fast driftställe i Sverige eller inte.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 16, 61 minuter
- Justering
- 2013-05-02
- Debatt
- 2013-05-22
- Beslut
- 2013-05-23
- Dokument & lagar
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om ett fördjupat samarbete på området för skatt på finansiella transaktioner (FTT)
Utlåtande 2012/13:SkU33
Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag om skatt på finansiella transaktioner går alltför långt. Sverige deltar inte i samarbetet, men finansinstitut i Sverige ska ändå beskattas i vissa fall. Riksdagen anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen och skickade ett motiverat yttrande till EU.
EU har tidigare sagt ja till att låta elva EU-länder inleda ett fördjupat samarbete om skatt på finansiella transaktioner. De länder som deltar i samarbetet är Belgien, Tyskland, Estland, Grekland, Spanien, Frankrike, Italien, Österrike, Portugal, Slovenien och Slovakien. Enligt EU-kommissionens förslag ska all finansiell handel med anknytning till de elva samarbetsländerna kunna beskattas. Det betyder att finansinstitut i Sverige ska beskattas då de handlar med en part som finns inom samarbetsområdet. Handel mellan parter inom Sverige ska också kunna beskattas om den sker med sådana finansiella instrument som har sitt ursprung inom det fördjupade samarbetet.
Riksdagen anser att den delen av förslaget som rör beskattning av aktörer i länder som inte deltar i samarbetet är problematisk. Det är enligt riksdagen oklart hur en sådan beskattning ska fungera rättsligt och praktiskt. Därför är det också svårt att bedöma vilka effekter förslaget kommer att få. Riksdagen anser att förslaget är oklart och att det går längre än vad som är nödvändigt för att nå målen.
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 16, 57 minuter
- Justering
- 2013-04-09
- Debatt
- 2013-04-11
- Beslut
- 2013-04-11
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om skattekontroll av företag
Betänkande 2012/13:SkU21
Skatteutskottet har granskat en skrivelse från regeringen om Skatteverkets åtgärder för skattekontroll av företag. Skrivelsen baserar sig på en granskning som Riksrevisionen har gjort. Regeringen är nöjd med att Skatteverket arbetar mer förebyggande än tidigare. Regeringen anser att Riksrevisionens granskning är en viktig del i Skatteverkets arbete med att göra kontrollen mer effektiv. Riksdagen konstaterar att Skatteverket till stor del håller med Riksrevisionens om dess analys. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 13, 53 minuter
- Justering
- 2013-03-26
- Debatt
- 2013-04-17
- Beslut
- 2013-04-17
- Dokument & lagar
Punktskatter
Betänkande 2012/13:SkU19
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om punktskatter och några motioner som lämnats med anledning av regeringens proposition Investeringar för ett starkt och hållbart trafiksystem. Orsaken är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om energi- och koldioxidskatt i allmänhet, skatt på elektrisk kraft, skatt på drivmedel, jordbrukets drivmedelsskatter, skatt på fartygsbränsle och miljöskatt på flyg, fordonsskatt, trängselskatt samt skatt på alkohol och tobak. Andra frågor som tas upp är privatinförsel av alkohol och försäljning i exportbutiker, tobaksskatt och flyttning av punktskattepliktiga varor, skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel samt skatt på fluorerade växthusgaser. Motionerna innehåller också förslag om skatt på avfall som deponeras och på avfallsförbränning samt skatt på naturgrus, animaliska livsmedel, lotterier, socker och fett, frukt och grönt samt gruvverksamhet.
- Behandlade dokument
- 61
- Förslagspunkter
- 20
- Reservationer
- 22
- Anföranden och repliker
- 26, 107 minuter
- Justering
- 2013-03-05
- Debatt
- 2013-03-20
- Beslut
- 2013-03-21
- Dokument & lagar
Mervärdesskatt
Betänkande 2012/13:SkU18
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om mervärdesskatt. Motionerna tar bland annat upp frågor som rör skattesatser samt reglerna för avdragsrätt och för ideell verksamhet.
- Behandlade dokument
- 35
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 12, 56 minuter
- Justering
- 2013-02-21
- Debatt
- 2013-03-13
- Beslut
- 2013-03-14
- Dokument & lagar
Genomförande av det nya EU-direktivet om administrativt samarbete i fråga om beskattning
Betänkande 2012/13:SkU8
En ny lag ska förbättra informationsutbytet mellan Skatteverket och motsvarande myndigheter i andra EU-länderna. Bakgrunden till lagen är ett EU-direktiv. Skatteverket ska kunna lämna ut upplysningar till motsvarande myndigheter i andra EU-länder, tillåta besök från dessa myndigheter på Skatteverkets kontor, göra utredningar för att få fram uppgifter som andra EU-länder begärt ut och hjälpa till med delgivning av beslut. I den nya lagen ingår också sekretessregler. Bland annat får EU-kommissionens rapporter och dokument inte offentliggöras utan kommissionens uttryckliga samtycke. Rapporterna innehåller uppgifter och statistik för analysändamål. Sekretessen ska gälla i högst fyrtio år. Uppgifterna i EU-kommissionens rapporter och dokument ska vara föremål för tystnadsplikt och inte omfattas av meddelarfriheten, rätten att lämna ut uppgifter till media för publicering.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen påpekade också att det är viktigt att den långtgående svenska meddelarfriheten uppmärksammas under förhandlingsarbetet i EU. Därför gav riksdagen regeringen i uppdrag att återkomma i ett annat sammanhang och redogöra för hur regeringen avser att följa utvecklingen.
- Voteringsresultat. Punkt 1. (pdf 1Mb)
- Voteringsresultat. Punkt 2. (pdf 1Mb)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 20, 63 minuter
- Justering
- 2012-11-27
- Debatt
- 2012-12-05
- Beslut
- 2012-12-05
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Betänkande 2012/13:SkU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för utgiftsområdet skatt, tull och exekution. Det betyder drygt 10 miljarder kronor i anslag till Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket för 2013.
- Behandlade dokument
- 16
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 7, 49 minuter
- Justering
- 2012-11-22
- Debatt
- 2012-12-05
- Beslut
- 2012-12-06
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om klimatrelaterade skatter
Betänkande 2012/13:SkU6
Riksrevisionens har granskat användningen av klimatrelaterade skatter, främst energi- och koldioxidskatt. Skatteutskottet har granskat en skrivelse där regeringen behandlar Riksrevisionens rapport. Enligt rapporten är utgifterna för klimatrelaterade skatter ojämnt fördelade. Näringslivet orsakar ungefär fyra femtedelar av koldioxidutsläppen, men hushållen betalar nästan hälften av de klimatrelaterade skatterna. De företag som ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter betalar i praktiken mycket lite för utsläppen. Enligt rapporten saknas en sammanhållen bild av de klimatrelaterade skatternas kostnader och effekter, eftersom ingen myndighet har ett helhetsansvar för rapporteringen.
Regeringen instämmer delvis i det Riksrevisionen säger. Principen om att förorenaren ska betala är en utgångspunkt i miljö- och klimatpolitiken, och därför är koldioxidskatten viktig. Regeringen betonar också att EU:s system för handel med utsläppsrätter är det viktigaste verktyget för att minska utsläppen bland de företag som ingår i systemet. Koldioxidskatt ska i princip inte användas i det systemet. Regeringen fortsätter arbetet med att göra styrningen mer effektiv. Man håller med Riksrevisionen om att ansvaret för samordningen på området är en viktig fråga. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 21, 71 minuter
- Justering
- 2012-11-22
- Debatt
- 2012-12-05
- Beslut
- 2012-12-05
- Dokument & lagar
Vissa förändringar av trängselskatten i Göteborg
Betänkande 2010/11:SkU34
Riksdagen beslutade i maj 2010 om trängselskatt i Göteborg från och med den 1 januari 2013. Efter flera utredningar kompletteras nu det tidigare beslutet med ytterligare ett beslut om flerpassageregel. Beslutet innebär att bilar som passerar flera betalstationer inom 60 minuter endast ska beskattas en gång. För att kompensera de minskade skatteintäkter som ändringarna medför höjs skattebeloppen. Några förflyttningar av betalstationer görs också. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2012. De ändrade skattebeloppen tillämpas först den 1 januari 2015.- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 9, 40 minuter
- Justering
- 2011-06-07
- Debatt
- 2011-06-15
- Beslut
- 2011-06-15
- Dokument & lagar
Grönbok om mervärdesskattens framtid
Utlåtande 2010/11:SkU25
Skatteutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om mervärdesskattens, momsens, framtid. Moms introducerades i EU för mer än 40 år sedan då marknaden såg väldigt annorlunda ut jämfört med i dag. EU-kommissionen menar därför att det är dags att kritiskt granska mervärdesskattesystemet. Utskottet redovisar vissa övergripande synpunkter på mervärdesskattesystemet och de frågor som EU-kommissionen lyfter fram: Handel med varor och tjänster mellan näringsidkare bör även i fortsättningen beskattas i det land där de säljs, inte i det land de kommer ifrån. Företagens kostnader för att leverera in momsen till staten bör hållas så låga som möjligt. Samtidigt måste effektivare metoder för att bekämpa momsbedrägerier tas fram. Det finns goda skäl att sträva efter så få undantag från skatteplikt och så få områden med reducerade skattesatser som möjligt, men det måste finnas en möjlighet till flexibilitet för de olika EU-länderna. Det är viktigt med en fördelaktig behandling av ideell verksamhet inom bland annat idrott, kultur, socialt arbete och utbildning. Det är också viktigt att ett nytt regelverk tydligt undantar den ideella sektorn. Framtidens mervärdesskattessystem måste behandla gränsöverskridande transaktioner via till exempel mobiltelefoni och Internet på ett enkelt och effektivt sätt. För e-böcker och nedladdningsbara ljudböcker saknas i dag samma möjlighet till lågmoms som gäller för tryckta böcker samt ljudböcker och e-böcker på cd-skivor. Det är viktigt att samma moms kan gälla både i traditionella sammanhang och i en digital miljö. Det behövs en ökad internationell samordning för att undvika att flera länder beskattar samma tjänst. Det behövs också ett ökat samarbete för att undvika utebliven beskattning. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 6, 39 minuter
- Beredning
- 2011-03-31
- Justering
- 2011-05-05
- Debatt
- 2011-05-18
- Beslut
- 2011-05-18
- Dokument & lagar
Subsidiaritetsprövning av direktivförslag om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (CCCTB)
Utlåtande 2010/11:SkU37
EU-kommissionen vill ta fram en gemensam företagsskattebas inom EU, CCCTB. Skattebasen ska förenkla skattereglerna och röja undan skattehindren för företag som bedriver verksamhet i flera EU-länder. Företag och företagsgrupper inom EU ska själva kunna välja om de vill beskattas enligt EU-reglerna i stället för enligt nationella skatteregler. Riksdagen menar i ett motiverat yttrande till Europaparlamentet, Europeiska rådet och EU-kommissionen att delar av EU-förslaget i sitt nuvarande skick inte är förenliga med närhetsprincipen. Närhetsprincipen, eller subsidiaritetsprincipen, innebär att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt. På sikt kan en alltför omfattande tillämpning av de regler som ger unionen lagstiftningskompetens leda till en urholkning av medlemsstaternas suveränitet när det gäller att behålla tillräckliga skatteintäkter för att finansiera välfärden.- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 12, 47 minuter
- Beredning
- 2011-04-14
- Justering
- 2011-05-05
- Debatt
- 2011-05-11
- Beslut
- 2011-05-11
- Dokument & lagar
Skattefrihet för alkolås i förmånsbilar
Betänkande 2010/11:SkU29
När en anställd använder sin tjänstebil kan detta anses vara en skattepliktig förmån, en så kallad bilförmån. Förmånsvärdet för en bil ska motsvara vad det skulle kosta att privat ha en likadan bil utrustad på motsvarande sätt. Ingen bilförmån är aktuell om bilen används vid högst tio tillfällen per år med en sammanlagd körsträcka på högst 100 mil. Riksdagen har nu beslutat att alkolås inte längre ska höja förmånsvärdet vid beräkningen av värdet av bilförmånen. Extrautrustning som inte ingår i priset för en ny bil ska annars tas med i underlaget för värderingen av bilförmån. Men alkolås ska enligt regeringens förslag undantas från sådan extrautrustning. Syftet med undantaget är att öka acceptansen och användningen av alkolås. Den nya bestämmelsen börjar gälla den 1 juli 2011 och kan användas för första gången vid 2012 års taxering.- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 4, 17 minuter
- Justering
- 2011-03-15
- Debatt
- 2011-04-06
- Beslut
- 2011-04-06
- Dokument & lagar
Allmänna motioner om taxering, skattebetalning och folkbokföring
Betänkande 2010/11:SkU20
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om taxering, skattebetalning och folkbokföring. Motionerna handlar bland annat om skatte- och avgiftskontrollen, inbetalning av skatter och avgifter, behovet av synliga skatter, skatteflyktslagen, så kallad tredjemansrevision och skattenämnderna. Andra motioner handlar om folkbokföringsfrågor, skyddet för personuppgifter, ID-kortens utformning och hindersprövning.- Behandlade dokument
- 55
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 29, 100 minuter
- Justering
- 2011-02-17
- Debatt
- 2011-03-09
- Beslut
- 2011-03-09
- Dokument & lagar
Allmänna motioner om punktskatter
Betänkande 2010/11:SkU21
Riksdagen har beslutat om att be regeringen se över om skatteskillnaderna mellan diesel miljöklass 1 och miljöklass 3 kan minskas. I Sverige finns miljöklasserna 1, 2 och 3 för diesel. En lägre klass innebär en ur miljösynpunkt bättre produkt och lägre skatt. Europadiesel uppfyller i dag miljökraven i miljöklass 3. Men all diesel inom EU är numera svavelfri och europadieselns partikelutsläpp kan begränsas allt mer genom användningen av partikelfilter. Samtidigt säger riksdagen nej till övriga motioner från motionstiden 2010 om punktskatter. Motionerna handlar bland annat om skatt på handelsgödsel, bekämpningsmedel, avfallsförbränning och lotterier. Andra motioner handlar om privatinförsel av alkohol och tobak, försäljning i exportbutiker och trängselskatt.- Behandlade dokument
- 36
- Förslagspunkter
- 17
- Reservationer
- 13
- Anföranden och repliker
- 41, 144 minuter
- Justering
- 2011-02-17
- Debatt
- 2011-03-09
- Beslut
- 2011-03-09
- Dokument & lagar
Allmänna motioner om mervärdesskatt
Betänkande 2010/11:SkU19
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om mervärdesskatt. Orsaken är bland annat att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om sänkt eller slopad moms för nya grupper av varor och tjänster samt momsreglerna för ideell verksamhet.- Behandlade dokument
- 29
- Förslagspunkter
- 3
- Anföranden och repliker
- 4, 19 minuter
- Justering
- 2011-02-17
- Debatt
- 2011-03-09
- Beslut
- 2011-03-09
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Betänkande 2010/11:SkU1
Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för utgiftsområdet skatt, tull och exekution. Regeringens förslag innebär cirka 10 miljarder kronor i budgetanslag för 2011 till Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket.- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 15, 57 minuter
- Justering
- 2010-12-02
- Debatt
- 2010-12-09
- Beslut
- 2010-12-14
- Dokument & lagar
Upplagshavare för flygfotogen på flygplats samt kompletterande bestämmelser om skattefrihet för biogas
Betänkande 2010/11:SkU10
Den som lagrar flygfotogen på flygplats ska kunna ansöka om att bli så kallad upplagshavare för flygfotogen utan att behöva ha en viss lagringskapacitet. Det ska förbättra de små flygplatsernas konkurrenskraft. På stora flygplatser tankar flygbolagen sina plan hos så kallade upplagshavare. Upplagshavarna kan förvara och flytta bränsle inom EU utan att betala någon skatt för bränslet. För att räknas som upplagshavare måste ett företag i dag ha en lagerkapacitet på minst 500 kubikmeter. På mindre flygplatser finns det ofta ingen som har så stor lagringskapacitet. Det innebär att skattefriheten för flygbränsle i vissa fall inte får fullt genomslag. Därför försvinner nu kravet på en viss lagringskapacitet. En annan ändring innebär att skattefriheten för biogas garanteras när biogasen byter fysisk form. Skattefriheten ska gälla de aktörer som är godkända att hantera obeskattad biogas. Skattefriheten förutsätter att gasen befinner sig i ett skatteupplag när den övergår i vätskeform, eller hanteras av en godkänd lagerhållare när den övergår i gasform. Skattefriheten gäller även när biogas byter fysisk form hos andra aktörer om skattskyldighet för biogasen tidigare har inträtt. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 7, 19 minuter
- Justering
- 2010-11-25
- Debatt
- 2010-12-08
- Beslut
- 2010-12-08